Uppsatsen tar sin utgångspunkt i tidigare forskning och rapporter kring hur man kan bedöma skolornas skilda resultat och kvalitet. Utöver mer vanligt använda mått och nyckeltal för att bedöma skolor tar modellen även hänsyn till vad eleverna i de olika skolorna tycker genom att inkludera tre frågor från Stockholms gymnasieundersökning. Syftet med uppsatsen är att utifrån detta skapa ett illustrativt jämförelseverktyg i form av ett spindeldiagram. De skolor som ingår i undersökningen är kommunala gymnasier med Stockholms Stad som huvudman och de data som använts är för samhällsprogrammet och handels- och administrationsprogrammet. Variablerna som valts ut följer en årskull elever från grundskolebetyget när de börjar Gymnasiet, vad de svarat i gymnasieundersökningen i årskurs två (tre aspekter), till vilka avgångsbetyg de får när de slutar Gymnasiet.

Arbetet handlar om boksamtal i litteraturundervisningen i svenskämnet på Gymnasiet. Undersökningens syfte är att ur lärares perspektiv undersöka vilken syn de har på boksamtalet, vad de anser att man kan uppnå med boksamtalet och även se vilka faktorer som påverkar utformandet av ett boksamtal. För att se vilka riktlinjer som gäller för boksamtal i litteraturundervisningen har jag studerat skolplaner, lokala skolplaner och styrdokument. Det visade sig att kommunaliseringen av skolan skapat olika villkor i olika kommuner. Där vissa kommuner kämpar med problem kring elevernas sjunkande läsförståelse satsar andra kommuner istället på att förse eleverna med bärbara datorer.

Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser läromedlet "Insikter i svenska" använder sig av. Läromedlet är riktat mot ungdomar i första året på Gymnasiet som läser en yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgångspunkter för multimodal bildanalys och påvisar även att lärmedlet innehåll ett antal av dessa resurser. .

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg på de nationella proven i svenska på Gymnasiet. Proven som undersöks är från tre olika år; 1996, 2003 och 2013. Syftet är att se om det finns förändringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spänner över både en kursplansrevision och ett läroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs på totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks är textlängd, ordlängd, andel långa ord, meningslängd, läsbarhetsindex, ordvariationsindex, talspråksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

Waara (2009) menar att människor är mobila i olika utsträckning i förhållande till åldern. I åldern 19-23 är vi som mest mobila och villiga att flytta för utbildning eller arbete. Det finns dock även de ungdomar som väljer att flytta redan i samband med att de påbörjar sina gymnasiestudier. Syftet med föreliggande studie är således att undersöka ungdomars upplevelse av att flytta hemifrån vid 15-16 års ålder för att för att läsa Gymnasiet på annan ort än i hemkommunen. De drivkrafter vilka ligger bakom ungdomarnas val belystes med hjälp av fem djupintervjuer med ungdomar från olika delar av Norrbotten som alla hade flyttat till Luleå.

The aim for this essay is to investigate the importance of studying religion in an upper secondary school in Närke county, this is done by distribution of a questionnaire. The importance is studied both on the individual level and on the societal level. The result shows that although the students do not have a big interest in religious studies still the subject has an importance on both an individual and a society level..

Elever på Gymnasiet ska enligt styrdokumenten ha inflytande över sitt eget lärande och alltså över de lärandesituationer som finns i skolan. Att så inte alltid är fallet visar flera undersökningar, och även detta examensarbete, vars syfte varit att undersöka elevinflytandet på ett estetiskt program, och i denna undersökning försöka gradera elevernas inflytande enligt en modell utarbetad av en konsult i inflytandefrågor. Syftet har också varit att undersöka hur elevernas inflytande gestaltar sig samt jämföra elevernas upplevelser med lärarnas intentioner vad gäller elevinflytandet. Undersökningen utgjordes av en noggrann granskning av styrdokument och rapporter gällande elevinflytande, av aktuell forskning, samt genom enkäter till alla elever vid ett estetiskt program på en skola i norra Skåne. De deltagande lärarna intervjuades.

Huvudsyftet med detta arbete var att redogöra för de bakomliggande orsakerna och motiveringarna till att Historia, från och med höstterminen år 2007, blir ett kärnämne på gymnasienivå. De underordnade syftena var vidare att undersöka elevers inställning dels till ämnet historia samt till det faktum att historia skall bli kärnämne på Gymnasiet. Detta gjordes genom en enkätundersökning. Även lärares syn på historia som kärnämne undersöktes och analyserades utifrån ett antal intervjuer. De metoder som användes i arbetet var litteraturstudier, kvantitativa enkätundersökningar, kvalitativa intervjuer samt komparation.

Syftet med undersökningen är att se hur lärare och elever anser att lärare inom det estetiska programmet på två gymnasieskolor i Kalmar län uppfyller styrdokumentens strävansmål och krav på elevers inflytande över planering, utvärdering och utformande av undervisningen. Vi undersöker hur eleverna själva upplever att de får ha inflytande över sina egna studier samt hur viktigt de anser det vara att få påverka hur deras skolgång ser ut. Tidigare forskning visar att elevers inflytande över planering och utvärdering av undervisning sker på lärarens, eller skolans, villkor. Det handlar mer om att eleverna får bekräfta att lärarens planering är bra, än att de själva får påverka hur den ska se ut. I undersökningen, som utgörs av kvalitativa forskningsintervjuer, intervjuas fyra gymnasielärare på estetiska programmet från två gymnasieskolor i Kalmar län.

Denna uppsats syftar till att beskriva olika idéer om demokratiskt deltagande som förekommer i läroböcker i samhällskunskap för Gymnasiet. De tre läroböckerna som undersökts har varit gällande under tre olika läroplaner för svensk gymnasieskolan. Undersökningens teoretiska ramverk bygger på Thomas Englunds utbildningskonceptioner. Med hjälp av idealtyper baserade på dessa olika utbildningskonceptioner har en textanalys genomförts. Undersökningens resultat visar att de identifierade utbildningskonceptionerna skiljer sig åt bland de tre undersöka böckerna.  .

Syftet med denna studie var att ge en fördjupad förståelse för lärares tillvägagångssätt vid betygsättning och bedömning av Engelska på Gymnasiet. Vid undersökningen genomfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sex engelsklärare verksamma på Gymnasiet. Resultatet visade fyra huvudprinciper som lärarna använder vid betygsättning: ?principen att utgå från kursplanen?, ?principen att inte tappa fokus?, ?principen att värna om eleven? samt ?principen att hitta en avgörande faktor?. Studien visade att lärarna huvudsakligen följer Skolverkets anvisningar för betygssättningen, men att hälften av lärarna i undantagsfall använder principer som faller utanför Skolverkets intentioner.

The purpose of this study is to examin the depiction of culturalmeetings in history books in relatioon to the schoolguidelines, and how and why the description may have changed over time. To achieve this, a qualitative method was used to analyze the content of cultural meetings in Swedish schoolbooks after the World War II. The material used in the study was taken from eight editions of Alla tiders historia published between 1985-2011. The material was then put together and analyzed from the theoretical perspectives, which try to explain the factors that influenced the depiction of the texts.The results of this study shows, that over time, the school guidelines have incresed their focus on human value and the need for students to interact with people from other cultures. The depictions in the history books lives upp to the demands of the school guidelines, but this study shows that the main influence of the content of the book is the social context.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg på de nationella proven i svenska på Gymnasiet. Proven som undersöks är från tre olika år; 1996, 2003 och 2013. Syftet är att se om det finns förändringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spänner över både en kursplansrevision och ett läroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs på totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks är textlängd, ordlängd, andel långa ord, meningslängd, läsbarhetsindex, ordvariationsindex, talspråksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

Arbetets syfte var att undersöka hur mycket och till vad grafräknaren användes av lärare och elever i matematikundervisningen i Gymnasiet. Jag tittade även på lärarens attityd till grafräknaren och vad den hade för påverkan på elevernas kunnande och egna attityder till grafräknaren. Undersökningen omfattade drygt 600 elever och ett 50-tal lärare..

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka hur eleverna utvecklar sin läsförståelse och läslust genom högläsning, loggböcker samt boksamtal. Genomförandet gjordes på gymnasieskolan i bygg- och fordonsprogammet. Resultatet visar att för flertalet av eleverna har högläsning med efterföljande boksamtal och loggboksanteckningar fallit väl ut..