Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur talet om elever i behov av stöd ser ut i elevhälsoteam. Utifrån tanken att synen på elever i behov av stöd konstrueras i hur vi talar om dem, och det i förlängningen påverkar vår syn på eleverna och sedan hur vi bemöter dem. De preciserade frågeställningarna i arbetet är; Vilka diskurser går att urskilja i de undersökta elevhälsoteamen? Vilka är de rådande maktstrukturerna? och Vilka konsekvenser får detta för eleven?Teori och metod: Den teoretiska ansats som används i arbetet är diskursanalys, och då den diskursteoretiska. En diskurs är ett bestämt sätt att tala om och förstå den värld vi lever i, kontextbundet och tidsbundet.

Andraspråksinlärning med visuellt berättande är en undersökning där frågan om hur visuellt berättande kan främja språkinlärningen för andraspråkselever behandlas. Frågan om hur andraspråkselevernas språk skiljer sig åt då de skriftligt berättar med och utan bild kommer också att undersökas. Syftet med att undersöka den första frågan är att se hur visuellt berättande kan främja språkinlärningen för elever med svenska som andraspråk. Syftet med den andra frågeställningen är att se om språket skiljer sig åt då andraspråkseleverna skriver med eller utan bild och i så fall hur det skiljer sig åt. Det som motiverar studien är behovet av att hitta arbetssätt som är bildpedagogiska och samtidigt språkutvecklande.

Med utgångspunkt i genusteori, intersektionalitet och litteraturteori analyserar denna studie två elevvalda böcker från ett bokprojekt i en gymnasieskola; Hungerspelen av Suzanne Collins och Jag är Zlatan Ibrahimovic?: min historia av Zlatan Ibrahimovic? och David Lagercrantz, varav en bok är flickvald och en är pojkvald. Böckerna analyseras utifrån genusperspektiv i förhållande till traditionella könsstereotyper, såsom hur de kvinnliga och manliga karaktärerna beskrivs, hur de talar, hur de påverkas av andra aspekter såsom klass och etnicitet samt hur fördelningen av män och kvinnor ser ut. Utöver nykritikens närläsning av litteraturen analyseras de sammanställda listorna med boktitlar som eleverna har valt, för att urskilja potentiella mönster i förhållande till genus, vilket ställs mot de böcker som i en intervju med läraren bakom bokprojektet framkommer att hon skulle välja att läsa i sin klass. Genrer och författare för de elevvalda böckerna analyseras utifrån befintlig forskning för att kunna skönja om det överensstämmer med forskningen, samt huruvida den litteratur som presenteras av läraren stämmer överens med de preferensramar som finns för flickor och pojkars läsning.

Studien handlar om algebra i läroböcker för dagens Gymnasieskola. Studien vill också ge förståelse för vilka av ländernas läroböcker som stämmer överens med dagens forskning för att lära skoleleverna att lättare förstå algebran. Uppsatsen finner många skillnader mellan Irans och Sveriges läroböcker genom att studera algebran i dessa läroböcker. De största skillnaderna är att Sverige har ett styrdokument för matematikkurserna men Iran har inte sådana dokument. Ett viktigt delmoment i svenska läroböcker i jämförelse med Irans läroböcker ligger i första hand på användningen av miniräknare och grafräknare.

SAMMANFATTNINGSkolverket beskriver att religionsämnet idag spelar en allt viktigare roll i vårt internationella samt mångkulturella samhälle, trots detta har ämnet inom grundskolan blivit otydligt och saknar identitet. Inom gymnasieskolan är religionsämnet ett kärnämne och har där en mer tydlig identitet.Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lärare och elever uppfattar övergången från grundskolan till gymnasieskolan. För att göra området mindre studeras denna övergång endast inom ämnet religion. Studien vill visa en helhetsbild av hur ämnet är uppbyggt i teorin med de rådande styrdokument som idag styr skolan och som anger de ämnesmål som skolan ska arbeta mot, till hur lärare och elever uppfattar och arbetar med ämnet i praktiken.Som metod för att besvara syftet har tolv intervjuer genomförts på en gymnasieskola i Södra Norrland. Tre av informanterna var behöriga lärare inom religionsämnet, samtliga var män och de arbetade alla på den aktuella gymnasieskolan.

Abstrakt Närwall C. (2008). Kan idrott påverka motivationen för skolans arbete? Can sports be an educational motivator for school results? Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med studien är att undersöka om elevens medverkan i föreningsverksamheten inom idrott kan påverka motivationen för skolans arbete. För att få svar på syftet har studien använt sig av två olika metoder, kvalitativ och kvantitativ undersökning, i detta fall intervjuer och enkäter.

Vissa utländska forskare som kom till Sverige kunde från och med 1984 erbjudas skattelättnader genom en speciell lag om beskattning av utländska forskare. Syftet med lagstiftningen var att locka kompetent personal med spetskunskaper till anställningar i Sverige. Under slutet av 1990-talet uppkom frågan om det behövdes en reformering av lagstiftningen eftersom detta skett i andra nordiska länder. De reformerade expertbeskattningsreglerna infördes 2001. Lagstiftningen erbjuder sedan dess förutom forskare även experter, specialister, personer med företagsledande uppgifter och andra nyckelpersoner en möjlighet att få del av skattelättnader.

Abstract: In the past ten years in Sweden, the numbers of people between the ages of 16-19 who were unemployed or not in upper secondary school education have increased. This was assumed to be caused by three factors. Firstly the upper secondary school education reforms in 1992, secondly a substantially reduced labour market for young people without the upper secondary school education and thirdly an increase in demand for work experience.Our purposes was to describe the effects on the outsiders through a document analysis study, but also to understand which individual, social and structural causes that were thought to increase the risk of marginality. Our second purposes were to understand how the Kristianstad community worked to prevent young people of ending up as outsiders. Through interviews with local authorities, we tried to find out if the Kristianstad community lives up to their responsibility of looking after people less than twenty years of age.Our conclusion was that, although the Kristianstad community seems to have a good system, the community has the highest number of unemployed in the county of Skåne.

ABSTRACTVisnja FazlinovicEn studie av hur elevers erfarenheter av att arbeta projektinriktat påverkar derasprestationer i kursen Projektarbete 100 poäng och deras förmåga att samarbetaA study of how experience of project-orientated work among students affects theirachievement in the course Project work 100 points and their cooperativenessAntal sidor: 41Undervisningen i svensk gymnasieskola ska utformas enligt skollagen och läroplanen. Dedokumenten ger riktlinjer för undervisningen och en stor frihet att utforma den på så sätt attmålen uppnås. Några av de målen är: ?Eleverna skall i skolan få utveckla sin förmåga att tainitiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans medandra. Skolan skall utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens? (Lpf 94:1.2).Ett sätt att uppnå det är att låta elever arbeta i projekt.

Syftet med undersökningen är att studera gymnasieelevers förståelse av det egna lärandet i matematik när läraren arbetar med formativ bedömning, vilket är ett sätt att arbeta för att främja elevens lärande. Metoden bygger på en tre-stegs-process som går ut på att först fastställa var eleven befinner sig i sitt lärande, sedan ta reda på vart eleven är på väg och slutligen reda ut vad som krävs för att eleven ska nå dit. Dessa steg sker delvis simultant och för att eleven ska få hjälp att säkerställa var de i dagsläget befinner sig krävs återkommande feedback från läraren. Bedömningsmatriser kan användas för att åskådliggöra för eleverna var de i dagsläget befinner sig, och där eleven också kan se vad som krävs för att han eller hon ska nå nästa betygssteg.Studien har genomförts i form av en fallstudie i en gymnasieskola där fyra elever och deras lärare i matematik har intervjuats. För att få en utökad bild av det samtal som sker om bedömning i klassrummet har två lektionsobservationer genomförts.

SyfteDet övergripande syftet med studien är att identifiera det specifika lärande som elever kan erövra och kommunicera genom estetiska lärprocesser i bildämnet, sett ur en bildlärarstudents perspektiv, baserat på två bilduppgifter studenten planerat och genomfört under sin praktikperiod på en Gymnasieskola. Ett underställt syfte är att urskilja lärarstudentens uppfattning om lärande, kopplat till dennes utbildning. Förutom lärarstudenten intervjuas en av de deltagande gymnasieeleverna. Vägledande frågor för studien är:? Vilken typ av lärande och kunskap bidrar de estetiska ämnena med?? Hur kan vi använda det specifika lärande som estetiken kan ge, som ett verktyg i skolan som helhet?I intervjuerna har följande frågeställning varit vägledande:? Vilka uppfattningar om lärande framträder i gymnasieelevens och lärarstudentens samtal?MetodI insamling och produktion av data har jag använt en etnografisk metod, som närmar sig en så kallad självetnografi, inom vilken man intresserar sig för det som händer i forskarens närmiljö.

Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.

Title: Music-esthetical productions in the educational work - a case study of the Allvar Gullstrand highschool.Problem: A problem associated with working with project- and thematic studies which result in esthetical productions is that it often demands extra effort and time beyond the schedule to carry the production through. There are no instructions saying that schools are to work with this kind of arrangements, but nevertheless it occurs in most schools, however in a different extent, quality and form. Purpose: The purpose of my study is to elucidate possibilities and limitations in different methods of work and structures, and also examine what motives the teachers and the school management have for working with a music-esthetical production as a goal. Method: I have done a qualitative case study of a Swedish upper secondary school where I interviewed four teachers and one principal, to get a view of reality and examine how teachers with different background look at, and in reality behave in, the work with music-esthetical productions in the education. Conclusions: What I have concluded in this case study is the importance of having a clear goal and that the project works are considered to create meaning and personal growth.

I slutet av oktober avgörs allsvenskan, tillika svenska mästerskapen i fotboll. Vid den här tiden på året brukar planerna oftast vara mer bruna än gröna. Även under perioder av mycket regn får matcher ställas in på grund av att planen är ospelbar. Det finns idag ingen regional utbildning för planskötare, men kan man med rätt utbildning för dem som är planskötare öka kvalitén på planerna? Arbetet är gjort i samarbete med Svenska fotbollsförbundet (SvFF) som har intresse i att undersöka hur utbildningsnivån är och vilka kunskaper som saknas bland planskötarna idag.

SammanfattningSyfte och frågeställning: Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt idrottslärare som arbetar på fristående gymnasieskolor vilka saknar tillgång till en egen gymnastiksal upplever att idrottsundervisningen samt deras arbetsmiljö påverkas. Syftet bröts ner till tre frågeställningar: Finns det något eller några moment eller kursmål i undervisningen som idrottslärarna upplever gynnas eller missgynnas på grund av begränsad lokal- och materialtillgång? På vilket sätt anser idrottslärarna att lokal- och materialtillgången påverkar deras möjligheter att erbjuda eleverna en komplett utbildning i ämnet Idrott och hälsa? Hur upplever idrottslärarna att avsaknaden av en egen gymnastiksal påverkar deras arbetsmiljö?Metod: Sex stycken idrottslärare intervjuades genom kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. Kriterierna för deltagande i studien var att lärarna skulle arbeta på en fristående gymnasieskola i Stockholmsområdet samt sakna tillgång till gymnastiksal. Sammantaget intervjuades tre män med 3, 5 och 8 års erfarenhet av arbete i skolan och tre kvinnor med 1.5, 3 och 5 års erfarenhet av arbete i skolan.