Studiens syfte a?r att underso?ka ett antal gymnasiela?rares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i a?mnet historia. Studien har tre fra?gesta?llningar. Den teoretiska ansatsen belyser planeringsarbetet sett utifra?n gymnasiela?rarnas proffession, didaktiska aspekter och utbildningstraditioner.

För individer som genomgÄr en hjÀrttransplantation förbÀttras hÀlsan radikalt. Deras liv som terminalt hjÀrtsjuka förÀndras till att vara förhÄllandevis aktivt och normalt. Trots denna positiva förÀndring innefattar livet dock fortsatta fysiska och psykologiska utmaningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva individers erfarenheter av att leva med ett nytt hjÀrta efter genomgÄngen transplantation med utgÄngspunkt frÄn tre frÄgestÀllningar; Vilka kÀnslor och attityder kan uppkomma rörande donatorn och dennes efterlevande? Hur kan förhÄllandet och anpassningen till det nya hjÀrtat yttra sig samt i vilken utstrÀckning anser de transplanterade att personligheten skulle kunna förÀndras? Litteratursökningen genomfördes med hjÀlp av de sju stegen i Goodmans modell.

Föreliggande uppsats syftade till att undersöka hur elever som gick sista Äret pÄ gymnasiet upplevde det kommande vuxenlivet, med aspekter som ansvar, framtid, identitet och krav. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer anvÀndes i studien och verktyget var en intervjuguide. Nio tjejer och fyra killar frÄn tvÄ olika gymnasieskolor intervjuades. Alla deltagare gick sista Äret pÄ gymnasiet och var 18 Är gamla. Det insamlade materialet analyserades utefter Burnards (1991) innehÄllsanalys i 14 steg.

I en vÀrld full av teknik och information som flödar Àr det viktigt att ha kontroll över den data som anses vara viktig för organisationen. Skulle informationen hamna i orÀtta hÀnder kan det innebÀra förödande konsekvenser för organisationen och i vissa fall Àven deras kunder. För att undvika detta bör rÀtt sorts skydd anpassas till den typ av data man avser att skydda men Àven organisationen som helhet. Aspekter som frekvens och förödelse vid ett hot men Àven hur viktig datan Àr, Àr olika aspekter som mÄste utvÀrderas för att kunna anpassa och investera i rÀtt typ av skydd. Denna studie jÀmför tvÄ svenska IT-relaterade företag i varierande storlekar med avsikten att undersöka om det finns en relation mellan datasÀkerhetsmedvetandet och företagens storlek, eller om det finns en annan relation som pÄverkar graden av sÀkerhetsmedvetenhet i en organisation.

Med ordet 'omfattande' försöker vi indikera att projektet har inkluderat de flesta aspekter som arbetas med i modern 3D-animerad film. Vi har grÀvt ner oss i begrepp sÄ som modellering, texturering, UVW, benriggning, skinning & morphing varav alla har spelat in en viktig roll vÄrat animationsarbete..

Syftet med denna uppsats Àr att synliggöra huruvida undervisningen anpassas vid de samhÀllsorienterande Àmnena i en mÄngkulturell klass, dvs. vilka aspekter som pedagogerna tar hÀnsyn till i samband med sin undervisning. VÄrt arbete syftar till att undersöka huruvida pedagoger arbetar inkluderande med sprÄkinriktad undervisning i samband med de samhÀllsorienterande Àmnena. Uppsatsen utgÄr frÄn vÄra frÄgestÀllningar: Vilka pedagogiska aspekter finns att ta hÀnsyn till i samband med undervisning för andrasprÄkselever vid de samhÀllsorienterande Àmnena? Följande underfrÄgestÀllningar tillkommer; I vilken utstrÀckning tillÀmpas det sociala samspelet för att gynna sÄvÀl första- som andrasprÄkselever i samband med den samhÀllsorienterande Àmnesundervisningen? Vad för resurser tillÀmpas för att uppnÄ en likvÀrdig utbildning? Empirin Àr inhÀmtad frÄn verksamma pedagoger i grannkommuner till Malmö och i Malmö Stad.

Denna studies syfte a?r att underso?ka vilka aspekter av ett fo?retags arbetsgivarvaruma?rke som va?rderas ho?gst av arbetsso?kande och da?rfo?r a?r viktigast fo?r fo?retag att kommunicera till ma?lgruppen genom employer branding-arbete. Uppsatsen bygger pa? fyra fra?gesta?llningar: Vilka av aspekterna i ett arbetsgivarvaruma?rke a?r viktigast att kommunicera till arbetsso?kande fo?r att bli en arbetsgivare som arbetsso?kande dras till? Vidare: Vilka aspekter av ett arbetsgivarvaruma?rke va?rderar studenter ho?gst na?r de va?ljer arbetsgivare? Finns det en skillnad mellan ma?n och kvinnor i vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst? Finns det en skillnad mellan vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst beroende pa? studietid?Underso?kningen baseras pa? en kvantitativ studie och genomfo?rdes med hja?lp av en enka?tstudie. Enka?tstudien baseras pa? en modell fo?r corporate social performance som kommer fra?n ett offentligt index av Kinder, Lydenberg, Domini & Co.

Denna undersökning söker nÄ förstÄelse för lojalitet i förhÄllande till arbetsplatsen nÀr man jÀmför Generation Y med Baby Boomers. Tidigare forskning visar att lojalitet Àr ett multidimensionellt begrepp som kan ha olika riktningar och att flera faktorer har ett samband med lojalitet. Tidigare forskning kring generationsskillnader och lojalitet Àr begrÀnsad men mÄnga studier tyder pÄ att Generation Y Àr mindre lojala Àn Baby Boomers. Undersökningen Àr gjord pÄ Veolia Transport och bygger pÄ djupintervjuer med fyra Baby Boomers tunneltÄgförare och tre frÄn Generation Y. I resultatet framkom trivsel, motivation, bild av företaget, ledarskapet och organisationskultur som viktiga faktorer för lojalitet, och undersökningsdeltagarna frÄn Generation Y tenderade att vara mindre lojala, ha kortare tidsperspektiv pÄ sin anstÀllning och ett mer individualiserat förhÄllningssÀtt till lojalitet Àn de frÄn Baby Boomers.

Generation Y gör sitt intÄg pÄ arbetsmarknaden och med denna nya grupp medarbetare har det Àven skapats nya krav, förvÀntningar och förutsÀttningar för dagens arbetsgivare. De nya framtida kraven kan komma att förÀndra organisationer och dess processer. Studien hade som syfte att se vilka mekanismer som pÄverkar de unga medarbetarna i en organisation vad gÀller lojalitet. Sex personer frÄn samma organisation deltog i studien och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att Generation Y:s lojalitet inte handlar om att stanna kvar lÀnge i en organisation. Det framkommer i resultatet att lojalitet handlar mycket om balans mellan bÄde arbetsgivaren och arbetstagaren och att medarbetare som tillhör Generation Y skapar meningsfullhet genom upplevelsen av att bidra med nÄgot till organisationen.

Sedan 1 november 2009 Àr det tillÄtet att sÀlja ett stort antal receptfria lÀkemedel i dagligvaruhandel. MÄlet med den hÀr reformen Àr att konsumenterna ska fÄ ökad tillgÀnglighet och fortsatt sÀker och ÀndamÄlsenlig lÀkemedelsanvÀndning. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa de problem/möjligheter som skapats genom att receptfria smÀrtstillande lÀkemedel sÀljs utanför apotek. Uppsatsen belyser bl.a. aspekter som vÀrdet av ökad tillgÀnglighet.

Bakgrund: Upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person som lever med lÄngvarig smÀrta Àr vanlig dÄ det berör ca 20 % av Sveriges befolkning. Eftersom familjen kan ses som en helhet kan detta innebÀra bÄde sociala och psykologiska konsekvenser Àven hos de nÀrstÄende som dÄ löper ökad risk att drabbas av ohÀlsa. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person som lever med lÄngvarig smÀrta. Metod: Litteraturöversikt sammanstÀlld av kvalitativa artiklar och analyserad enligt Friberg. Resultat: Vardagen för de nÀrstÄende förÀndras och begrÀnsas genom att de kÀnner att de mÄste anpassa sig, det sociala nÀtverket minskar, rollerna och relationerna förÀndras.

För individer som genomgÄr en hjÀrttransplantation förbÀttras hÀlsan radikalt. Deras liv som terminalt hjÀrtsjuka förÀndras till att vara förhÄllandevis aktivt och normalt. Trots denna positiva förÀndring innefattar livet dock fortsatta fysiska och psykologiska utmaningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva individers erfarenheter av att leva med ett nytt hjÀrta efter genomgÄngen transplantation med utgÄngspunkt frÄn tre frÄgestÀllningar; Vilka kÀnslor och attityder kan uppkomma rörande donatorn och dennes efterlevande? Hur kan förhÄllandet och anpassningen till det nya hjÀrtat yttra sig samt i vilken utstrÀckning anser de transplanterade att personligheten skulle kunna förÀndras? Litteratursökningen genomfördes med hjÀlp av de sju stegen i Goodmans modell.

Vid ett besök pĂ„ en restaurang har förvĂ€ntningarna blivit högre eftersom restaurangbesöken har ökat och gĂ€sterna stĂ€ller högre krav i Sverige. Helhetsupplevelsen har blivit en alltmer viktigare faktor under ett restaurangbesök. PĂ„ Grythyttan i Örebro har man utvecklat en modellstudie, sĂ„ kallad the five aspect meal model, som hjĂ€lp för att analysera vilka faktorer som kan uppfylla gĂ€stens krav vid ett restaurangbesök. MĂ„ltidens fem aspekter bestĂ„r av rummet, mötet, produkten, atmosfĂ€ren och styrsystemet, dĂ€r varje aspekt fyller en viktig roll i verksamheterna. Vi har tagit fasta pĂ„ de fem aspekterna och applicerat dem mot Hongkongs restauranger.

Idag anvÀnder verksamheter sig av en mÀngd olika applikationer och system. Dessa krÀver olika typer av behörighet, beroende pÄ vilken befattning anvÀndaren innehar i verksamheten. Det traditionella sÀttet för att autentisera sig i dessa system Àr att anvÀnda sig av anvÀndarnamn och lösenord. Allt eftersom fler system utvecklas och införskaffas mÄste anvÀndaren komma ihÄg flera lösenord. Single Sign-On Àr en teknik för att underlÀtta inloggning vid flera system, dÄ anvÀndaren enbart behöver logga in en gÄng.

Studiens syfte Àr att undersöka Àldres upplevelser av stöd i samband med sorg, vid förlust av livskamrat, samt att undersöka professionellas erfarenheter av sörjandestöd för Àldre. Syftet preciseras genom följande frÄgestÀllningar: Vilket stöd finns att tillgÄ Àldre i sorg, utifrÄn samhÀllets insatser? Vilka eventuella brister finns i sörjandestödet för Àldre? Vilka aspekter har varit avgörande för de Àldres sorgebearbetning? Studien har genomförts utifrÄn kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuer har genomförts med tvÄ respondentgrupper, den ena med tre Àldre personer vilka erfarit förlust av livskamrat, den andra med tre professionella vilka via sitt arbete kommer i kontakt med Àldre. De teoretiska utgÄngspunkterna har utgjorts av kristeori, rollteori och Älderism.