Syftet med denna studie är att kartlägga gymnasieelevers användning av datorer i skolarbetet med olika ämnen på ett yrkesprogram och två högskoleförberedande program. Kontext för studien är en centralt belägen kommunal gymnasieskola, i en mindre kranskommun gränsande till en storstadsregion i Mellansverige. Datainsamlingen består av en kvantitativ fallstudie med enkät som datainsamlingsmetod. Det empiriska underlaget omfattar 50 enkäter och respondenterna är elever i gymnasiets årskurs tre, från några av den undersökta skolans olika gymnasieprogram. Studien avser jämföra vad elever på ett fordonsprogram, ett samhällsvetenskapligt program och ett tekniskt program använder datorer till i olika skolämnen, däribland svenska, engelska och matematik.

Syftet med denna undersökning var att beskriva och ge en förståelse för hur elever med olika betyg uppfattar sitt elevinflytande. I bakgrunden beskrivs olika aspekter av elevinflytande och hur demokratin ska genomsyra den svenska skolan. Vidare nämns elevinflytandets effekter på elevernas betyg och lärande. Definitionen av elevinflytande som använts är det informella elevinflytandet det vill säga inflytandet som rör den egentliga undervisningssituationen. Två kvantitativa informationshämtande metoder, litteraturstudie och enkät, har använts.

Syftet med studien var att identifiera inställningar till vegetarisk mat bland ungdomar. Genom studien vill vi även uppmärksamma hur elever ställer sig till att det serveras vegetarisk mat i skolan. Intresset väcktes efter att ha märkt problematik och stort motstånd kring vegetarisk mat i olika skolor efter våra verksamhetsförlagda utbildningar.För att kunna arbeta med skolmaten ur ett hållbarhetsperspektiv med fokus på miljö och ekonomi behövs kunskap om vad ungdomar tycker om vegetarisk mat och även hur många dagar i veckan som de skulle kunna tänkas äta vegetarisk mat i skolan. Det kan vara av vinning för planering, inköp och miljömål vid arbete med skolmåltider.Vi använde oss av en kvantitativ metod i form av enkäter som delades ut till 120 gymnasieelever på en gymnasieskola i centrala Göteborg. Resultatet gällande inställningar visar att en majoritet av respondenterna är medvetna om vilken påverkan våra matval har på exempelvis miljön och djurens levnadsvillkor.

Det här arbetet är en pilotstudie om vad införandet av en ny betygsskala och nya läroplaner hösten 2011 fick för genomslag i betygsstatistiken i en av landets större kommuner och för lärare på en gymnasieskola i en mindre kommun, med fokus på ämnet naturkunskap. Regeringens mål med den nya betygsskalan var att den skulle visa elevernas kunskaper mer nyanserat, vilket också skulle kunna öka deras motivation att sträva efter högre betyg. Ett annat mål var att minska risken för betygsinflation, ett problem som funnits både i äldre tiders betygsskalor och efter införandet av den förra betygsskalan. Resultatet av studien visade att betygsmedelvärdet för eleverna inte förändrades med den nya skalan, men andelen som fick det högsta betyget sjönk, särskilt bland eleverna på högskoleförberedande program. Däremot visade det sig att bland eleverna på yrkesprogrammen höjdes medelbetygen i naturkunskap och andelen som fick det högsta betyget ökade.

Bakgrund: Belöningssystem är idag ett hett ämne som det debatteras mycket om i media. Debatten berör främst den privata sektorns höga bonus till högt uppsatta chefer. Belöningssystemen är idag inte lika etablerade inom den offentliga sektorn som de är inom den privata sektorn beroende på att finansieringen inom den offentliga sektorn är mer begränsad än inom den privata sektorn. Medarbetare inom den offentliga sektorn drivs inte enbart av pengar utan det är andra faktorer som skapar drivkraft. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera befintliga belöningssystem för lärare inom Linköpings kommunala gymnasieskolor.

Syftet med denna uppsats är undersöka elevers och lärares syn på vetenskap kontra ickevetenskap eller pseudovetenskap. Detta har vi ju gjort genom en kvalitativ undersökning där vi intervjuat fem elever och fyra lärare.Elever anser att det är viktigt att veta vad vetenskap är och de anser att de kommer ha nytta av denna kunskap även utanför skolans dörrar. Anledningen till att det är obligatoriskt att läsa naturkunskap på gymnasiet är att eleverna skall få ett vetenskapligt synsätt. Med hjälp av läraren skall eleverna kunna inhämta den kunskap som behövs för att få rätt uppfattning gällande vetenskapsbegreppet. Enligt både elever och lärare så tas inte vetenskapsbegrepp upp i undervisningen.

Relationen mellan lärare och elev har inom den svenska skolan tillskrivits en allt mer framträdande roll. Både nationella och internationella studier har påvisat elevers efterfrågan aven djupare relation med läraren och sagda relations påverkan på elevens skolprestation. Syftet medföljande studieär att fördjupa förståelsen av vad som i lärarens möte med eleven utgör centrala kvaliteter med betydelse för elevers lärande och i förlängningen deras skolprestation. Studiens empiri består avåtta intervjuer genomförda med gymnasielärare som arbetarpå en gymnasieskola i en mellanstor stad i södra Sverige. Valet av en kvalitativ metodvid insamlingen av studiens empirigjordes då målsättningen för studien är att skapa en djupare förståelse av vilka föreställningar som de intervjuade lärarna har om lärar-elevrelationen, samt vilka kvalititeter som lärarna anseratt den goda relationen är beroende av.

Sociala konstruktivister menar att lärandet består av sociala interaktiva processer mellan eleven och dess omgivning (Palinscar, 1998). Det betyder att lärarna har en viktig och unik roll i klassrummet eftersom de medvetet eller omedvetet skapar förutsättningarna för de sociala interaktionerna i lärandemiljön ? mellan läraren och eleverna men även den sociala interaktionen eleverna sinsemellan (Todorovich, 2009). Syftet med denna studie var att undersöka hur skapandet av ett bra socialt klimat i klassrummet tar sig form i dagens skolor. Med hänsyn till studiens syfte valdes att göra en empirisk, kvalitativ studie med ett fenomenologiskt synsätt. Sex lärare inom idrott och hälsa i grundskolans senare skolår och gymnasieskola intervjuades om deras upplevelser av sociala interaktioner i skolan.

Studien syftar till att undersöka hur reflektion över konstnärlig praktik kan formuleras och utvecklas. Uppmärksamheten vänds mot elevens konstnärliga arbetsprocess där det reflekterande förhållningsättet blir en del av arbetsprocessen. Att införa reflektion som obligatorisk i elevernas konstnärliga arbetsprocess betyder att skapa teoretisk medvetenhet om processen och att använda sig av olika färdigheter, metoder och samarbetsförmågor. Utifrån frågeställningen ? Hur kan metoder för reflektion utvecklas i bildundervisningen för att medvetandegöra och få kunskap om den konstnärliga arbetsprocessen?? har en workshop genomförts på en gymnasieskola i Stockholm.Undersökningen presenterar och prövar olika metoder för reflektion (det reflekterande och associativa skrivandet) och en undervisningsideologi Problem baserat lärande, (PBL) vilket baseras på både individuellt och gruppbaserat arbete.Min empiri består av elevintervjuer, egen dokumentation med observationer av workshopen, fotografier, samt elevarbeten.

I denna studie undersöktes elevers uppfattningar om hur de anser att lärares arbetssätt, ämnets lektionsinnehåll och om vad som motiverar dem till att delta i ämnet idrott och hälsa. Det un-dersöktes även om det fanns några eventuella skillnader mellan könen, det vill säga om flick-or och pojkar hade olika uppfattningar i frågorna. Enkäter användes och delades ut på en gymnasieskola och besvarades av 105 elever i olika klasser som läste idrott och hälsa 1. Ele-verna som deltog i enkäten valdes ut genom ett bekvämlighetsurval då kontakter på skolan fanns sedan tidigare. Teorin som används genom studien är Deci & Ryans motivationsteori ?Self-Determination Theory?.

Denna studie baserar sig på det faktum att Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf94) slår fast att skolan i allmänhet och de utbildade lärarna i synnerhet ska arbeta för att alla elever ska stimuleras till att utifrån sina förutsättningar och behov få vidareutvecklas i sitt lärande. I detta arbete spelar elevers motivation en avgörande roll. Syftet med studien består i att beskriva lärare och elevers motivation vad gäller grammatik och grammatikundervisning i tyska samt att ge en förståelse för relationer däremellan. Studien innefattar både en enkät-undersökning, som besvarats av elever vid en gymnasieskola i en kommun i Norrbotten, och en kvalitativ undersökning, där fyra gymnasielärare i tyska tillfrågats. Lärarenkäten har utförts och analyserats med hjälp av metoden self report.

Nilsson, Leif & Mellberg, Stefan. (2009). Möjligheter och utmaningar att nå en utökad dialog med hjälp av molntjänster. (Opportunities and challenges for reaching an enhanced dialog using Cloud services.). SÄLIII:4B, Särskild Lärarutbildning för lärare i yrkesämnen på gymnasiet, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Skolan är en arena som har ansvar att undervisa, uppfostra och främja hälsa. Ett redskap i detta arbete är skolmåltiden, som syftar till att ge energi, ge elever möjlighet till social samvaro och återhämtning, men också ha en utbildande och utvecklade funktion. Syftet med studien var att belysa vad elever kan ha för uppfattningar gällande måltidssituationen under skollunchen med fokus på skolmåltiden som social och lärande situation och dess påverkan på hälsa. Avsikten var även att undersöka skolmåltiden i egenskap av att vara skattefinansierad samt granska elevernas uppfattningar ur ett genusperspektiv. Utifrån elevernas berättelser studerades huruvida deras uppfattningar motsvarade skolmåltidens syfte.

I skolans styrdokument står att skolan ska gestalta och förmedla jämställdhet, attundervisningen ska ha ett jämställdhetsperspektiv, att killar och tjejer ska ha sammamöjligheter och rättigheter i skolan, att det hör till skolans uppdrag att uppmuntraelever att våga bryta könsnormer samt att det är förbjudet att elever diskrimineras pågrund av kön i skolan. Därför är syftet med denna studie att undersöka tjejers ochkillars upplevelser av huruvida gymnasieskolan uppfyller styrdokumentensföreskrifter: huruvida de upplever att skolan är jämställd. Studiens resultat tyder på attkillar upplever att skolan är jämställd i större utsträckning än tjejer. Detta eftersom enstörre del av killarna än tjejerna upplever att lärare talar likadant till killar och tjejer,att lärare tillåter killar och tjejer talar lika mycket i klassrummet, att tjejer och killarhar lika stor möjlighet att få höga betyg, att jämställdhet ingår i undervisningen samtatt risken att bli diskriminerad och kränkt inte finns. Dessutom har killarna i störreutsträckning än tjejerna svarat ja på frågan om de anser att skolan är jämställd.Således upplever tjejerna i mindre utsträckning att skolan är jämställd.

I denna kvalitativa studie undersöker vi vad som ligger till grund för elevers olovliga frånvaro på ett gymnasium i Västerås utifrån elevperspektiv. Delvis i denna studie undersöker vi sen ankomst och vad det får för konsekvenser för studiemiljön i klassrummet. I den tidigare forskningen tar vi upp de två huvudteman om olovlig frånvaro/skolk, Skolk på grund av skolans brister samt skolk på grund av kriminell livsstil. Dessutom tar vi upp de riskfaktorer som den tidigare forskningen tar upp kring elevers riskbeteenden och elevernas vanligaste förklaringar som anges som skäl till olovlig frånvaro. Den metod vi använts oss av är Grundad teori (GT) där vi valt Glasers sätt att arbeta på.