Syftet med undersökningen är att undersöka vilken skönlitteratur svensklärare på Gymnasietförespråkar samt studera om lärarna har speciella värderingar kring litteratur. Detta för att sevilken sorts inofficiell skolkanon det finns i den svenska skolan i dag. Fem intervjuergenomfördes med svensklärare på Gymnasiet från tre olika geografiskt placerade skolor inorra Skåne. De frågor vi sökte svar på är: Vilken skönlitteratur väljer en svensklärare påGymnasiet att använda i undervisningen av sina elever? Vilka faktorer styr svensklärares valav skönlitteratur på Gymnasiet? Resultatet visar på att det existerar en skolkanon, enskolkanon som styrs av lärarna och vad de själva läste under sin Gymnasietid vilket till storadelar innebär klassisk litteratur.

Detta är en undersökning kring ljudboken som pedagogiskt verktyg. En enkätundersökning har gjorts bland 66 gymnasieelever, samt en intervjustudie med tre lärare. Lärarna undervisar i språk på Gymnasiet. Frågeställningarna för denna uppsats var:? Vilken attityd har elever och lärare till ljudboken?? I vilken utsträckning och hur används ljudboken i undervisningen på Gymnasiet?? Hur väl förstår eleverna innehållet genom att lyssna på en ljudbok?Resultatet visar bland annat att majoriteten av eleverna i undersökningen använder ljudboken i väldigt liten omfattning eller aldrig har använt den.

Storyline är en metod som ursprungligen är framtagen för yngre elever. Min avsikt är att undersöka hur metoden kan fungera på Gymnasiet. Studien baseras på ett lokalt gymnasialt Storylineprojekt om klimat där ett arbetslag för första gången provade metoden. Via elevutvärderingar samt intervjuer med lärare och elever har jag tagit reda på vilka vinster arbetssättet medförde. Jag har också tagit reda på vilka hinder det finns för Storyline på Gymnasiet och hur det genomförda projektet skulle kunna utvecklas.

Elevers ogiltiga frånvaro från yrkesförberedande program på Gymnasiet - Varför skolkar elever?.

Björkman, Mikael & Magnusson, Jan (2009) Dyslexi. (Dyslexia). Skolutveckling och ledarskap, 90hp. Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Dyslexi ? är ett examensarbete och en C-uppsats på 15 högskolepoäng på lärarhögskolan i Malmö.

Inom dagens musikklimat har DJ:andet och dess uto?vare kommit att ta en allt sto?rre plats. Mycket av den musik som produceras och spelas i offentligheten har ro?tter i denna kultur. Dock sa? lyser den med sin fra?nvaro inom musikundervisningen i skolan.

1SammandragDetta arbete innehåller en kvantitativ studie av elevtexter från årskurs 9 och Svenska B i Gymnasiet. Undersökningen är komparativ och elevtexterna från respektive årsgrupp jämförs med varandra. Det är totalt 20 elevtexter från nationella provet i svenska VT 2011 som analyseras.Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka skillnader i språklig kvalitet i ett antal elevtexter, av liknande uppgiftstyp, som är skrivna av elever i högstadiet respektive Gymnasiet. Undersökningen ska redogöra för hur ungdomars skrivutveckling kan åskådliggöras under skolåren mellan årskurs 9 och Svenska B i Gymnasiet. Det visar sig att elevtexterna från Svenska B i jämförelse med årskurs 9-texterna i genomsnitt innehåller fler ord, längre meningar, fler långord, högre ordvariation, längre fundament samt färre subjektsfundament.

Denna uppsats handlar om kanondebatten 2006 och urvalet av litteratur i antologier avsedda förGymnasiet. Syftet är att ge en klar bild av hur kanondebatten 2006 såg ut och sedan jämföra detmed vilken litteratur som finns representerad i antologier och handböcker avsedda för Gymnasiet.Detta genomförs via en deskriptiv och kvantitativ metod där fokus ligger på vilka svenskaförfattare som återfinns i läromedel avsedda för Gymnasiets svenskkurser.Studien visar att kanondebatten i sig inte ledde till några konkreta förändringar. Den visar ävenatt det inte finns stöd för flera av de åsikter som fördes fram vad gäller författarrepresentation igymnasieskolans antologier. Däremot visar studien att litteraturhistorien får ett krympandeutrymme i litteraturantologier avsedda för Gymnasiet, en farhåga som fördes fram under debatten..

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning 90p Rosenquist, Nina (2008). Övergången från grundskolan till Gymnasiet för elever i behov av särskilt stöd. (The transition from nine-year complusory school to comprehensive upper secondery school for pupils in special needs.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Abstract Syftet med denna kvalitativa studie är att ge en bild av övergången från grundskolan till Gymnasiet för elever i behov av särskilt stöd. Jag har valt att intervju specialpedagoger på två grundskolan samt rektorn och lärare på gymnasieskola. Resultatet av studien visar på att det är den enskilda skolans normer och traditioner som påverkar övergången för elever i behov av särskilt stöd.

Undersökningens syfte har varit att ta del av likheter och skillnader i gymnasieelevers uppfattningar om Matematikvägen, utifrån frågeställningen ?Vilka upplevelser har eleverna av Matematikvägen??. Metoden för undersökningen har varit intervju.Matematikvägen är ett grepp att möta elever med ett stort matematikintresse inför och på Gymnasiet. Detta görs genom att eleverna får möjlighet att läsa ungefär halva Gymnasiets Matematik A redan under sista terminen på grundskolan. Eleverna ligger på så sätt en termin före de som läser matematiken på normal fart vilket innebär att de det sista året på Gymnasiet kan välja att läsa linjär algebra på högskolan.

Syftet med studien är att se varför så många elever blir underkända i Matematik A på Gymnasiet. Vidare är syftet att ta reda på elevers och lärares syn på vad detta problem kan bero på.Studien gjordes genom en enkätundersökning med elever och lärare och bearbetades statistisk som presenterades i tabeller och diagram.Resultatet i studien visar att ca 20 % av eleverna får IG i Matematik A på Gymnasiet. Enligt eleverna beror det på flera orsaker som t ex bristande arbetsro och dåliga lärare medan lärarna tycker att eleverna saknar förkunskaper och får för bra betyg från grundskolan.En viktig slutsats är att det inte finns en entydig förklaring till varför eleverna misslyckas. För att komma tillrätta med problemet föreslås ett ökat samarbete mellan grundskolan och Gymnasiet..

Detta arbete består av en tvådelad studie. Vi har dels tagit reda på huruvida lärare använder sig av Harry Potter-böckerna i engelskundervisningen på Gymnasiet, dels gestaltat lärarinformanternas uppfattningar angående användandet av Harry Potter-böckerna i undervisningen. Vi har också undersökt om det är möjligt att använda sig av Harry Potter-böcker i engelskundervisningen och om det är möjligt att koppla dem till Lpf 94 (2008) och kursplaner för Engelska A, B och C (2000) på Gymnasiet.     Undersökningens intervjuer genomfördes på två gymnasieskolor i mellersta Sverige och inkluderade tio informanter. I syfte att svara på undersökningens forskningsfrågor genomfördes dessutom en didaktisk läsning av tre Harry Potter-böcker.Den didaktiska läsningen visade att de tre Harry Potter-böckerna kan kopplas till både Lpf 94 (2008:59?76) och kursplanerna för kurserna Engelska A, B och C på Gymnasiet.

Syftet med denna studie är att undersöka kunskaper om jordens energiflöde i årskurs 9 och på Gymnasiet efter genomgången kurs naturkunskap A. Vi vill även undersöka om kursplanernas mål och kriterier som täcker detta område uppfylls, samt hur eleverna tillämpar ett naturvetenskapligt språk. I undersökningen jämfördes svaren mellan elever i åk 9, elever som går samhällsvetenskapligt program och naturvetenskapligt program på Gymnasiet. Totalt deltog 144 elever i en enkätundersökning där de fick besvara frågor av öppen karaktär om energikedjor. En möjlig slutsats gällande denna studie är att en större andel elever på Gymnasiet jämfört med åk 9 har i sina svar angivit fler steg i energikedjorna. Gymnasieeleverna har tydligare beskrivit energikedjorna med flera naturvetenskapliga begrepp och termer.

Detta är en undersökning genomförd i två årskurs 1 klasser på naturbruksprogrammet.Det som undersökts är vilka attityder som finns till ämnet matematik, vad dessa attityder beror på samt om det har skett någon förändring av dem sedan eleven började på Gymnasiet. Om det skett någon förändring har det undersökts vad detta beror på.Undersökningen består av en enkätundersökning som efterföljts av några elevintervjuer. Sammantaget besvarade 43 elever enkäten, sex av dessa blev sedan också intervjuade.Resultatet visar att de flesta eleverna tycker att matematik är ett viktigt ämne. De är inte lika överens om det är intressant och roligt. Eleverna tycker överlag att matematik är ett ganska svårt ämne.Eleverna uppger att det som påverkat deras attityder mest är den matematiklärare som de har och att de känner att svårighetsnivån är anpassad så att de förstår och klarar av de uppgifter som de räknar.Mer än hälften av eleverna har blivit mer positiva till matematik sedan de började på Gymnasiet.

ABSTRACTC-uppsats i sociologiFörfattare: Moa BlomTitel: IV-elever ? En studie av elever som har gått det individuella programmet på GymnasietDet individuella programmet på Gymnasiet är ett omdebatterat ämne. Det pågår diskussioner om dess existens och utformning. För att få börja på ett nationellt program på Gymnasiet så måste eleven vara godkänd i kärnämnena (matematik, svenska och engelska). Är de inte godkända får de gå på IV-programmet för att inhämta de saknade kunskaperna.