Sökresultat:
1092 Uppsatser om Hälsa i arbetslivet - Sida 53 av 73
Unga entreprenörers syn pÄ ledarskapsrollen
Trots att 40-talisterna gÄr i pension har dagens unga chefer svÄrt att ta sig ut i arbetslivet med ledarskap som inriktning eftersom företagen efterfrÄgar personer med erfarenhet. Det Àr svÄrt att hÀvda sig för de unga cheferna trots att mÄnga har gÄtt i pension. Forskning visar att entreprenörer mÄr bÀttre Àn anstÀllda pÄ företag. Arbetslösheten Àr dubbelt sÄ hög bland unga Àn Àldre och sannolikheten för att en person ska starta eget Àr tvÄ till tre gÄnger större om de har en egenföretagare till förÀldrar. Hur blir unga uppmuntrade till att gÄ sin egen vÀg och vÀlja entreprenörskap?Den hÀr kandidatuppsatsen behandlar unga entreprenörer och deras syn pÄ ledarskapsrollen.
TillgÀnglighet som fenomen : Hur sÀljare av komplexa IT-lösningar upplever tillgÀnglighet
Syftet med denna studie Àr att utifrÄn en fenomenologisk ansats öka förstÄelsen för hur sÀljare av komplexa IT-lösningar upplever flytande arbetstider. Detta gör vi genom vÄr frÄgestÀllning: Hur upplever sÀljare av komplexa IT-lösningar att vara tillgÀngliga? För att fÄ en djupare insikt i Àmnet har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med Ätta respondenter pÄ sju olika företag inom IT-branschen. Den teoretiska utgÄngspunkt vi anvÀnt oss av i denna studie Àr Bourdieus teori om habitus och Goffmans teori om roller. Resultatet frÄn insamlingen av vÄrt empiriska material visar att det hos IT-sÀljare verkar rÄda ett gemensamt habitus utifrÄn hur de beskriver sig sjÀlva, vilka behov de fÄr tillgodosedda genom de krav yrket stÀller pÄ dem samt hur de balanserar sina roller mellan arbete och familjeliv.
Managementlitteratur ur ett könsperspektiv: en explorativ studie av analogier och metaforer frÄn boken "The Balanced Scorecard"
JÀmstÀlldhet i arbetslivet innebÀr kortfattat att kvinnor och mÀn ska ha lika möjligheter att fÄ tilltrÀde till arbetsmarknaden, lika arbets- och anstÀllningsvillkor och lika möjligheter till utveckling i arbetet. Under de senaste decennierna har en rad nya styrmodeller vuxit fram, som i snabb takt spridits till organisationer. Styrverktyg antas ofta vara neutrala ur ett köns- och jÀmstÀlldhetsperspektiv, men samtidigt Àr den litteratur som beskriver dessa styrmodeller nÀstan uteslutande författade av mÀn, innebÀr det att denna litteratur Àven Àr skriven för mÀn? Denna litteratur, som Àven brukar benÀmnas som managementlitteratur, har kritiserats för att innehÄlla retoriska knep som analogier och metaforer, snarare Àn vara underbyggd av sund logisk argumentation. En av de mest inflytelserika styrmodellerna under senare Är Àr Balanced Scorecard, som har Robert S.
Elever med ett annat modersmÄl Àn svenska
Syftet med vÄrt arbete var att belysa och jÀmföra vad skolledare och lÀrare ansÄg om modersmÄlsundervisning och hur detta bedrevs pÄ tvÄ skolor i tvÄ kommuner, dÀr vi valde att göra vÄr undersökning. Vi intervjuade skolledare och lÀrare samt gjorde en litteraturstudie dÀr vi tittade pÄ vilka slutsatser forskningen i Sverige har kommit fram till. Genom intervjuerna fick vi fram intressanta uppfattningar om modersmÄlsundervisningen pÄ skolorna och hur dessa gick att relatera till vad forskningen har kommit fram till. VÄrt arbete bidrog till en djupare kÀnnedom om modersmÄlets roll i skolans tidigare Är och vilka uppfattningar vi kan komma att möta i arbetslivet kring Àmnet. Förhoppningsvis har vÄrt arbete belyst det som varje blivande lÀrare bör ha i Ätanke nÀr man undervisar elever med ett annat modersmÄl Àn svenska.
VĂ€rdering av Google
Denna uppsats söker svar pÄ huruvida marknadens vÀrdering av Google grundar sig pÄ rimliga förvÀntningar om framtida omsÀttningstillvÀxt och vinstmarginal. För att besvara detta har kassaflödesmodeller anvÀnts genom ?baklÀngesberÀkningar?, det vill sÀga att man utifrÄn en given aktiekurs estimerar vilka framtida förvÀntningar marknaden har pÄ omsÀttningstillvÀxt och vinstmarginal. UtgÄngspunkt har tagits i att applicera Yahoos faktiska utveckling frÄn 1997- 2005 pÄ Google 2005- 2013. Uppkomna skillnader i företagens olika situationer har identifierats och sedan undersökts med hjÀlp av regressionsanalys.
Ungdomars drömmar om studie- och yrkesval
Examensarbetet syftar till att fÄ förstÄelse för hur ungdomar tÀnker och drömmer kring yrken. Jag har gjort en kvalitativ studie med fyra ungdomar som gÄr i Ärskurs nio och frÄgat dem om deras drömyrken, hur de har förÀndrat och hur de tÀnker kring sina yrkesdrömmar, samt vad som pÄverkar dessa drömmar.
LitteraturgenomgÄngen berör olika pÄverkansfaktorer inför ungdomars yrkesval, sÄsom genus, klasstillhörighet och arbetsmarknad. Den belyser ocksÄ viktiga vÀndpunkter inom karriÀrvalsteorin
De yrken som ungdomarna frÄn början drömde om att bli, förÀndras med tiden och pÄverkas av familj, vÀnner, sina intressen, men Àven av att synen pÄ drömyrket förÀndras genom tiden och av en förÀnderlig arbetsmarknad. En av ungdomarna tyckte att det viktigt att valet gjordes av en sjÀlv och inte nÄgot som bestÀmt av nÄgon annan.
Employer Branding och Generation Y. Vilken betydelse har generationstillhörigheten för organisationers Employer Branding?
Bakgrund/Problem: I samband med generationsskiftet pÄ arbetsmarknaden uppstÄr frÄgan hur arbetsgivarna ur ett rent strategiskt perspektiv kan ta stÀllning till Generation Y (födda under andra halvan av sjuttiotalet fram till ca Är 2000) i arbetslivet. Generation Y verkar nÀmligen ha en förÀndrad syn jÀmfört med Àldre generationer nÀr det gÀller hur man ser pÄ arbetets roll i livet. Företagen mÄste börja uppmÀrksamma dessa förÀndrade vÀrderingar för att genom sitt Employer Brand kunna locka till sig den yngre generationen pÄ bÀsta sÀtt.Syfte: I denna uppsats presenterar jag sociologiska teorier och empiriska fakta om generationer, för att försöka se vilken betydelse generationstillhörigheten kan ha för organisationers Employer Branding. PÄ detta sÀtt vill jag utveckla och föra fram ett tankesÀtt som grundar sig i en genera-tionssociologisk analys av fenomenet.Material: Mitt material kommer huvudsakligen frÄn forskningsstudier, forskningsartiklar, littera-tur, medier och frÄn teorier av sociologerna Hans Zetterberg, Ronald Inglehart och Karl Mann-heim.Slutsats: Generationstillhörigheten verkar ha en stor betydelse för företagens Employer Branding. Det finns idag en större fokus pÄ fritid och person framför arbete.
Hur kan ett företags ledning och personal motiveras till att satsa pÄ friskvÄrd?
Ett av de största samhÀllsproblemen idag Àr den stigande ohÀlsan och de höga sjukskrivningstalen, bland annat pÄ grund av faktorer sÄsom brist pÄ motion samt ökad stress i bÄde privat- och arbetslivet. Eftersom vi mÀnniskor befinner oss pÄ vÄr arbetsplats minst en tredjedel av dygnets alla timmar (exklusive restid till och frÄn arbete) bör det stÀllas högre krav pÄ företagen att de bidrar till att skapa en friskare personalstyrka. Ett sÀtt att göra detta Àr genom olika typer av friskvÄrdssatsningar i form av fysisk aktivitet. SkÀlet till att mÄnga organisationer drar sig för att göra sÄdana icke-finansiella investeringar Àr bland annat deras osynlighet i bokföringen. Uppsatsen syftar dÀrmed till att visa ekonomiska berÀkningar sÄsom kritiska vÀrden och sjÀlvkostnad samt hur ett företag kan motivera sin personal till att motionera regelbundet.
Ăresundsbrons ekonomiska och sociokulturella effekter
Ă
r 2000 invigdes Ăresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn. Drömmen var att genom Ăresundsbron skapa en region som kunde agera som motpol till den svenska och danska staten dĂ€r de kulturella, sociala och ekonomiska skillnaderna mellan Sverige och Danmark kunde utjĂ€mnas. En fast lĂ€nk mellan de tvĂ„ nĂ€rliggande lĂ€ndema sĂ„gs som ett tecken pĂ„ tillvĂ€xt och sĂ„gs som en bidragande faktor till en ökning av sysselsĂ€ttningseffekten i regionen. Den nu förkortade resan till grannlandet har medfört en ökad nĂ€rhet mellan myndigheter, nĂ€ringsliv och samhĂ€lle i Ăresundsregionen vilket har skapat ett konkurrenskraftigt samarbete och placerat regionen pĂ„ vĂ€ridskartan. En gemensam bostads- och arbetsmarknad har formats och möjliggjort en vardaglig integration mellan grannlĂ€nderna.
Vad Àr nyttan med en ökad specialisering?
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken nytta den nya gymnasieutredningens förslag om ökad specialisering och förbÀttrad anstÀllningsbarhet kan ha för elever inom Hantverksprogrammet ?Textil & Mode . GÀllande frÄgan om bedömningen av en sÄdan nytta, har fokus i undersökningen i första hand inriktats pÄ vilka krav och önskemÄl om kompetens som finns inom hantverks- och konfektionsbranschen idag men Àven i ett framtidsperspektiv. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ forskningsansats med utgÄngspunkt frÄn ett antal halvstrukturerade intervjuer med olika verksamheter inom hantverk och konfektion. De gene-rella resultaten visar pÄ att kraven för anstÀllningsbarhet inom den mer kvalificerade kÀrn-verksamheten, ser ut att ligga bortom det grundlÀggande kunskapsuppdrag som yrkesutbild-ningen inom gymnasiet kan avses ha.
Unga mammors upplevelser av ungt moderskap
Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera unga mammors tankar om sitt förÀldraskap och hur det pÄverkar identitetsprocessen. Syftet Àr ocksÄ att förstÄ vilket stöd de behöver i sin situation som unga förÀldrar. Studien bygger pÄ intervjuer med sex mammor som alla fött sitt första barn innan de fyllt 21 Är. Intervjuerna har dÀrefter analyserats med hjÀlp av teorier om identitet och stöd.Resultatet i denna studie visar pÄ att trots att mammorna lever ett tillsynes vÀlordnat och vanligt liv Àr det en grupp med unga mammor som ocksÄ upplever en ensamhet och utanförskap. De Àr isolerade i hemmet dÀr de har det största ansvaret för barn och hem.
Etnisk diskriminering- frÄn arbetslivet till Arbetsdomstolen? : En granskning av Arbetsdomstolens praxis gÀllande etnisk diskriminering
The right to non-discrimination is a fundamental part of human rights. Sweden has enacted legislation which prohibits employers from discriminating or harassing employees and job seekers. Swedish authorities also receive a substantial amount of complaints concerning ethnic discrimination in the workplace every year and there are volumes of research showing structural injustices related to discrimination. Despite these facts few employers have so far been found guilty of discrimination on ethnic grounds in Swedish courts.This thesis aims to shed lights on and analyse how the Swedish anti-discrimination legislation is utilised in the Swedish Labour Court regarding discrimination and harassment on ethnic grounds. On the basis that very few lawsuits brought on behalf of employees/job seekers have been successful it is hypothesized that there are problems either with the form of the legislation or the assessment of the court.
LĂ€skompetens i gymnasiet och specialpedagogiska konsekvenser
Syfte Studiens syfte var att ge en översiktlig bild av lÀsprocesser, texter och texternas ursprungliga sammanhang som undervisningen utgÄr frÄn i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet och de specialpedagogiska konsekvenserna som detta fÄr för de elever som Àr svaga lÀsare. TeoriDe teoretiska utgÄngspunkterna Àr ett sociokulturellt perspektiv, en gemensamhetsorienterad definition av begreppet inkludering och Pisas definition av lÀsförstÄelse.Metod För att fÄ svar pÄ frÄgorna i syftet utformades en webbenkÀt i verktyget Surveymoneky. FrÄgorna i enkÀten formulerades utifrÄn Pisas ramverk för lÀsförstÄelse och delades upp i samma kategorier som anvÀndes dÀr, dvs. slag av text, lÀsprocess och sammanhang. EnkÀten skickades via e-post till lÀrare som undervisar i Ärskurs 1 pÄ 10 olika gymnasieskolor.
Vad ska du bli nÀr du blir stor? Studie- och yrkesval hos elever pÄ gymnasiets studieförberedande program
Sammanfattning
Kristina Adolfsson
Anna Thelander
Vad ska du bli nÀr du blir stor?
Maj 2006
Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar elevers val av yrken och studier. Idetta examensarbete har vi velat ta reda pÄ hur eleverna sjÀlva anser sig ha blivit pÄverkade till detta val.
Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar och har betydelse i valet till eftergymnasiala utbildningar för elever som gÄr ett studieförberedande program pÄ gymnasiet. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vad de vÀrderar som viktigt i kommande yrkesrollsamt vikten av studievÀgledning de fÄtt innan sitt val.
I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av kvantitativ metod och gjort en enkÀt undersöking bland avgÄngselever pÄ de studieförberedande programmen pÄ en gymnasieskola. LitteraturgenomgÄngen utgÄt frÄn frÄgestÀllningarnas olika omrÄden.
Att vÀxa frÄn reparatör till tekniker : Ett kompetensutvecklingsprojekt inom VÀxtkraft MÄl 3
Syftet med uppsatsen har varit att studera vilket lÀrande och mervÀrde som en kompetensutvecklingsinsats för reparatörer pÄ ett företag har genererat i, för individ och organisation. I arbetet studeras ocksÄ pÄ vilket sÀtt lÀrandeprocessen har frÀmjat respektive hindrat lÀrande och kompetensutveckling. Undersökningen Àr en fallstudie och empirin utgörs av intervjuer med deltagande reparatörer och nÄgra utvalda chefer inom organisationen. Den teoretiska ramen har skapats utifrÄn teorier kring lÀrande, kompetens, pedagogik inom arbetslivet. Kompetensutvecklingsprojektet har tillkommit med anledning av att man inom organisationen ville höja ett antal reparatörers kompetens för att de skulle kunna gÄ in i rollen som utförande tekniker.