I uppsatsen presenteras resultatet av en undersökning av platsannonser och de kompetenser som innehas av personerna som anställdes. Syftet var att jämföra hur väl kraven och kvalifikationerna stämde överens. Utgångspunkten var litteratur om arbetsmarknaden och rekrytering. Där framkom det att platsannonser ofta formuleras otydligt och att kraven som ställs ibland är överdrivna. Undersökningen bestod av ett urval platsannonser för yrken där en kombination av IT-kompetens och humanistisk kompetens behövs och där webbpublicering är en arbetsuppgift.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur svensklärare jobbar med sitt ämne på gymnasiet, för att gestalta det demokratiska uppdraget, som staten har gett skolan. Detta gjordes genom att intervjua två svensklärare och en lärare i svenska som andraspråk, samt genom en attitydenkät som besvarades av lärarna och eleverna. Resultatet av undersökningen visar att lärarna jobbar på många olika sätt för att genomföra sitt demokratiska uppdrag. Lärarna som medarbetade i denna studie anser att svenska är ett ämne där det faller sig väldigt naturligt att förmedla och förankra både kunskaper och demokratiska värden. Varierande sorts texter och litteratur används i undervisningen för att diskutera olika sorts värdegrundsfrågor, för att sedan analyseras och för att kunna leva sig in i människors olika livssituationer, som anses stärka elevernas demokratiska förmåga.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur lärare leder i klassrummet, samt hur detta påverkar lärandemiljön. Genom kvalitativa intervjuer med lärare på högstadiet framkom vilka olika strategier de använder för att leda och organisera klassrumsarbetet, samt vilka faktorer och strategier som är vägvinnande när det gäller att uppnå en positiv lärandemiljö i klassrummet. Resultaten visar att bl.a. tydlighet från lärarens sida, både när det på vilka olika sätt instruktioner ges samt vad som ska göras, leder enligt lärarna till ett lugn hos eleverna då de kan ta till sig instruktionerna och förstår vad som förväntas av dem, vilket då har en positiv inverkan på klassrumsmiljön. Även goda elevrelationer fördes fram som en viktig faktor för ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet.

Småföretagens möjligheter till tillväxt kan hindras av en rad olika faktorer. Trots att företagarna ofta skyller dålig tillväxt på externa faktorer kan tillväxthindren många gånger hänföras till företagets interna resurser. Syftet med denna uppsats är därför att beskriva interna tillväxthinder av immateriell karaktär som småföretag kan möta i form av kompetensbrist, samt att skapa förståelse för hur småföretagare kan försöka hantera sådana interna tillväxthinder. Utifrån det resursbaserade perspektivet samt teorier om bland annat kompetenstyper, kompetensanskaffning och sätt att möta förändring har vi försökt besvara detta syfte. Undersökningen genomfördes i form av en fallstudie på fem företag inom fönstertillverkningsbranschen.

Ett utvecklingssamtal innehåller aspekter som kan anses ganska enkla att kvantitativt mäta. Men en mer komplicerad sida av utvecklingssamtalet är att mäta de aspekter som kan härröras till kvalitet dit exempelvis kompetenser, medarbetarnöjdhet och värdering av ledarskap kan räknas. Problemet med att mäta dessa aspekter är framförallt att de till stor del beror av subjektiva värderingar i flera led, från dem som genomgår samtalet och av dem som skall tolka resultatet av samtalet. Frågan är huruvida det är möjligt att koppla utvecklingssamtalet till verksamhets-styrningen, vilket då innebär att resultatet av utvecklingssamtalet därmed skulle tjäna på att kunna mätas. Syfte: Syftet är att beskriva och analysera förutsättningar för hur utvecklingssamtal kan kopplas till verksamhetsstyrningen.

BakgrundHögläsning betraktas ur ett språkfrämjande perspektiv, med Vygotskijs teorier om språk, tänkande, lärande och utveckling som grund. Dessutom bearbetas högläsning i förhållande till olika styrdokument, internationella undersökningar av barns kunskaper i svenska språket samt internationell forskning om högläsningens betydelse för barns språkutveckling ur ett sociokulturelltperspektiv. Studien fördjupar sig dessutom i högläsning som arbetsmetod, samt betydelsenoch användning av boksamtal i samband med läsning.SyfteIntervjustudiens syfte är att undersöka hur pedagoger på en förskola beskriver sitt arbete med läsning för att främja barns språkliga och individuella utveckling.MetodStudien är av kvalitativ art och genomförs med hjälp av halvstrukturerad intervju för att få fram pedagogers uppfattningar om sitt arbete med läsning.ResultatDet dagliga samtalet med barn finns närvarande i alla situationer på förskolan och är viktigt att ta tillvara på. Pedagogerna har stor medvetenhet om att det dagliga samtalet bidrar till utvecklingav barns ordförråd, samt deras förmåga att uttrycka tankar och känslor. Läsning sessom betydelsefullt för såväl barns språkutveckling som för utveckling av andra kompetenser som anses vara viktiga för barns individuella utveckling.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka vilka som väljer att studera till lärare i idrott och hälsa samt till tränare på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.? Hur ser studenternas bakgrund (ålder, kön, bostadsort, social bakgrund, invandrarbakgrund och idrottslig bakgrund) ut?? Varför valde studenterna att studera på GIH i Stockholm, och på vilka antagningsgrunder blev de antagna?MetodI studien deltog 83 studenter, varav 35 stycken från tränarprogrammet och 48 stycken från lärarprogrammet. Studenterna svarade på en enkät som tog upp frågor rörande studenternas bakgrund och studieval. Enkätsvaren bearbetades sedan i SPSS där signifikansnivån sattes till p<0,05. De resultat vi fick fram i vår undersökning tolkades sedan med hjälp av tidigare forskning samt Pierre Bourdieus teori om habitus, kapital och fält.ResultatMedelåldern på lärarprogrammet var 24,5 år samt 25,2 år för studenter på tränarprogrammet.

Under mina år som lärare i svenska som andraspråk har det alltid funnits ett antal Sverigefödda elever som valt att studera ämnet svenska som andraspråk, sva, i stället för svenska på gymnasiet. Jag har ställt mig frågan vad det beror på: är det bristande språkkunskaper eller beror det på något annat och i så fall, vad? I begynnelsen benämndes ämnet svenska som främmande språk för att sedan bli svenska 2 och sedan 1994 svenska som andraspråk.Min ambition var att ta reda på orsaken till valet av svenskämne genom fokussamtal med 7 informanter på en gymnasieskola i Mellansverige. Dessa samtal analyserades sedan med Grundad teori. De ursprungliga analyskategorierna var modersmål, skolgång, upplevelser av att vara flerspråkig i den svenska skolan, värdering av och attityd till ämnet, ett eller två svenskämnen, flerspråkig identitet och ett eller två modersmål.

I denna studie används en kvantitativ metod i form av enkätstudie som är till för att ta reda på karaktärsämneslärares och kärnämneslärares undervisningsmetoder. Studien har genomförts på gymnasieskolan där författarna arbetar. För att få ut mer av enkätmetoden så ges de responderade möjlighet till att kommentera kring sina tankar på varje fråga. Syftet med studien var att ta reda på eventuella skillnader och likheter mellan karaktärsämneslärarna och kärnämneslärarna på skolan. I litteraturgenomgången redovisas centrala begrepp, tidigare forskning, förhållanden som styr inlärningen och olika undervisningsmetoder.

Studien syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger samarbetar i högstadiet för att förbereda elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inför gymnasievalet. Tidigare forskning visar på att individer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning upplever svårigheter med övergångar från exempelvis skola till arbete. Men även att ett samarbete mellan specialpedagog och studie- och yrkesvägledare skulle kunna underlätta övergångsprocessen för dessa elever. Vi har i vår undersökning utgått ifrån sex kvalitativa intervjuer. Följande frågeställningar besvaras: Hur samarbetar studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger för att förbereda elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) inför gymnasievalet? Hur kommer de sig att studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger samarbetar i gymnasievalet? Vilken betydelse beskriver studie- och yrkesvägledare och specialpedagog att samarbetet har för elevernas gymnasieval och den egna yrkesrollen? Resultatet pekar på att samarbetet och relationen mellan specialpedagogerna och studie- och yrkesvägledarna är grundad på förtroende, tilltro för varandras kompetenser samt att eleven står i centrum och att dennes behov ska tillgodoses.

Syftet med vår studie har varit att undersöka och lyfta fram den kombinerade kompetensen specialpedagog/fritidspedagog samt belysa vilka kunskaper utbildningarna tillförde och hur yrkesrollen tillvaratas i olika verksamheter. Utifrån en kvalitativ metod intervjuades 11 specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund samt genom litteraturstudier fick vi svar på syftet. Studien inriktar sig främst i arbete på individ- och gruppnivå med åldern 6-12. Efter specialpedagogutbildningen har alla en kombinerad kompetens oavsett om vi är lärare, förskolelärare eller fritidspedagoger. I vår studie framkom att specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund har sin främsta styrka och kompetens i arbetet med barns, ungdomars och vuxnas sociala och emotionella utveckling inom olika verksamheter.

Denna uppsats handlar om vad som händer när ett företag råkar ut för en kris som skakar själva grunden för dess existens. Syftet är att ta reda på vilka framgångsfaktorer som kan förklara att Skyddsprodukter AB lyckats flytta sina resurser och sina kompetenser till ett nytt affärsområde och att bedöma vilken möjlighet som denna nysatsning har för att växa ytterligare. Utifrån SP:s erfarenheter kan vi få fram vilka faktorer som är avgörande för att företag skall kunna ta sig ut ur en alvarlig strategisk krissituation. Med hjälp av den teori som finns kring kärnkompetens, resurser och hot analyserar vi Skyddsprodukter för att från detta dra generella slutsatser om vilka framgångsfaktorer som är kritiska för överflyttning till ett nytt affärsområde. Den centrala egenskapen hos ett företag som klarar att byta affärsområde är ledarens roll.

Bakgrund: Utveckling av färdigheter i aktiviteter i dagliga livet är viktigt för att kunna bli självständig i sin vardag. Hos barn med diagnosen autism är det vanligt att de färdigheter som krävs för att bli självständig aldrig utvecklas. Aktiviteter som sker i barndomen ligger till grund för hur utvecklingen sker och vilka kompetenser som skapas för framtidenSyfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsterapeuten arbetar med barn med autism i åldrarna 2-12 år samt hur barnets omgivning påverkas av att leva med ett barn med autism.Metod: Metoden i denna studie utgjorde en litteraturstudie innehållande tio vetenskapliga artiklar som hittades via systematiska databassökningar.Resultat: Vid analys av data framkom fyra ämnesområden, social integration, kommunikation, sensorik och motorik. Områdena innefattade arbetsterapeutiska interventioner och dess effekt. Ett femte område kunde även urskiljas gällande hur familjer påverkas av att leva med ett barn med autism.Slutsats: Resultatet visade att djur och lek var vanligt förekommande interventionsformer.

Syfte: Studiens syfte var att studera och analysera hur elever i behov av särskilt stöd skrivs fram och hur villkoren för specialpedagogisk verksamhet uttrycks i två för Gymnasieskola-11 centrala dokument: Regeringens proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan och Gymnasieutredningens betänkande Framtidsvägen - en reformerad Gymnasieskola (SOU 2008:27). Studien syftade också till att analysera hur regeringen och utredarna avser att styra verksamheten i gymnasieskolan mot ökad genomströmning och måluppfyllelse samt vad detta kan få för specialpedagogiska implikationer.Frågeställningar: - Vilka subjektspositioner för elever i behov av särskilt stöd framträder i proposition 2008/09:199 och SOU 2008:27?- Hur formuleras villkoren för specialpedagogisk verksamhet i proposition 2008/09:199 och SOU 2008:27?- Vad innebär dessa subjektspositioner och villkor för elever i behov av särskilt stöd och för specialpedagogisk verksamhet i Gymnasieskola-11?Teori och Metod:Studien är en diskursanalys där teori och metod är sammanflätade. Det empiriska materialet bestod av två för Gymnasieskola -11 centrala policytexter. Materialet analyserades med hjälp av Laclau och Mouffes analysverktyg nodalpunkt och ekvivalenskedja samt utifrån Foucaults teorier om makt och styrning.Resultat: Studiens resultat visar att texterna möjliggör ett antal subjektspositioner för elever i Gymnasieskola -11 varav eleven som anställningsbar, framtida arbetskraft kan sägas vara den övergripande.

The study aims to investigate student?s attitudes and experiences of information retrieval on the Internet, as tools for learning. I have been interested of their own views about their own knowledge and experience in the subject, information seeking on the Internet. The focus is on what they perceive as problematic, what skills they consider they have and what needs they have in terms of teaching. Data were collected via questionnaires.