For most pupils homework is a natural part of school and their education and there are several providers of homework assistance: the pupil's parents, sibblings, friends, Internet forums, hired private tutoring, non-profit organisations and at times even the pupil's school. This study has investigated the use of the school-based homework assistance programme at the Upper Secondary School of Psychology in Stockholm and why the programme is not more frequently used by its pupils. The school offers homework assistance two hours each Thursday afternoon, with at least two teachers being present to tender for the school's 127 pupils. The cost of the programme has been estimated to approximately 12 500 Swedish kronor per week. Through the main use of a questionnaire given to both the school's students and teachers, as well as an interview with the school's headmaster, this study will show that despite receiving the opportunity few pupils take part of the programme on a regular basis.

Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera användningen av lärplattformen Fronter i kommunen X-holms gymnasieskolor med hjälp av en sociokulturell teori. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer där fem elever, tre lärare och en IT-samordnare intervjuades. Analysen av empirin visade att lärarna behärskade modern teknik i väldigt varierande grad. Lärarnas inställning till Fronter skilde sig också mycket åt. De intervjuade elevernas förhållande till IKT (informations- och kommunikationsteknik) i allmänhet var förhållandevis lika.

Ungdomar befinner sig i en identitetsskapande process och lämnar barndomen med intryck, värderingar och vanor som sannolikt kommer att påverka dem även i vuxenlivet. De rör sig simultant mellan olika kulturer så som hemmet, skolan, vännerna, media samt andra fritidsrö-relser. Dessa arenor är alla ? kulturella kommunikatörer? som signalerar mängder av budskap och normer om mat och hälsa. Genom att studera vad ungdomarna själva uppfattar som nor-mer och budskap kan det hjälpa kostundervisare att förhålla sig till dessa.

Syftet med detta arbete var att belysa huruvida elever på en specifik gymnasieskola utvecklat negativa attityder till verksamheten. Om så var fallet, ämnade studien vidare söka svar på till vad inom skolans verksamhet eleverna var negativt inställda, samt vilka förväntningar de hade på skolan i nuet såväl som inför framtiden. För att söka svar på detta genomfördes en kvalitativ enkätundersökning bland elever på studieförberedande- (SP) respektive yrkesförberdande program (YP). I redovisningen av elevsvaren togs i vissa fall även hänsyn till kön. Elevsvaren indikerade att en viss grad av negativa attityder existerade på skolan, samt att det förelåg skillnader mellan programinriktningarna beträffande vad som utgjorde bäst respektive sämst med skolan.

Preparandutbildningen är relativt nytt på gymnasieskola och det är inte alla gymnasieskolor som har denna utbildning. Inom vägledning på gymnasieskolor är studie- och yrkesvägledarnas metoder och insatser för preparandelever inte tydliga, vilket gör att man inte kan på ett strukturerat och överskådligt sätt kunna överblicka insatserna och metoderna. Detta gör att studie- och yrkesvägledarna kan bli begränsade i sitt val av insatser och metoder för preparandeleverna. Dessutom kan de inte dra nytta av varandras erfarenheter av metoder och insatser. Vår studie syftar till att undersöka vilka vägledningsmetoder och insatser en studie- och yrkesvägledare använder sig av i sitt arbete med preparandeleverna, och hur dessa metoder och insatser kan bidra till att eleverna gör ett välunderbyggt val inför deras gymnasieval. De teoretiska begreppen vi använder för att analysera resultatet är självkännedom, kompromiss och begränsningar samt beslutsprocess.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vad elever och lärare på gymnasieskolans teoretiska program menar vara orsaken till ?skolmisslyckanden? i gymnasiet och hur man kan arbeta pedagogiskt och specialpedagogiskt för att minska antalet ?skolmisslyckanden?. Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod, där 28 elever i årskurs ett och tre på ett teoretiskt program i gymnasiet, samt fyra av deras lärare har intervjuats. Intervjuerna har bearbetats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. De teoretiska utgångspunkterna för arbetet är Antonovskys salutogena perspektiv, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Dilemmaperspektivet. Resultatet av undersökningen visar att den huvudsakliga orsaken för ?skolmisslyckanden? enligt eleverna och lärarna i undersökningen är brist på motivation hos eleverna.

Vi har en samtidskultur som präglas av en stark fokus på kroppens utformning. Den finns överallt där vi rör oss. Tidningar, tv och reklam visar oss hela tiden hur en manskropp eller en kvinnokropp skall se ut. Skolungdomar matas ständigt av intryck av att ett framgångsrikt liv hänger samman med en vacker kropp. Skolämnet Idrott och hälsa skapar olika föreställningar om kroppen och dess kroppslighet.

Svenska elever har bristande kunskaper inom algebra, tidigare forskning visar dock att arbete med talföljder främjar elevers förståelse för variabelbegreppet och generalisering. Flera studier har un-dersökt elevers sätt att se på och arbeta med aritmetiska, kvadratiska och rekursiva talföljder, dock saknas på det hela taget forskning om geometriska talföljder.Denna studie syftar till att undersöka hur elever uppfattar geometriska talföljder när de mött dessa i undervisningen. De frågeställningar studien avser att ge svar på är vilka kvalitativt skilda strategier elever använder när de behandlar geometriska talföljder, vad som utmärker dessa, hur de behand-lar generalisering av denna slags talföljd samt hur elever som mött geometriska talföljder i under-visningen uppfattar dessa i förhållande till de som inte mött dem i undervisningen.Som grund för urvalet gjordes ett förtest och tio kvalitativa intervjuer genomfördes, där eleverna fick beräkna saknade element och generalisera fyra geometriska talföljder. De strategier som ele-verna använde vid behandling av geometriska talföljder resulterade i sex kvalitativt åtskilda huvud-kategorier, med underkategorier. Elevers sätt att behandla generaliseringar resulterade i fyra kate-gorier.

Bakgrund: Idag är det allmänt känt att fysisk aktivitet är bra för vår hälsa. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för en rad sjukdomar och förtidig död. Många länder har rekommendationer för minsta nivå av fysisk aktivitet. Dessa rekommendationer baserar sig på forskning om nivåer av fysisk aktivitet i förhållande till hälsovinster. Det finn stora skillnader i den fysiska aktivitetsnivån hos olika grupper i samhället.

Syftet med detta examensarbete var att analysera en del av det undervisningsmaterial som producerades i samband med Kemins År 2011 och empiriskt undersöka gymnasielärares syn på materialets användbarhet i gymnasieskolans kemiundervisning. Detta gjordes med hjälp av innehållsanalys, respektive en webbaserad enkät och uppföljande intervjuer. Min analys visar att materialet från Kemins År 2011 stämmer väl överens med syftet med kemiämnet enligt ämnesplanen i kemi för gymnasieskolan, och till stora delar med det centrala innehållet i kurserna Kemi 1 och Kemi 2. Det som kunde utvecklats mer var områdena analytisk kemi samt reaktionshastighet och kemisk jämvikt. Materialet stämmer även väl överens med elevers intressen, framförallt det som handlar om människokroppen. Kemikalendern relaterar till elevers intressen om aktuell forskning, medan de populärvetenskapliga artiklarna relaterar till elevers intressen om rymden och kemiska risker. En majoritet av gymnasielärarna i studien är positiva till att använda materialet från Kemins År 2011 i kemiundervisningen.

Forskning kring perfektionism har ökat på senare år. En anledning till detta är att det inte längre anses som självklart att perfektionism är någonting alltigenom negativt. Forskare har exempelvis funnit att vissa särskilda dimensioner av perfektionism ibland hänger samman med positiva utfall, vilket har gjort termen adaptiv perfektionism aktuell vid sidan av negativ perfektionism. I denna uppsats undersöktes sambandet mellan olika dimensioner av perfektionism i förhållande till depression för att se om en åtskillnad mellan adaptiv perfektionism och negativ perfektionism framträder i praktiken. En av studiens hypoteser var att dimensionerna höga uppsatta krav och ordning inte har något samband med depression.

Försäljningen av energidrycken har ökat markant under 2000-talet och många av märkena marknadsför sig intensivt och riktar in sig på en yngre målgrupp. Den innehåller taurin, glukuronolakton, höga halter av koffein, vilket kan vara farligt för barn och ungdomar som är speciellt känsliga för hög halt av koffein. Enligt Livsmedelsverket finns det inget i dagsläget som tyder på att energidryck är en fara för hälsan vid måttlig konsumtion (observera att ?måttlig? konsumtion varierar mellan individer). Däremot görs fler efterfrågade forskningar kring ämnet och myndigheter/forskare varnar för att dricka energidryck om man är barn, ungdom, känslig för koffein eller gravid.        Syftet med vår studie är att undersöka ungdomars upplevelse av energidryck.

Religionsämnets utformning har sedan 1950-60-talet varit en del av en större politisk debatt i Sverige. Dagens kursplan för kursen Religionskunskap A på gymnasiet visar att eleverna både skall studera religioner och (icke-religiösa) livsåskådningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket utrymme livsåskådningar har i några läromedel, samt hur livsåskådningarna beskrivs och vilken typ av kunskap om dessa som förmedlas.Min hypotes är att livsåskådningar är underordnade religioner i de läromedel jag granskat. Definitionen av begreppet livsåskådning hämtas från Anders Jeffner. Forskningsläget visar att det bedrivits lite forskning om livsåskådningar i läromedel.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka sociala faktorer som påverkar elever som väljer att studera Estetiska programmet Bild och Form på gymnasiet. Genom en kvantitativ metod har en enkätundersökning genomförts vilket har kompletterats av offentlig statistik från Skolverket. Enkäten har delats ut till två klasser som studerar utbildningen Estetiska programmet med inriktning Bild och Form på en kommunal Gymnasieskola. Genom att utforma en omfattande enkät har även elevers sociala bakgrund samt framtidsplaner inkluderats i undersökningen. Resultatet visar att elevernas subjektiva upplevelser av faktorer som inverkar i valet främst är deras fritidsintressen, utbildningens utbud av praktiska kurser samt att utbildningen är högskoleförberedande.

För oss som lärare i ämnen där kost är ett viktigt område att undervisa om är det intressant attundersöka kostrelaterade forskningsproblem. På en gymnasieskola utanför Göteborg serverasdet gratis frukost till eleverna. Skolan gör detta för att de elever som av olika skäl inte kan ätafrukost hemma ska ha möjligheten till detta och därmed öka sina förutsättningar för att på ettbra sätt tillgodogöra sig undervisningen.Studiens syfte är att utvärdera skolans kostnadsfria frukostservering. Vilka är det egentligensom äter frukost i skolan? Den avser även att ta reda på vad eleverna väljer att äta när de harmöjligheten att äta en näringsriktig frukost och hur deras uppfattningar kring frukostensbetydelse för koncentrations- och prestationsförmåga samt sötsuget ser ut.Enkätundersökningen genomfördes under två morgnar samma vecka, en onsdag och enfredag, med totalt 90 deltagande elever.Resultatet visar att de som äter frukost i skolan inte är de som skolan syftar att nå med sinsatsning.