Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur eleverna i gymnasieskolan förbereds inför den skriftliga uppsatsen i det nationella provet i svenska. Jag vill även ta reda på om gymnasielärare använder sig av ett processorienterat arbetssättet som en metod i undervisningen. För att få en överblick av olika sätt att se på skrivundervisning så har jag i min bakgrund tagit del av den forskning som är aktuell för just mitt arbete. Jag har i min bakgrund sammanfattat ett processorienterat arbetssätt och dess utveckling. I bakgrunden har jag även skrivit om hur skrivuppgifter bedöms.

I denna studie undersöks hur sångelever upplever att deras sångideal och sångpedagog påverkar utvecklingen av deras personliga uttryck. Studien genomfördes med hjälp av 8 kvalitativa forskningsintervjuer där informanterna bestod av sångelever som går ett estetiskt program på gymnasieskolan med inriktning musik, från årskurs två och tre.Resultatet av studien visar att de intervjuade sångeleverna finner att relationen till sångpedagogen har en betydande inverkan på hur de kan utvecklas när det gäller både personligt uttryck men även sångutveckling i stort. Sångeleverna behöver en trygg relation med sin sångpedagog för att kunna våga uttrycka sig i sin sång. Det har visat sig att en inre motivation har skapats hos sångeleverna genom uppmuntran från sångpedagogen och sångpedagogens roll som förebild. Sångeleverna ser sin sångpedagog som en förebild som de kan hämta inspiration och tekniska färdigheter från.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur språk används på ett etniskt diskriminerande sätt mellan elever i Gymnasieskolan. Undersökningen behandlar även vilka ord som används i ett diskriminerande syfte, hur det uppfattas av mottagaren, vilka det är som diskriminerar samt om det går att urskilja ett maktförhållande. Till grund för studien ligger en enkät som delades ut till 54 slumpvist utvalda elever på fem gymnasieskolor. Enkäten bestod av tolv frågor som handlade om skällsord och verbala kränkningar. En del frågor var helt slutna medan andra öppna.

Detta examensarbete är en studie om danslärares val av undervisningsmetoder och hur dessa kan förändras. Syftet med undersökningen var att synliggöra hur danslärare förändrar sitt sätt att undervisa beroende av hur undervisningsgruppen ser ut, elevernas ålder samt hur danserfarna eleverna är. Uppsatsen behandlar danslärares tankar om val kring olika undervisningsmetoder. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med verksamma danslärare. Litteraturen behandlar förklaringar av dansläraryrket, vilka och hur olika institutioner styr danslärarens arbete och förklaringar av undervisningsmetoder för danslärare.

Vårt syfte var att undersöka hur gymnasielärare resonerar kring betygsättning av elever när de arbetar i grupp. Undersökningen utfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer av åtta gymnasielärare. I förhållande till hur vår valda litteratur definierar grupparbete, anser vi att flertalet gymnasielärare hade kunskap om vad ett grupparbete innebär. Den största fördelen med grupparbete som nämndes av flertalet respondenter var att eleverna lär sig samarbeta samt att de lär sig av varandras kunskaper. Nackdelen de fann var främst att grupparbete ofta resulterar i att elever delar upp arbetet emellan sig så att det istället blir små individuella arbeten.

The aim of this study is to investigate how mathematics teachers use formative assessment to make the course objectives clear to the student. This is part of a wider aim in Sweden to find ways for improving mathematics teaching. Qualitative semi-structrured interviews and observations were used for collecting data. Different approaches to integrate formative assessment in their classrooms is discussed: questioning, discussions in whole-class, group work and assessment and feedback. The analysis of the results indicated that the teachers thought differently about how to integrate the course objectives in their planning.

Implementeringsproblematik är något man inte sällan stöter på när politiska reformer skall genomföras. Problematiken ligger i att de beslut som fattas inte genomförs på det sätt beslutsfattarna avsett. Flera forskare, både internationella och nationella, har försökt hitta svar på vart i processen problematiken ligger. Således har de också kommit fram till olika svar och lösningar. Syftet med denna uppsats är att ur ett implementeringsteoretiskt perspektiv studera förutsättningarna för implementeringen av riktlinjerna utbildningsval ? arbete och samhällsliv i förordningen ?Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011?.

På grund av en av oss upplevd marginalisering av bildämnet i den moderna skolan har vi undersökt hur ämnesintegrering med bild kan främja kreativitet och förståelse. Som ett led i processen har vi undersökt begreppet ämnesintegrering och formulerat en definition av detta. Vi har utifrån ett hermeneutiskt förfarande, genom litteraturstudier av tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer, undersökt attityder och erfarenheter av ämnesintegrering i allmänhet och dess praktiska genomförande med bild i synnerhet. Parallellt med undersökningen har vi skapat bildintegrationsövningar som en gestaltande del av arbetet. Resultatet visar att ämnesintegrering med bild har potentialen att bredda kunskapsutbudet och är ett roligt och intressant arbetssätt som kan innebära ett djupare meningsskapande för eleverna samt ett djupare engagemang hos lärarna.

Formal writing is an essential part of teaching Swedish and is fundamental for higher education and professional career. The aim of my essay is to research what didactic methods Swedish teachers utilizes in upper secondary school to improve students' abilities to write formal texts. I will also examine students? project papers in an attempt to measure the extent of formal word choice.  In the presentation of the literature I decided to use, for example, Per Olov Svedner?s perspective on writing as a process, Siv Strömquist?s manuals for essay writing and various literature regarding linguistic correctness and essay layout. Interviews with three upper secondary school teachers reveals that active feedback is a basis for students development regarding formal writing in both school and professional career.

Syftet med uppsatsen är att på vetenskaplig grund problematisera hur en lärare skulle kunna arbeta med Selma Lagerlöfs novell Bortbytingen i en gymnasieklass i vår tid. Studien är en kvalitativ undersökning där en analys av Lagerlöfs novell ligger till grund för urvalet av didaktiska metoder. Valet av forskningsbaserad litteratur har grundats på valet av gymnasieelever som målgrupp. Genom att ta del av läroplanen i svenska för gymnasieskolan 2011 sammanfogar jag i uppsatsen styrdokumenten, den forskningsbaserade litteraturen och Lagerlöfs novell. Vidare jag genomför en analys där jag plockar fram teman och olika beröringspunkter som jag funnit i texten.

Årligen slutar 30 procent av eleverna gymnasieskolan utan betygsbehörighet. På individuella program (IV) är siffran 85 procent. För att kartlägga skolsituationen för en elevgrupp på IV-programmet intervjuades 24 elever. Utöver detta gjordes en kognitiv bedömning samt en självskattning av upplevd psykisk hälsa. Huvuddelen av eleverna presterade på en ojämn kognitiv nivå, inom normalvariationen.

Undervisningen i matematik i gymnasieskolan domineras av att eleverna får arbeta med de uppgifter som ingår i ett visst läromedel. Dessa uppgifter är ofta av rutinkaraktär där lösningsprocessen inte ses lika viktig som om svaret är korrekt eller inte. Min erfarenhet är att elever får svårigheter när de skall lösa matematiska textuppgifter, d.v.s. uppgifter som inte är av den rutinkaraktär som de uppgifter läromedlet domineras av. Syftet med min studie är därför att undersöka vilka svårigheter gymnasieelever har vid arbetet med matematiska textuppgifter.

Syftet med detta arbete är att göra en kritisk undersökning av regeringens beslut att slopa kursen Estetisk verksamhet som kärnämne i gymnasieskolan samt att beröra vikten av estetiska ämnen i skolan. Vidare syftar denna studie på att inte bara kritisera regeringens beslut, utan snarare försöka förstå hur man kommit fram till detta beslut. Inledningsvis ges en litteraturöversikt av tidigare forskning kring estetik och kunskap. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, två med gymnasielärare och fyra med gymnasieelever om deras syn på dessa frågor. Uppsatsen avslutas med ett analyskapitel där litteraturen vävs samman med resultaten från intervjuerna.

Stress är ett stort arbetsmiljöproblem för lärare i skolan idag. Organisatoriska och sociala förhållanden på arbetsplatserna, som orsakar ohälsa, har ökat de senaste åren. Arbetsmiljöundersökningar visar att var sjätte arbetstagare känner olust att gå till arbetet. Drygt var tredje får aldrig eller nästan aldrig stöd eller uppmuntran av sin chef. Mer än var fjärde arbetstagare får aldrig eller nästan aldrig vara med och besluta om uppläggningen av det egna arbetet.

Alla som studerar på gymnasiet läser matematik A och blickar man bakåt har de i grundskolan uppnått minst målen för godkänd. Då matematikinnehållet är väldigt lika för skolår nio och gymnasiets A-kurs är det anmärkningsvärt att inte eleverna upplever repetition i innehållet i större utsträckning. Studiens syfte är att undersöka vad elever och lärare anser om övergången från grundskolan till gymnasiet i ämnet matematik. Metoden för genomförandet är kvalitativ i enkätform med öppna frågor. Resultatet visar att det finns viss problematik vad gäller variation och innehåll i förkunskaperna.