Arbetet syftar till att visa hur man med fördel kan integrera ordinlärning i hela främmande språkundervisningen. Inte bara som ändlösa ordlistor som eleverna bör ?banka? in. Till grund för arbetet ligger exempel på övningar som jag har använt mig av under min praktikperiod i mina klasser på en gymnasieskola i Skåne. Analysen av genomförandet av olika ordinlärningsövningar belyser två huvudfrågor: hur ökar man elevers förståelse för att det finns flera sätt att lära sig ord genom olika övningar? Hur kan eleven använda sina nyförvärvade ordkunskaper och sitt eget ordförråd under övningarna? Jag beskriver vägen från mötet med övningarna till det egna arbetet eleverna gör med ordinlärning, och redogör för några metodiska redskap som exempelvis repetition, arbete med minnesknep och autentiska texter..

Uppsatsen syftar till att beskriva det pedagogiska arbetssättet infärgning. I denna försöker vi även kartlägga hur man tillämpar detta arbetssätt på en västsvensk gymnasieskola, samt hur lärare och elever ställer sig till detta arbetssätt. Infärgning började utarbetas i samband med gymnasiereformen 1991 och kom till efter att man på skolorna såg ett ökat behov av att integrera kärnämnen med karaktärsämnena på de yrkesförberedande programmen. Under senare delen av nittiotalet pekade ett flertal utredningar på stora brister i kärnämneskunskaperna hos eleverna på de yrkesförberedande programmen, infärgning var ett sätt att ge eleverna en ökad förståelse för kärnämnena.Vi kommer i uppsatsen bland annat fram till att ett fungerande arbetslag där eleverna kan se en helhet i sin utbildning är grundläggande för ökad förståelse..

Syftet med följande arbete är att undersöka om och i vilken grad eleverna upplever demokrati på en gymnasieskola. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om elevdemokrati. Med hjälp av en enkätundersökning ville jag se om eleverna upplever elevinflytande på sin skola. Av 754 tillfrågade elever är det 241 (32 %) som har svarat på en webbaserad respondentenkät. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att de elever som svarat upplever demokrati i olika grad för olika frågor.

Självmedkänsla är ett relativt nytt område inom den positiva psykologin (Neff, Rude & Kirkpatrick, 2007) och mäts utifrån tre delkomponenter: self-kindness, common humanity och mindfulness. Familjesituation och kön har tidigare visats påverka graden av självmedkänsla (Neff, 2011). Föreliggande explorativa studie avsåg att utforska graden av självmedkänsla hos unga vuxna samt mellan skilsmässobarn och kärnfamiljsbarn i samma grupp. En enkät med ett självskattningsformulär (SCS-LV) över självmedkänsla samt frågor om ålder, om respondenten var kärnfamiljsbarn eller skilsmässobarn och hur gammal respondenten i så fall var när föräldrarna separerade, delades ut till 93 studenter vid ett sydsvenskt universitet. Sju svar från respondenter över 25 år samt en ofullständigt ifylld enkät utelämnades vilket gav N=85.

Dagens föränderliga affärsklimat ställer höga krav på oirganisationer som vill jobba med innovation (Slavicek, 2011 & Drucker, 1995). Innovation handlar om processen för att samla in, utveckla, förenkla samt kommersialisera en idé (Mclean, 2005). Kreativitet och innovation kommer endast att ske sporadiskt om det inte finns en stödjande organisationskultur och tydliga processer för det (Malaviya & Subhash, 2005). Ett idéhanteringssystem hjälper organisationen att använda mänskliga resurser mer effektivt genom att se till att individer från hela organisationen kan bidra till innovationsarbetet (Lamont, 2004). Volvo CE är ett globalt ledande företag inom tillverkningsindustrin och verksamt inom maskiner till byggindustrin. På grund av den hårdnande globala konkurrensen har företaget under de senare åren jobbat mer fokuserat med innovationsarbete.

Torstensson, Niklas (2012): Anledningar till olikheter mellan Svenska kommuners skolkvalitet (Causes behind the differences in Swedish municipality´s quality of school) Örebro University.This essay is an explorative case study that will compare four Swedish municipalities quality of local school system against the municipality ´s backgrounddata and a governing document: Skolplan. This study begins in a previous benchmarking study made by one of Sweden?s teachers unions Lärarförbundet. This is a statistical study that ranked the Swedish municipalities against each other?s according to their accomplishments in a number of areas related to their school systems.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilka faktorer som motiverar gymnasielever i ÅK 1-3 att studera och lära sig mer. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation och motivationsteorier. Med hjälp av en enkätundersökning ville jag se: 1. Vilka faktorer motiverar elever att lära sig? 2. Vilka motivationsfaktorer kan påverkas av lärare och vilka ligger utanför lärares påverkan? Sammanfattningsvis pekar resultaten på att eleverna motiveras av olika faktorer som samspelar med varandra.

I dagens samhälle är bolagsstyrningen ett aktuellt ämne. Begreppet bolagsstyrning avser tankegångar och bestämmelser om hur bolag skall ägas och styras. När obalans råder mellan dessa bestämmelser skapas icke-fungerande näringsliv samt marknadens förtroende för bolagen och deras förvaltning drastiskt minimeras.I Sverige implementerades år 2005 Svensk kod för bolagsstyrning ? ett ramverk med målet att bidra till en bättre och effektivare bolagsstyrning samt för att stärka förtroendet för bolag på kapitalmarknaden samt den svenska och internationella allmänheten.Syftet med uppsatsen var att undersöka i vilken utsträckning användes Svensk kod för bolagsstyrning i svenska börsnoterade bolag år 2011, samt se om det fanns samband mellan undersökta bolagens ägarstruktur och deras tillämpning av Koden.  För att fullgöra uppsatsens syfte har en kombination av kvantitativa och kvalitativa ansatser används. Den deduktiva metoden bidrog till att studien utgick från de relevanta till bolagsstyrningen teorier för att sedan besvara de aktuella frågorna.

Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie som behandlar gymnasieungdomars kunskaper och attityder om sex och samlevnad utifrån den undervisning de fått i grundskolan och på gymnasiet. Syftet är att undersöka om skolan har något samband med de attityder ungdomarna förmedlar. Undersökningen grundas på teorier om hur normer, värden och attityder skapas med fokus på heteronormen. Mot bakgrund av min studie kan man visa att eleverna till viss del kan ha blivit påverkade negativt av skolans undervisning. Mitt resultat visar att skolan förmedlar en mängd normer i sin undervisning som eleverna sedan ger uttryck för. Undervisningen har ett heteronormativt perspektiv som eleverna uppfattar och anpassar sina roller efter.

Det här examensarbetet syftar till att undersöka i vilken omfattning det bedrivs undervisning om hållbar utveckling på gymnasienivå i Växjö kommun och vilken inställning elever och lärare har till ett sådant arbete. Den undersökning som ligger till grund för resultatet är en enkätundersökning genomförd på en utvald grupp av elever och lärare i Växjö kommun. Resultatet visar på att undervisning bedrivs men inte i en tillräcklig omfattning utifrån vad nationella och internationella styrdokument gör gällande. Undersökningen visar dock att elever och lärare har en överhuvudtaget positiv inställning till undervisning om hållbar utveckling och miljön som helhet..

Med vårt arbete vill vi belysa det pedagogiska tänkande och förhållningssätt som ligger till grund för pedagogens insatser i mötet med elever med ADHD. I arbetet kommer vi dels undersöka hur pedagogerna anpassar miljön för att främja elevernas optimala lärande, dels vilka didaktiska val pedagogerna gör samt var pedagogerna söker sin kunskap kring ADHD-problematiken. Som stöd i undersökningen använder vi oss av utvecklingspsykologiska teorier där Lev Vygotskij och Jerome Bruner menar att kommunikation och stödstrukturer är nödvändiga för att utveckla tänkandet och problemlösning. Val av metoder är observationer och kvalitativa intervjuer med pedagoger på en gymnasieskola i södra Skåne. Slutsatsen av arbetet är att miljön, didaktiska val och kunskap är centrala begrepp i mötet med elever med ADHD..

Den 11 oktober 2011 publicerades en artikel i DN som handlade om äldre- och omsorgsboendet Koppargården. Artikeln blev startskottet till det som skulle bli en omfattande förtroendekris för Carema Care, företaget som driver Koppargården. Den 22 december bad representanter för KKR och Triton, riskkapitalbolagen som äger Carema Care, om ursäkt. I uppsatsen undersöks hur krisen skildras och varför samt vad det är som gör det till en kris som KKR och Triton känner sig nödgade att be om ursäkt för.Det material jag har undersökt i uppsatsen är fyra debattartiklar från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet nätsidor. Genom ideologikritik, som genomförs med hjälp av Toulmins argumentationsmodell och framing, tar jag reda på vilken syn på krisen som kommer fram och möjliga förklaringar till varför det är just den bilden av krisen som skildras av respektive aktör.Det blev snabbt tydligt att detta inte enbart var en fråga som handlade om praktisk vård, utan det allra viktigaste verkade vara driftsformen och hur man skulle kontrollera den genom olika system. En ambivalent syn på en fri marknad och konkurrens blir synlig i argumentationsanalysen.

Lundborg, Heléne & Persson, Anna (2013) Man får inte bestämma allt ? en studie av pedagogers och barns uppfattning om inflytande. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur arbetet med barnens inflytande i förskolan uppfattas av pedagoger och barn. I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) står det att pedagogerna skall arbeta med barns delaktighet och inflytande men enligt forskning i ämnet finner många det svårt att särskilja begreppen och vad de står för (Pramling Samuelsson & Sommer 2011; Arnér 2012; Tullgren 2003; Westlund 2011 m.fl.). Vi har utgått från frågeställningarna: Hur uppfattar pedagoger begreppen inflytande och delaktighet? Hur ser pedagoger på arbetet med barns inflytande i den dagliga verksamheten? Vad upplever barnen att de har inflytande över på förskolan? Som metod för att få svar på dessa frågor har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Sammanlagt har åtta pedagoger och femton barn intervjuats.

2011 Praktik med examensarbete i idrottspedagogik inom Idrottsvetenskapliga programmet, 15 hpSofia Pettersson (2011). Miljön kring Dalarnas damfotbollsspelare ? Vad påverkar deras möjligheter till utveckling? (The environment surrounding female football players in Dalarna, Sweden ? What factors affect their opportunities to develop?) Bachelor Essay in Swedish. Umeå: Umeå university, Department of EducationThe following study investigated the environment in which female football players in the district of Dalarna in Sweden operate. The aim was to identify the elements that affect the players? ability to develop according to their own potential, values and differences.

Sammandrag: Syftet med min undersökning är att på två gymnasieskolor undersöka några verksamma svensklärares kunskap om och inställning till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Jag vill även belysa om svensklärarna och skolorna har någon handlingsplan när det gäller hantering och bemötande av elever med läs- och skrivsvårigheter. Metoden är kvalitativa intervjuer med tre svensklärare och en speciallärare från vardera skola. Resultatet visar att svensklärarna saknar möjligheter och kunskap för att identifiera dessa elever. Varken skolorna eller svensklärarna har någon handlingsplan hur de skall gå till väga eller bemöta elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.