Med hÀnvisning till hur fine dining restauranger i Sverige idag lÀggs ned alternativt byter koncept föreföll det relevant att undersöka vilka betydelsefulla faktorer som avgör huruvida ett fine dining koncept blir konkurrenskraftigt. Med hÀnvisning till detta formulerades syftet att identifiera betydelsefulla faktorer som bidrar till ett konkurrenskraftigt fine dining koncept. Med kvalitativ ansats och ett induktivt förhÄllningssÀtt har vi undersökt detta problem med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Studien har under hela processen utgÄtt frÄn FAMMs fem aspekter, rummet, mötet, produkten, atmosfÀren samt styrsystemet och modellen har anvÀnts för att analysera insamlad empiri samt strukturera resultatet. Studien har pÄvisat flertalet faktorer som bidrar till ett konkurrenskraftigt fine dining koncept.

I denna studie undersöks hur sex lÀrare i svenska pÄ högstadiet arbetar med att utveckla elevers samarbetsförmÄga. DÄ denna förmÄga inte betygsÀtts men poÀngteras som viktig i lÀroplanerna Àr det av vikt att se hur arbetet med förmÄgan fortgÄr. Resultaten har fÄtts fram genom kvalitativa intervjuer. De har sedan analyserats med hjÀlp av Meads responsteori samt Lewins fÀlt- och kanalteori. I resultatet framkommer att lÀrarna anser ett givande och tagande, samt en förstÄelse för att flera Àr smartare Àn en, som viktiga aspekter av samarbete.

SammanfattningSyfte: Syfte Àr att beskriva strategiska aspekter en smÄföretagare möjligen kananvÀnda vid en introduktion.FrÄgestÀllning: Hur kan en smÄföretagare introducera en produkt?Metod: Teori inom forskningsÀmnet har granskats och ett omrÄde har identifierats dÀr ett teoretiskt bidrag kan göras. Teorin har sedan analyserats mot det empiriska materialet som samlats in frÄn egenföretagare och olika former av inkubatorer genom semistrukturerade intervjuer, detta for att fastslÄ vilka aspekter som kan anses mer betydelsefulla för egenföretagare vid introduktioner.Slutsats: Tidpunkten nar det kommer till samhallsekonomiska faktorer som hög ochlÄgkonjunktur för introduceringen Àr inte lika avgörande som teorinframhÀver. Teorin hÀvdar att en introducering i en lÄgkonjunktur bör senarelÀggas, nÄgot som inte stÀmmer dÄ en smÄföretagare kan dra fördelar av att introducera i en lÄgkonjuntur som han inte kan i en högkonjunktur. För mÄnga smÄföretag Àr en lokal introduktion att föredra för att kunna vÀxa organsikt och riskfritt.

Denna studie har till syfte att undersöka vad som Àr specifikt med de ungdomar som begÄtt det sexuella övergreppet gruppvÄldtÀkt, samt ge en bild av den behandling som erbjuds dem. Studien bestÄr av en redogörelse för aktuell forskning och teori samt av intervjumaterial med tvÄ experter som arbetat med unga förövare.Aktuell forskning bÄde i Sverige och utomlands, frÀmst England och USA, har studerats och valts ut till den teoretiska bakgrunden. Studien utgÄr frÄn tre teoretiska förklaringsmodeller, en psykologisk, en sociologisk och en utvecklingsekologisk samt ett juridiskt perspektiv. En stor del av teorin fokuserar pÄ omrÄdet enskilda unga förövare som förgriper sig sexuellt pÄ mindre barn. Det har varit svÄrt att hitta forskning och litteratur kring uppsatsens specifika omrÄde vilket ocksÄ genomsyrar materialet.

Abstract: Uppsatsens problematik grundas i ett ökat nyttjande av kulturarv som resurs inom turismbranschen dÀr kulturarv anvÀnds för att skapa attraktiva besöksmÄl. Kulturarvet omvandlas till en handelsvara vilket kan fÄ konsekvenser. Uppsatsen handlar bÄde om en komplex urvalsprocess och intressanta aspekter kring hur besöksmÄlen vÀljer att skildra sitt kulturarv för att locka besökare samt hur kulturarvet pÄverkas av att det utvecklas till en kommersiell produkt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kulturarv anvÀnds som resurs för att skapa attraktiva besöksmÄl pÄ en destination. Genom att kulturarv anvÀnds som resurs för att skapa attraktiva besöksmÄl anser vi att det sker ett aktivt urval kring kulturarv utifrÄn tre nivÄer.

Denna uppsats behandlar arbetsmotivation och vÀlbefinnande i arbetslivet ur ett arbetstagarperspektiv. Idag rÄder ett arbetsliv som bland annat prÀglas av hög flexibilitet, osÀkra anstÀllningar och stÀndigt förÀndrade villkor. Forskning visar negativa följder av dessa villkor som stress, sÀmre mental hÀlsa och lÀgre arbetstillfredsstÀllelse. Samtidigt visar forskning att vikten av individers psykologiska anknytning till sitt arbete Àr hög i dagens informationssamhÀlle. Studiens syfte Àr att utveckla kunskap och förstÄelse om arbetsmotivation och vÀlbefinnande i arbetslivet.

Lidande Àr en naturlig och oundviklig del av det mÀnskliga livet. En av de mest centrala uppgifterna inom vÄrden innebÀr att lindra lidande. DÀrmed Àr det aktuellt att undersöka omrÄdets kunskapsposition. Syftet var att beskriva lidande i omvÄrdnadStudien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 15 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Resultatet i denna studie delades in i sex tema inom omvÄrdnad: ?Existentiellt lidande?, ?Livslidande?, ?Sjukdomslidande?, ?VÄrdlidande?, ?Den vÄrdande personalens upplevelser av lidande? och ?Socioemotionellt lidande?.

Inledning: Helhetssynen pÄ rehabiliteringen efter en CI-operation berörs av mÄnga olika aspekter som pÄverkar livskvaliteten. Vid rehabiliteringen efter att ha opererat in ett cochleaimplantat (CI) Àr det viktigt att inte bara se till patientens direkta hörselbehov, utan ha en bredare helhetssyn och ta hÀnsyn till andra behov patienten kan ha. Olika delar i rehabiliteringen efter en CI-operation Àr teknisk -, medicinsk-, pedagogisk-, psykologisk-, psykosocial-, och samhÀllelig hörselrehabilitering. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt rehabiliteringsmetoder vid CI-operation sker med utgÄngspunkt i en helhetssyn pÄ rehabilitering inom audiologisk forskning, samt undersöka hur livskvaliteten pÄverkas efter CI-operation. Metod: Examensarbetets syfte och frÄgestÀllningar har granskats och besvaras genom en systematisk litteraturstudie.  Resultat: Studier med en helhetssyn pÄ rehabiliteringen som innefattar de sex olika delarna inom hörselrehabilitering saknades. Studiens resultat indikerar att livskvaliteten efter en CI-operation blir avsevÀrt förbÀttrad, detta utvÀrderas med olika sjÀlvskattningsskalor och rehabiliteringsmetoder.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur ett antal förskolepedagoger tÀnker kring förskolebarns utagerande beteende; vad sÄdant beteende Àr, vad orsaken till det Àr samt hur man bör hantera det som pedagog. Jag har anvÀnd mig av kvalitativa intervjuer och intervjuat fem pedagoger. FrÄgan vad utagerande beteende hos barn Àr associerar informanterna först till olika slags konkreta yttringar, som brÄk och skrik. Man associerar ocksÄ till avvikande, störande beteenden. Orsaker till utagerande beteende associerar man till en mÀngd olika faktorer som hemmiljö, psykologiska faktorer och förhÄllanden i sjÀlva förskolemiljön.

Samhall arbetar aktivt mot mÄlsÀttningen att varje Är fÄ fem procent av sina anstÀllda att göra övergÄngar till andra anstÀllningar utanför sin verksamhet och pÄ Samhall i Dorotea har det arbetet varit framgÄngsrikt. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka psykologiska faktorer som har legat till grund för att Samhall i Dorotea har lyckats bra med att slussa ut anstÀllda till andra verksamheter med fokus pÄ vilka förutsÀttningar för lÀrande och kompetensutveckling det finns i organisationen samt vilken motivationspotential arbetsuppgifterna har. PÄ Samhall i Dorotea har ett projekt i ökad arbetsvÀxling och kompetens genomförts, Attack 2005, och en analys av vilken betydelse Attack 2005 har haft för verksamheten har Àven gjorts. Arbetets teoretiska utgÄngspunkt utgörs av Ellströms (1992) teori om faktorer i organisationen som pÄverkar lÀrande och utveckling samt Hackman och Oldhams (1980) Job Characteristics Model. Intervjuer med nuvarande och tidigare anstÀllda pÄ Samhall i Dorotea har genomförts och resultaten visar att det positiva arbetsklimatet och ett vÀlfungerande samarbete i arbetsgrupperna Àr tvÄ betydande framgÄngsfaktorer.

MÄltidskunskap Àr ett relativt nytt och outforskat omrÄdet. Forskare menar att mÄltiden Àr en diffus sak att undersöka och att det krÀvs mer djupgÄende forskning kring Àmnet. Den nordiska forskning som gjorts delar upp mÄltiden i fem aspekter. En av dessa aspekter Àr mötet. Mötet Àr en stor del i gÀstens helhetsupplevelse dÄ det Àr dÀr all kontakt med personalen sker.

Syftet med studien var att utvÀrdera vad tidigare klienter pÄ LenagÄrden HVB, ett behandlingshem för vuxna med psykiska problem, upplevde som vÀrdefullt, respektive vad de upplevde som negativt eller saknade i sin behandling. UtvÀrderingsfrÄgorna utgick frÄn LenagÄrdens programteori samt aspekter som tidigare forskning kring institutionsbehandling pekat ut som viktiga för framgÄngsrik behandling. Data samlades in via kvalitativa intervjuer med fyra tidigare klienter. Systemteorin har anvÀnts som utgÄngspunkt för resultaatanalysen.UtvÀrderingen visar bland annat att gott bemötande i termer av vÀnlighet och respekt samt personalens kompetens ansÄgs vara vÀrdefulla faktorer i behandlingen. SjÀlva terapin och behandlingsmetoden ansÄgs av samtliga intervjupersoner vara givande.

I detta arbete har jÀrnvÀgens effekter som trafiksystem studerats och vad samhÀllet TorsÄs anbelangar Àr det tydligt att stora möjligheter kan skapas med en ÄterupprÀttad spÄrbunden trafik. GrundförutsÀttningarna för kommunen och samhÀllet skulle förÀndras drastiskt, bÄde pÄ lokal, regional och nationell nivÄ. BÄde kapaciteten att komplettera sin omvÀrld sÄvÀl som att kunna konkurrera med den, skulle ge samhÀllet och kommunen ett helt nytt utgÄngslÀge för att utvecklas och vÀxa. En jÀrnvÀgsstrÀckning mellan Karlskrona och Kalmar kan i dagens lÀge te sig avlÀgset och vissa viktiga aspekter har ocksÄ lÀmnats utanför denna avhandling. Dock visar arbetet de stora möjligheterna, fördelarna och vinsterna av en jÀrnvÀg för kommunens invÄnare.

Syftet med föreliggande studie var att studera sambanden mellan Warr?s nio vitaminer i kontextfri och arbetsrelaterad form till tre mÄtt pÄ psykisk hÀlsa; nÀmligen vÀlbefinnande, livstillfredsstÀllelse och arbetstillfredsstÀllelse samt att undersöka om det fanns demografiska skillnader i dessa mÄtt. Studien genomfördes pÄ ett industriföretag i Sverige med hjÀlp av en enkÀtundersökning. Totalt deltog 187 respondenter i undersökningen. MÀtinstrument som anvÀnts Àr Warr?s vitaminmodell, Mental Health Continuum, Satisfaction With life Scale och Minnesota Satisfaction Questionnaire.

Bakgrund: En viktig del av företagsstrategin Àr marknadssegmentering. Genom den kan företag fÄ bÀttre kunskap om sina kunder och deras behov och dÄ kan kunderna nÄs effektivare. Marknadssegmentering Àr ett vÀl utforskat Àmne och det har utvecklats hjÀlpmedel och modeller för att underlÀtta för företag att utarbeta en vÀl fungerande marknadssegmentering. Trots den akademiska vÀrldens försök att konkretisera teorier till praktiska riktlinjer, verkar de inte fungera i verkligheten. Företag vet inte hur de ska hantera den information som finns tillgÀnglig, vilket enligt oss Äterspeglar en brist i samspelet mellan den akademiska vÀrlden och företagsvÀrlden.Syfte: Med den hÀr uppsatsen vill vi undersöka om det finns ett gap mellan den marknadssegmentering som har utvecklats i den akademiska vÀrlden och den marknadssegmentering som anvÀnds i den praktiska företagsvÀrlden.