Mitt syfte med denna uppsats var att lite mer konkret ta reda pÄ vad bereppet förÀkringsteknik innebÀr och hur begreppet faktiskt tillÀmpas i praktiken. Jag har Àven valt att titta lite pÄ hur tekniken har utvecklats sÀrskilt med tanke pÄ den stÀndigt pÄgÄende internationaliseringen. Genom att jÀmföra innehÄllet i doktrinen med den lagtext som finns angÄende försÀkringsteknik har jag fÄtt en lite klarare bild över vad begreppet faktiskt innebÀr. Jag har Àven tittat i en del rÀttsfall för att dÀrigenom fÄ en helhetssyn över den praktiska aspekten pÄ begreppet. Det finns i litteraturen lite olika aspekter pÄ vad begreppet försÀkringsteknik innebÀr.

Syftet med föreliggande studie var att belysa hur nÄgra individer, pÄ ett positivt sÀtt, handskats med problematiken runt alopeci vid cytostaticabehandling. Följande frÄgestÀllningar har varit i fokus: Hur sÄg dessa individers copingstrategier ut innan, under och efter hÄravfall? Finns det nÄgon gemensam nÀmnare mellan individer som till synes har en vÀl fungerande  copingstrategi? Ostrukturerade intervjuer genomfördes samt skriftliga kÀllor sÄsom bloggar och berÀttelser anvÀndes.Det resultat som kunde utlÀsas ur materialet har bland annat pekat pÄ hur olika kamoufalgestrategier anvÀnts samt hur situationsbundna dessa var. Flertalet deltagare anvÀnde sig av sÄkallade anicipatory coping, sÄsom att införskaffa olika typer av camoufalge som inte nödvÀndigtvis kom till anvÀndning senare. TvÄ olika strategier anvÀndes för att handskas med alopecin, antingen inkorporrerades hÄrlösheten som en del av personligheten eller sÄ sÄgs utseendeförÀndringen som en ovidkommande del av sjukdomsförloppet som var skiljd frÄn personligheten.

AbstractUppsatsen syftar till att belysa korrelationen mellan Ätnjutandet av mÀnskliga rÀttigheter, individens identitetsformande och grundlÀggande mÀnskliga behov utifrÄn ett beteendevetenskapligt perspektiv.Min forskningsstrategi utgörs av en kvalitativ bibliografisk litteraturanalys som vilar pÄ sociologiska och psykologiska teorier. Detta vÀvs sedan samman med mÀnskliga rÀttigheters paradigm och en diskussion kring dess universalism och allmÀngiltighet.Det individuella identitetsskapandet fÄr mindre utrymme i ett samhÀlle vars medborgares rÀttigheter Àr begrÀnsade. Vidare prÀglas de mÀnskliga rÀttigheterna av vÀsterlÀndska och individualistiska ideal som framhÀver individens autonomi. Detta sÀtts i motsats till de kollektivistiska vÀrderingar som ofta prÀglar traditionella samhÀllen vilket i sin tur ofta leder till en identitetskris pÄ bÄde individuell och samhÀllelig nivÄ. Vidare förs en diskussion kring identitet som ett grundlÀggande mÀnskligt behov och dÀrmed mÀnsklig rÀttighet..

Vi redogör för psykologiska förklaringar till hur identiteter pÄverkar gruppers benÀgenhet att sluta sig samman under yttre hot. Vad vi intresserar oss för Àr vad detta har fÄtt för resultat i vÀpnade konflikter. MÄnga bedömare menar att de vÀpnade konflikterna efter det kalla krigets slut uppvisar en aldrig tidigare grymhet mÀnniskor emellan. Hur Àr denna möjlig?Med resonemangen om gruppidentiteter som utgÄngspunkt söker vi utreda vad forskningsvÀrlden sÀger om möjligheterna till försoning mellan tidigare fiendegrupperingar.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att studera lÀrares attityder till skrivregler, undervisningen om skrivregler och mÄlen i kursplanen som rör skrivregler. Jag har ocksÄ analyserat resultatet pÄ Àmnesprovet i syfte att utforska samband mellan lÀrares attityder till sin utbildning, undervisningens innehÄll och elevers resultat. Specifikt vill jag ta reda pÄ vad fem lÀrare har för uppfattning om sin undervisning i skrivregler och elevernas resultat i stavning och interpunktionsmomentet pÄ nationella Àmnesprovet i Äk3.Hur ser lÀrare pÄ sin egen utbildning i skrivregler?Vad berÀttar lÀrare om undervisningen i svenska i allmÀnhet och utifrÄn aspekterna formella och funktionella moment i undervisningen?Vad berÀttar lÀrare vars elever gjort proven angÄende elevernas resultat i relation till sin undervisning i skrivregler?Metod Jag har anvÀnt kvalitativa samtalsintervjuer för att samla in mina data. Fem svensklÀrare med olika yrkeserfarenhet i Äk3 pÄ fyra olika skolor har intervjuats.

Bakgrund: Ledarskap har sedan en lÄng tid tillbaka varit en viktig aspekt för att nÄ tillvÀxt inom organisationer och för att fÄ medarbetarna att prestera. Just ledarskapet belyser flera viktiga aspekter i arbetslivet för att skapa en relation mellan ledaren och dess medarbetare. Jag har med bakgrund av detta intresserat mig för viktiga aspekter för att uppnÄ ett bra ledarskap som leder medarbetare och organisationer mot tillvÀxt.ForskningsfrÄga: För denna uppsats lyder forskningsfrÄgan som följande:Hur ser ledare pÄ ledarskapets pÄverkan i en organisation?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga viktiga element och egenskaper hos en ledare för att se vilka framgÄngsfaktorer som Àr krÀvs för ett bra ledarskap. Ambitionerna Àr att genom empiri och intervjuer fÄ fram en bra ledarskapsteori för att leda medarbetare och organisationer mot framgÄng.Metod: Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsmetod.

Bemötandet av patienter i livets slutskede stĂ€ller stora krav pĂ„ vĂ„rdaren. Egenskaper som kan hjĂ€lpa oss som vĂ„rdare i vĂ„rt möte med döende patienter Ă€r en god sjĂ€lvkĂ€nnedom, sjĂ€lvreflektion, empatisk förmĂ„ga samt sĂ„vĂ€l fackkunskap men Ă€ven kunskap om patientens psykologiska och sociala förhĂ„llanden. Syftet med studien vara att beskriva vilka faktorer som Ă€r av betydelse mellan vĂ„rdare och patient i bemötandet med patienter i livets slutskede. Metoden var en litteraturstudie dĂ€r sökningen i databasen utfördes för att fĂ„ fram vetenskapliga artiklar som stĂ€mde överens med studiens syfte. Även en manuell söknings utfördes pĂ„ biblioteket.

2005 inleddes det av FN utnÀmnda decenniet för utbildning för hÄllbar utveckling! Begreppet hÄllbar utveckling Àr för de flesta elever abstrakt. I detta examensarbete studeras vilken kunskap elever i Är 6 har om nÄgra frÄgor som rör hÄllbar utveckling. En del aspekter inom lÀrande för hÄllbar utveckling redovisas kortfattat, och dessa aspekter ligger sedan delvis till grund för en enkÀtundersökning. FrÄgorna hÀmtades frÄn Skolverkets nationella utvÀrdering 1998, Tema tillstÄndet i vÀrlden. FrÄgorna som valdes ut gÀller kunskap om vÀrldsproblem, handlingskompetens, och förmÄga att se samband.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida det finns ett samband mellanolika aspekter av skolans psykosociala arbetsmiljö och 15-Äriga ungdomars subjektivtskattade livskvalitet. I fokus stÄr skolarbetets organisering med svenska niondeklassaresupplevelse av krav i skolarbetet, kontroll över dess planering och innehÄll samt tillgÄng tillstöd och praktisk hjÀlp frÄn sina lÀrare. Bakgrunden Àr den ökade rapporteringen av psykiskohÀlsa för denna Äldersgrupp och de senaste Ärens relativt omfattande hÀlsoforskning omskolans psykosociala miljö och förekomsten av psykiska och psykosomatiska hÀlsobesvÀr.Som ett komplement till detta har hÀr istÀllet elevers subjektivt skattade livskvalitetanalyserats, vilket kan betraktas som en relativt bred hÀlsoindikator som delvis Àr kopplattill psykiska och psykosomatiska hÀlsobesvÀr men som ocksÄ kan spegla vÀlbefinnande iett vidare perspektiv. Den centrala frÄgan Àr om dessa aspekter av skolan har en sÄ vidinverkan att de Àven pÄverkar hur eleverna betraktar sin livskvalitet i stort?Studien bygger pÄ data frÄn FolkhÀlsoinstitutets enkÀtundersökning ? SkolbarnshÀlsovanor? som utgör en del av ett internationellt samarbete samordnat av WHO.

Denna empiriska studie syftade till att inom en stor offentlig verksamhet undersöka HR-personal och chefers upplevelse av rekryteringsmetoden kompetensbaserad rekrytering, hur de olika bedömningsverktygen anvÀndes i praktiken och hur beslutsprocessen pÄverkades av metoden. Studien intog en psykologisk utgÄngspunkt och var en kvalitativ fallstudie konstruerad genom semistrukturerade intervjuer. Ett mÄlstyrt urval gjordes för att problemformuleringen skulle stÀmma in pÄ deltagarna, var sedan ett bekvÀmlighetsurval gjordes för att ta fram tio (n = 10) respondenter. Urvalet var fördelat pÄ fem HR-personer och fem chefer, med fördelningen tre mÀn och tvÄ kvinnor frÄn varje yrkesgrupp. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med samtliga deltagare utifrÄn en konstruerad intervjumall, varpÄ resultaten analyserades med inspiration frÄn analysmetoden tematisk analys.

Vi redogör för psykologiska förklaringar till hur identiteter pÄverkar gruppers benÀgenhet att sluta sig samman under yttre hot. Vad vi intresserar oss för Àr vad detta har fÄtt för resultat i vÀpnade konflikter. MÄnga bedömare menar att de vÀpnade konflikterna efter det kalla krigets slut uppvisar en aldrig tidigare grymhet mÀnniskor emellan. Hur Àr denna möjlig?Med resonemangen om gruppidentiteter som utgÄngspunkt söker vi utreda vad forskningsvÀrlden sÀger om möjligheterna till försoning mellan tidigare fiendegrupperingar.

Bakgrund: Vid svÄr sjukdom dÀr behandlingen bestÄr av avancerad övervakning samt lÀkemedels- och ventilatorbehandling pÄ en intensivvÄrdsavdelning, utsÀtts patienten för stor stress. VÀlbefinnandet och det psykiska tillstÄndet under och efter denna behandling Àr komplexa vilket kan innebÀra drömmar, vanförestÀllningar och minnesstörningar frÄn vÄrdtiden.Syfte: Syftet Àr att utforska de positiva aspekterna av att vakna upp utan minnen efter att ha vÄrdats i ventilator.Metod: Studien Àr en beskrivande tvÀrsnittsstudie gjord utifrÄn ett kvalitativt perspektiv med Gadamers hermeneutiska ansats. Patienter som vÄrdats i invasiv ventilator och varit djupt sederade intervjuades utifrÄn öppna frÄgor för att ges tillfÀlle att berÀtta om sin upplevelse med egna ord. Resultat: De positiva aspekterna var att fÄ sova, att kÀnna trygghet och att fÄ en ÄterberÀttelse. Att fÄ sova gav smÀrtfrihet, underlÀtta andning och vakna utan konsekvenser av det man vÄrdats för.

Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förstÄelse i hur dofter pÄverkar konsumenters köpbeteende med forskningsfrÄgan: pÄ vilket sÀtt kan dofter pÄverka konsumentens köpbeteende och hur kan doftens betydelse appliceras pÄ Kotlers teori? För att kunna besvara vÄra frÄgor har Kotlers teori konsumentens köpbeteende anvÀnts. Teorin bestÄr av fyra olika faktorer: kulturella, sociala, personliga och psykologiska. Som analysverktyg har forskningsartiklar frÄn internationellt erkÀnda undersökningar anvÀnds som tagit upp doftens inverkan pÄ konsumenternas köpbeteende. TV-reklam, radio och tidningar har visat sig vara vÀldigt dyra och kanske inte fullt sÄ framgÄngsrika som man tidigare trott.

Examensarbetet berör vilka faktorer som de boende i ett visst omrÄde vÀrdesÀtter i sin utomhusmiljö. Arbetet baseras pÄ en enkÀtundersökning dÀr svaren har sammanstÀllts i tabeller och diagram. Vad som gör ett omrÄde attraktivt Àr personligt och beror pÄ mÄnga olika aspekter, vilka vi har försökt att faststÀlla i arbetet..

Uppsatsens syfte Ă€r att kartlĂ€gga ÅRE Destination AB och arbetet i utvecklandet av barmarkssĂ€songen i ÅRE samt den samverkans- och förankringsprocess bland destinationsbolagets medlemmar som har kĂ€nnetecknat detta arbete.För att fĂ„ svar pĂ„ uppsatsens syfte och frĂ„gestĂ€llningar valdes teoretiska utgĂ„ngspunkter inom organisationsstruktur och nĂ€tverksteori, som tillsammans med den empiriska insamlingen har analyserats. Nio lokala aktörer och representanter inom ÅREs nĂ€ringsliv valdes ut för intervju, dĂ€r de har svarat pĂ„ frĂ„gor som berör destinationsbolagets arbete, hur samverkan och den interna kommunikationen fungerar samt frĂ„gor om barmarksprodukten och dess utvecklingspotential i ÅRE.Resultatet visar att respondenterna anser att destinationsbolagets ledning har en viktig roll som samverkansplattform men att det finns brister i samverkansstrukturen och den interna kommunikationen. Respondenterna har en stark framtidssyn pĂ„ att ÅRE ska bli en hĂ„llbar Ă„ret runt-destination men framhĂ„ller Ă€ven att det finns arbete att utföra innan man nĂ„r dit. Författarna har undersökt ÅREs interna styrkor och svagheter med att utveckla en hĂ„llbar barmarkssĂ€song. UtifrĂ„n intervjuerna framkommer det strategiska frĂ„gor som kan relateras till insatser inom tre aspekter för att uppnĂ„ Vision 2020:s mĂ„l om en konkurrenskraftig barmarksprodukt.