Denna studie ämnar kartlägga uppfattningar i en gymnasieskolas första och tredje årsklass med avseende på talutrymmet i klassrummet. Frågeställningarna lyder: 1) Anser eleverna att det finns någon skillnad mellan flickors och pojkars talutrymme? 2) Finns det någon skillnad mellan hur flickor och pojkar uppfattar sitt talutrymme? och 3) Finns det någon skillnad mellan åldersgrupperna (1:a och 3:e året)? Metoden som används för att besvara frågeställningarna är elevenkäter som består av 14 frågor. I enkäten deltar 47 elever; 26 elever från årskurs 1 (13 pojkar och 13 flickor) och 21 elever från årskurs 3 (10 pojkar och 11 flickor). Resultatet av studien är att det finns skillnad mellan könens uppfattning kring flickors och pojkars talutrymme med avseende på att flickor anser att flickor oftast pratar i klassrummet medan pojkarna inte anser att flickor oftast pratar i klassrummet.

Det huvudsakliga syftet med uppsatsen, var att presentera en samlad bild av hur visionen om den goda skolan beskrivs av gymnasieelever i årskurs två. För att uppnå detta syfte har skolan studerats utifrån vissa givna aspekter, vilka sammantagna fått utgöra den goda skolans förutsättningar. Dessa aspekter är; miljö ? fysisk och psykosocial, lärare, undervisning och arbetssätt, kunskap, motivation och drivkrafter samt bedömning och betyg. Undersökningen utgick från en kvalitativ ansats med fenomenografisk inriktning.

Syftet med min undersökning var att ta reda på lärares syn på lärare-elev-relationen. I min rapport belyser jag vad som karaktäriserar en god lärare-elev-relation, hur en god relation etableras, vilken betydelse en god lärare-elev-relation har, samt vilka hinder och svårigheter som lärarna upplever sig ha för att kunna etablera goda elevrelationer. Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie för att kunna belysa fenomenet mer nyanserat och djupgående. I studien ingick fem lärare från en gymnasieskola i Kalmar. Urvalet gjordes strategiskt för att garantera att det skulle finnas en spridning vad det gäller lärares kön, år som verksam lärare samt ämneskombinationer.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg på de nationella proven i svenska på gymnasiet. Proven som undersöks är från tre olika år; 1996, 2003 och 2013. Syftet är att se om det finns förändringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spänner över både en kursplansrevision och ett läroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs på totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks är textlängd, ordlängd, andel långa ord, meningslängd, läsbarhetsindex, ordvariationsindex, talspråksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

Bildtraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Flera gymnasieskolor i Malmö inleder studierna för elever i åk 1 med ett gemensamt läsprojekt, där elever läser självvalda skönlitterära böcker under åtminstone en timme per dag under lektionstid i ungefär tre veckor. Syftet med mitt arbete var att undersöka om intensivläsning av skönlitteratur har någon positiv påverkan på elevernas ordkunskap samt vilka skillnader i resultat finns det mellan andraspråkselever som få modersmålsundervisning och de elever som inte får det. För att få svar på dessa frågor har jag använt mig av samma kvalitativa ordkunskapstest före och efter intensivläsningen samt en enkätundersökning med frågor om elevernas språkliga bakgrund. Resultatet visar att läsning av en bok även under en kort tid kan ha, bland andra faktorer, en positiv inverkan på andraspråkselevernas ordförståelse. De flesta eleverna visar någon förbättring av sin ordförståelse under en ganska kort tid. Även kontinuerlig modersmålsundervisning under grundskolestudier kan vara en positiv faktor i ordkunskapsutveckling i svenska, vilket också kan antydas i resultatet av min undersökning. Litteraturläsning spelar en stor roll i individens språkutveckling. Undersökningen som jag gjort för mitt examensarbete stärkte min övertygelse i att läsningens nytta inte kan överskattas och att med dess hjälp även på kort tid kan man åstadkomma en betydlig förbättring i elevernas ordförråd. Lärare i både svenska och i svenska som andraspråk bör känna till läsningens positiva inverkan på elevernas ordförråd och oftare använda sig av olika läsprojekt under sin undervisning..

Entreprenörskap är ett begrepp i den nya läroplanen vilket ska genomsyra skolan efter ett påbud från regeringen 2009. Den nya läroplanen för gymnasieskolan trädde i kraft med reform år 2011. Entreprenörskap är ett koncept som kan tolkas på olika sätt i skolan. Det kan ha en snäv betydelse i att vara ekonomiskt och syfta att utbilda i hur man driver företag eller en bred i att syfta till företagsamhet där ett flertal olika kompetenser hos eleven ska utvecklas genom undervisningen. Exempel på kompetenser är kreativitet, ansvarstagande och problemlösning.

Syftet med denna studie är att skapa en helhetsbild av vilka attityder som finns kring tv- och dataspel som läromedel inom gymnasieskolan. Utifrån detta så kan man sedan se vart någonstans skolan ligger i denna utveckling. Eleverna och lärarna som deltog i denna studie har alla olika inriktningar samt ämnen då det är helhetsbilden som denna studie fokuserar på.Materialet till denna studie är en enkätundersökning samt djupintervjuer som komplettering. Enkätundersökningen fick ett bortfall från 197 till 154 då det var många elever som inte tog enkätundersökningen seriöst men antalet som fyllde i enkäterna var ändå bra procentuellt.När det gäller lärarnas attityder så är materialet en fokusgrupp som hade olika tv-spels trailers som underlag och fick utifrån det diskutera värdet av spelet som läromedel. Lärarna som deltog i undersökningen var från samma arbetslag men hade aldrig tidigare diskuterat tv- och dataspel som läromedel under sina möten och hade alla olika ämnen.Resultatet visar att det finns ett stort intresse av tv- och dataspel.

Gymnasievalet är för många ungdomar det första stora val de står inför. Känslorna varierar då många kan känna stor osäkerhet inför valet medan andra har sin levnadsbana utstakad. Det handlar även om begränsningar och möjligheter där den enskilde individens förutsättningar skall vägas mot utbildningssystemet och strukturerna i dagens föränderliga samhälle. I föreliggande examensarbete är syftet att söka kunskap om hur elever med svenskt respektive utländskt ursprung tänker kring sitt gymnasieval, där vi även vägt in föräldrarnas tankar. Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer mött elever och deras föräldrar som står i vägskälet mellan grundskola och Gymnasieskola.

Såväl internationell som nationell forskning påvisar att flertalet antimobbningsprogram samt antimobbningskomponenter, som av forskare och experter förordats, i många fall kan vara ineffektiva tillika kontraeffektiva. Då varje fall av mobbning är unikt blir således metoden att bekämpa det också sådant. I Sverige har Skolverket (2011) gjort en omfattande undersökning där de försökt finna vilka antimobbningskomponenter som är bäst lämpade i förhållande till kön. Till detta har fler studier börjat uppkomma, där ansatsen har utgått från elevernas erfarenheter, föreställningar och reflektioner i syfte att finna diskrepanser och egeliteter med tidigare forskares resultat och kungörelser.Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka antimobbningskomponenter gymnasielever finner vara effektivast. För att uppnå detta har studien utgått från en kvantitativ metod i form av enkätundersökning på en större gymnasieskola i en medelstor svensk tätort. Resultatet visar att respondenterna tenderar att förespråka komponenter där interventioner från lärare är höga.

Allt fler skolor satsar på digitalisering och köper in egna datorer till eleverna. I samband med detta ställs det krav på eleverna att de skall kunna hantera tekniken och vara digitalt komp-etenta. Digital kompetens ses som en viktig del för elever att besitta och för att fungera i vårt samhällsliv. Detta är dock ingenting som skolan vi studerat främjar då de inte bidrar till en ökad digital kompetens hos eleverna. Det finns forskare som däremot anser att det är i skolan som eleverna bör få sin digitala kompetens.

Sammanfattning Vårt examensarbete handlar om användandet av laborativ undervisning på gymnasiet. Syftet med vår rapport är att undersöka vad eleverna anser om att använda detta undervisningssätt inom matematiken på gymnasiet. I vår undersökning valde vi att använda oss av två olika undersökningsmetoder, en enkätundersökning och intervjuer. Enkätundersökningen gjorde vi dels för att få alla elevers synpunkter och en bred syn på deras kunskap om begreppet laborativ undervisning. Vi ville även veta vad de ansåg om laborativ undervisning i jämförelse med traditionell undervisning.

Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94 skall de demokratiska principerna genomsyra all verksamhet i skolan och eleverna skall till såväl innehåll som form beredas ett verkligt inflytande över sin undervisning. Såväl forskning som återkommande enkät­undersökningar som skolverket genomför visar emellertid att det råder stora brister i framför allt elevernas inflytande över innehållet. Den här uppsatsen försöker genom en fallstudie kasta ljus över djupperspektiven i detta med elevinflytande och genom intervjuer av lärare och elever på en gymnasieskola mer kvalitativt teckna förståelsen för elevinflytandets villkor. I analysen ställs resultaten mot John Deweys utbildningsfilosofi och jämförs utöver läroplanen även med tidigare forskning inom området. Såväl elever som lärare vittnar om ett högst begränsat elevinflytande över innehåll, men om ett relativt stort sådant över arbetsformer.

I denna uppsats undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer hur elever i gymnasieskolan upplevt att få en diagnos på en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. De intervjuade skulle samtliga ha fått diagnosen inom de tre senaste åren och går på olika program på en gymnasieskola i Mellansverige. Syftet var att beskriva hur elever upplever att det är att få en diagnos på en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Hur det påverkar relationen med vuxna och med kompisar samt hur det påverkar deras mående och framtidstro.   De intervjuade tillfrågades om sin medverkan av respektive speciallärare som arbetar med dem. Samtliga respondenter hade möjligheten att avböja erbjudandet eller avbryta samarbetet närsomhelst under arbetets gång.

Livsmedelsverket rekommenderar att man bör äta 500 gram frukt och grönsaker varje dag. Detta för att genom en god kosthållning främja hälsa och förebygga sjukdom. Studier visar att endast en liten del av befolkningen lever upp till denna rekommendation. Det är dessutom så att yngre äter mindre frukt och grönt än äldre. Detta kan på sikt leda till problem med övervikt och andra kostrelaterade problem vilket kan få negativa konsekvenser för folkhälsan.Syftet med vårt arbete var att undersöka gymnasieungdomars attityder till frukt och grönsaker.