Med spjärn i den poststrukturalistiska teoribildningen genus och diskursteori granskar denna uppsats framställningarna av kvinnor och män, genus och jämställdhet i gymnasieskolans läroböcker med syftet att undersöka hur läroböckerna framställer kvinnan avseende hur läroboken upprätthåller eller motverkar särskiljandets logik mellan män och kvinnor, samt att identifiera dessa mekanismer och hur dessa tar sig uttryck. Undersökning består av en kvantitativ delstudie vilken ringar in aspekter av representationen av kvinnor och män i läroböckerna. Denna utgör sedermera en språngbräda åt en kvalitativ genuskritisk närläsningsstudie av läroböckerna vilken leder fram till dekonstruktionen av desamma. Samtliga studieobjekt är publicerade inom ramen för den nya läroplanen, Gymnasieskola 11, under år 2011 och 2012 och är ämnade att användas i kursen Historia 1b.Resultatet visar att mannens hegemoni gentemot kvinnan reproduceras genom en rad olika diskurser: att män är överrepresenterade gällande såväl historiska aktörer som anonyma människor, att kvinnors roll genom historien förbises genom t.ex. utebliven historisk fakta eller styvmoderlig behandling av densamma och att kvinnor ej tillskrivs rollen som subjekt i sin egen historia.

Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar i åldersgruppen 16-19 år upplever sinlivskvalitet samt att undersöka om det finns skillnader i hur flickor och pojkar upplever sinlivskvalitet. Studien genomfördes på en gymnasieskola i Mellansverige i januari 2008 och ären empirisk kvantitativ tvärsnittsstudie med beskrivande och jämförande design. Sammanlagtdeltog 90 elever, 47 flickor och 43 pojkar. Författarna använde sig av instrumentet LifeSatisfaction Questionnaire (LSQ). Huvudresultatet visade att hela undersökningsgruppenskattade högst livskvalitet i faktorn fysiska symtom.

Jag har underso?kt tva? la?robo?cker i religionskunskap fo?r gymnasiet fo?r att se hur fakta kring judendomen presenteras. Uppsatsen ma?l har varit att utifra?n en mediekritisk analys redogo?ra fo?r den bild av judendomen som finns i tva? utvalda la?robo?cker fo?r religionskunskap pa? gymnasiet. Genom att behandla la?roboken som en medietext har en kvalitativ mediekritisk analys genomfo?rts av sa?va?l bild som text.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur elevdemokrati uppfattas och upplevs i praktiken av elever på en skola med elevmajoritet i sin skolstyrelse. Problemställningen lyder ?hur uppfattar eleverna på Artistskolan elevdemokrati och hur upplever de denna i praktiken??. Undersökningen består av en fallstudie där kvalitativa intervjuer med skolans elever har utgjort datainsamlingsmetod. Intervjudatan har sedan tolkats och analyserats med John Deweys teorier om utbildning och demokrati. Eleverna menar att skolans elevdemokrati i stort sett fungerar väl, men att skolans informationshantering kan förbättras, både för att eleverna ska vara informerade om vad som pågår och för att få fler elever att engagera sig i skolans olika demokratiska organ.

I denna uppsats undersöks hur lärare arbetar med skönlitteratur i skolan, dels i språkförberedande undervisning på IVIK programmet såväl som i svenska som andraspråksundervisningen och i svenskan med andraspråkselever. Syftet med uppsatsen är att studera vilka arbetsmetoder lärarna använder sig av med andraspråkselever, hur lärarna arbetar med ämnets syften och språkutvecklingen. En undersökning har gjorts genom intervjuer med fem lärare på en Gymnasieskola. Utgångspunkten för uppsatsen är följande frågeställningar:Hur arbetar lärare med skönlitteratur i skolan, dels i språkförberedande undervisning på IVIK programmet såväl som i svenska som andraspråksundervisningen och i svenskan med andraspråkselever?Hur arbetar lärarna språkutvecklande i de skönlitterära momenten och hur ser man att det har uppnåtts?Hur arbetar lärarna med de skönlitterära syftena i ämnet och hur ser man att eleverna har tagit till sig innehållet i syftet?  Resultatet av undersökningen visar att arbetet i grupper med enbart andraspråkselever har ett tydligt andraspråksperspektiv.

Studiens syfte har varit att försöka förstå vilka faktorer som har varit bidragande för formandet av attityder till skola, relationer och samhälle för fyra ungdomar med annan etnisk bakgrund än svensk. Fokus har varit vilken roll deras etniska bakgrund har haft, där erfarenheter av diskriminering, vardagsrasism och exkludering utifrån stigma kan få betydelse. Undersökningen har byggt på kvalitativa samtalsintervjuer med fyra 19-åriga killar och tjejer på en Gymnasieskola. Studien utgår från en hermeneutisk ansats och analysen bygger på socialpsykologiska teorier kring grupper, social påverkan och exkludering. Studien visar på hur inkludering inom skolan, relationer och samhälle här har lett till övervägande positiva attityder.

Bakgrundstudier och rapporter visar att en del av dagens gymnasieelever gör studieavbrott. Kommunala ungdomsuppföljningen reglerar via lag att ungdomar som inte läser på gymnaseium eller arbetar ska aktiveras. Skolverket rapporterar att de undersökningar de utfört visar en stor splittring hur kommunerna följer upp sina ungdomar. Orsaker till studieavbrott kan vara skoltrötthet, felval, bristande studievägledning och grundkunskaper. I den här uppsatsen genomförs en studie där jag analyserar orsakerna till varför Tjörnelever avbryter sina gymnasiestudier.

Åtskilliga gånger har skolans litteraturundervisning varit föremål för diskussioner som hand-lat om det litterära urval som görs i svenskundervisningen och debatter om kanon har förts. Föreliggande studie syftar till att undersöka gymnasielärares urval av fristående skönlitterära verk, som läses i sin helhet i svenskundervisningen, samt bakomliggande motiveringar och yttre faktorer som styr lärarnas urval. Studien genomfördes som en kvantitativ enkätunder-sökning i vilken 56 gymnasielärare i svenska vid 24 gymnasieskolor i Sverige deltog. Resul-tatet visar att det i dagens gymnasieskola inte kan talas om en kanon av fristående skönlitte-rära verk i någon traditionell mening, men väl om en tradition dominerad av August Strind-berg, samt av manliga och västerländska författarskap. Dock kan det idag även talas om en utveckling som gör att författare som Jan Guillou och Jonas Gardell får ett väsentligt utrym-me i undervisningen och att urvalet domineras av 1900-talslitteratur och har en stark internationell prägel.

Vi har i Sverige idag en bättre folkhälsa jämfört med tidigare, trots detta så kan man se att vanliga problem som ryggvärk, ledvärk, smärta och trötthet är vanliga besvär i befolkningen. Andelen överviktiga skolbarn och diabetes blir alltmer vanligt lägre ner i åldrarna, många ungdomar är inaktiva och en tendens har kunnat ses att ryggsmärta ökar alltmer i lägre åldrar. Sjukgymnasten har en viktig roll i arbetet mot en bättre folkhälsa. Idag råder remissfrihet i de flesta landsting vilket ställer större krav på patientens kunskap om vart man ska vända sig vid problem. Syftet med denna studie var att göra en kartläggning av ungdomars kännedom och kunskap om sjukgymnasters arbetsområde samt ta reda på när de kan ha behov av att vända sig till sjukgymnast.

Detta examensarbete är en studie av två nationella rådgivande dokument och sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Syftet med studien är att undersöka hur sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner förhåller sig till Skolverkets allmänna råd samt Diskrimineringsombudsmannen (DO), Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionens handledning. För att kunna göra detta undersöks hur arbetet med likabehandling beskrivs i Skolverkets allmänna råd, DO, BEO och Skolinspektionens handledning samt gymnasieskolornas likabehandlingsplaner. Metoden vi har använt oss av är kvalitativ textanalys.Vår huvudfrågeställning är följande:Hur förhåller sig de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets allmänna råd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?För att kunna ta reda på detta har vi även följande två frågeställningar:Hur beskrivs arbetet med likabehandling i Skolverkets allmänna råd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?Hur beskrivs arbetet med likabehandling i de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner?I denna studie har vi kommit fram till att det skiljer sig åt hur väl likabehandlingsplanerna förhåller sig till de nationella rådgivande dokumenten.

Går teori och praktik i gymnasieskolan att kombinera med de förutsättningar som idag råder. Skolan ställer krav. Arbetsgivaren på den arbetsplatsförlagda praktiken ställer krav. Hur upplevde då eleverna denna ambivalens?Under den arbetsplatsförlagda praktiken har eleverna uppehåll i sina kärnämnen.

Studiens syfte är att undersöka hur gymnasieungdomars sexuella erfarenheter ser ut samt att jämföra om det finns några likheter och/eller skillnader mellan ungdomar som går studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram samt om ungdomars sexuella erfarenheter skiljer sig åt beroende på könstillhörighet. Undersökningen genomfördes med en kvantitativ forskningsansats i form av en enkätstudie. Enkäter delades ut till ungdomar i årskurs 1-3 på en Gymnasieskola. Studien baseras på 104 ifyllda enkäter. De teoretiska utgångspunkter som används vid analysen av det empiriska materialet är begreppet ?Kärleksideologin?, ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på kön, genus och sexualitet samt ett utvecklingsteoretiskt perspektiv vilket skildrar både den biologiska och psykologiska synen på ungdomars utveckling.

Jag hade inte kommit i kontakt med någon undersökning som fokuserat på läroböckers behandling av miljön, vilket lämnade en lucka i forskningen. Syftet med undersökningen blev därmed att försöka fylla denna lucka, vilket skulle uppnås genom att studera två gymnasieläroböcker i historia och deras uttryck för miljöperspektiv. Undersökningens resultat visar att författarna till båda böckerna ger uttryck för miljöperspektiv, men att det är Epos författare som gör detta mest konsekvent. I båda böckerna behandlas människans samspel med naturen främst i äldre kulturer, men även i stor utsträckning i samband med industrialiseringen samt under miljödebatten som växte fram på 1960-talet. Vad det gäller karaktären på de miljöperspektiv som uttrycks så utgår majoriteten av dessa från hur naturen och de omgivande förutsättningarna påverkat människan och dess samhällen.

Den svenska skolan är idag resultatstyrd och det finns ett större krav jämfört med tidigare att nå mål och visa upp resultat. Uppföljning av mål- och kunskapsuppfyllelse i form av bedömning är därmed också något som fått en mycket central betydelse i skolan (Silferberg, 2013). Syftet med den här studien var att undersöka gymnasielevers upplevda självkänsla i samband med att deras skolprestationer blir bedömda av lärare. Detta undersöktes genom att intervjua 20 gymnasieelever som studerade vid Samhällsprogrammet och Ekonomiprogrammet på en skola i sydöstra Sverige. Eleverna var i åldrarna 16-19 år.

Sandberg, Karin (2007) Vad händer i klassrummet? En observationsstudie av samspelet mellan lärare och elever. (What happens in the classroom? Observations of the interaction between teachers and students.) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60p, Malmö högskola. Syftet med arbetet är att studera vilka situationer, beteenden och/eller strategier i klassrummet som förefaller vara avgörande för om lektionen ger upphov till uppmärksamma, engagerade och delaktiga gymnasieelever. Dessutom prövas en analysmetod, Grundad teori (Grounded theory), för att se om detta är en möjlig och tillämpar analysmetod för att uppnå syftet.