SammanfattningSeminariedatum: 2009-01-08LÀrosÀte: MÀlardalens Högskola, VÀsterÄsNivÄ: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hpTitel: ?Mycket snack, lite verkstad ? En studie om varför konsumenten inte köper ekologiska livsmedel?Författare: Helene Kaspersson 850325                 Jennie SpÄngberg 860813                 Stefan Sjöblom 871231Handledare: Claes JonssonProblemformulering: Varför köper inte konsumenten ekologiska livsmedel?Syfte: Vi har för avsikt att beskriva hur konsumenten pÄverkas av individuella influenser och gruppinfluenser till att inte köpa ekologiska livsmedel. I en förlÀngning skall denna uppsats kunna vara till hjÀlp i processen att öka försÀljningen av ekologiska livsmedel.Metod: För att kunna ge en generell bild av beteendet utförs en kvantitativ undersökning i form av en enkÀtundersökning.Teoretiskt perspektiv: Studien har köpbeslutsprocessen som utgÄngspunkt med fokus i hur konsumenten pÄverkas av individuella influenser och gruppinfluenser.Slutsats: Vi har kommit fram till slutsatserna att kunden agerar utifrÄn ett vanebaserat beteende vid köp av livsmedel. Det finns en stereotyp som symboliserar den ekologiska konsumenten. Kunden pÄverkas av sin referensgrupp till att inte vilja sticka ut.Nyckelord: Konsumentbeteende, Köpbeslutsprocessen, Influenser, Ekologiska livsmedel.

Det hÀr Àr en studie av gymnasieelevers uppfattningar av undervisningen i spanska. Undersökningen syftar till att ta reda pÄ elevernas skÀl att vÀlja spanska, vad de har för syn pÄ sin egen sprÄkanvÀndning och vad de har för ÀmnesmÀssigt fokus nÀr de studerar.Undersökningen bygger pÄ intervjuer med sju respondenter som gÄr första Äret pÄ gymnasiet och lÀser spanska steg 3. Samtliga respondenter lÀser teoretiska program. Undersökningen har bedrivits enligt en fenomenografisk ansats som Àr en kvalitativ forskningsansats som syftar till att bringa i dagen den variation av uppfattningar som finns i en viss grupp. Uppfattningar sÄ som de definieras i den hÀr undersökningen ska ses som olika sÀtt att se olika fenomen.Resultatet av den hÀr undersökningen Àr att det finns en skillnad mellan Ä ena sidan de elever som drivs av yttre faktorer (t.ex.

Idag har vi mÀngder av data pÄ vÄra lagringsmedia vilket gör dem till en vÀrdefull informationskÀlla. Om denna data raderas betyder det inte att den Àr borta för alltid. Data finns fortfarande kvar pÄ lagringsmediet och gÄr att Äterskapa med sÄ kallad file carving. Att kunna Äterskapa data Àr en viktig del inom den polisiÀra verksamheten, men Àven för andra verksamheter som förlorat data. Det finns dock vissa problem som kan stÀlla till med besvÀr nÀr data ska Äterskapas. NÀr filer inte Àr lagrade i sammanhÀngande datablock blir de fragmenterade vilket innebÀr problem.

Alla elever mÄste lÀsa skönlitteratur i skolan. Ofta Àr det sÄ att de sjÀlva inte fÄr sÀrskilt stort inflytande över den litteratur de ska lÀsa. Valet av litteratur stÄr lÀrarna i hög utstrÀckning för och eleverna mÄste lÀsa böcker de inte kan relatera till frÄn deras egen verklighet. Uppsatsen syftar till att undersöka hur elever pÄ gymnasiets yrkesförberedande program upplever denna situation och pÄ vilket sÀtt skolan pÄverkar deras lÀslust, deras inspiration att lÀsa skönlitteratur. Undersökningen genomförs med hjÀlp av lÀrar- och elevintervjuer samt en enkÀt pÄ en gymnasieskola i en mellansvensk stad.

Det hÀr Àr en studie av gymnasieelevers uppfattningar av undervisningen i spanska. Undersökningen syftar till att ta reda pÄ elevernas skÀl att vÀlja spanska, vad de har för syn pÄ sin egen sprÄkanvÀndning och vad de har för ÀmnesmÀssigt fokus nÀr de studerar.Undersökningen bygger pÄ intervjuer med sju respondenter som gÄr första Äret pÄ gymnasiet och lÀser spanska steg 3. Samtliga respondenter lÀser teoretiska program. Undersökningen har bedrivits enligt en fenomenografisk ansats som Àr en kvalitativ forskningsansats som syftar till att bringa i dagen den variation av uppfattningar som finns i en viss grupp. Uppfattningar sÄ som de definieras i den hÀr undersökningen ska ses som olika sÀtt att se olika fenomen.Resultatet av den hÀr undersökningen Àr att det finns en skillnad mellan Ä ena sidan de elever som drivs av yttre faktorer (t.ex.

Reality-tv Àr ett fenomen som överskrider grÀnser och Àr pÄ sÄ vis utmÀrkande i sitt slag. GrÀnsdragningar mellan fiktion- och faktagenrerna inom tv-kulturen blir med tiden allt svÄrare att tyda. Det brukar benÀmnas ?faktion? eller ?infotainment?, som innebÀr underhÄllning, sensationalism och ?human interest? prioriteras. En av de reality-program som uppmÀrksammats Àr Kungarna av Tylösand, det gav upphov till en diskussion i medier om ansvartagandet dÄ sex och alkohol hamnade i fokus.Genom att reality-tvgenren benÀmns som ?infotainment? sÄ borde ansvaret hos produktionsbolag vara viktigt.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, Bebyggelseantikvariskt program 15 hp Institutionen för kulturvÄrd Göteborgs universitet 2012:13.

Syftet med vÄr studie har varit att ta reda pÄ varför vissa ungdomar gör avbrott frÄn sin gymnasieutbildning. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och genomfört totalt Ätta semistruktuerade intervjuer. VÄra respondenter Àr tvÄ dropoutungdomar, som vi intervjuat för att fÄ en inblick i och djupare förstÄelse för individuella och strukturella orsaker som ligger bakom beslutet att hoppa av skolan. De övriga sex respondenterna Àr samtliga studie- och yrkesvÀgledare, varav fyra Àr verksamma pÄ kommunala och fristÄende gymnasieskolor, en inom grundskolan och en arbetar inom det kommunala uppföljningsansvaret. Intervjuerna med dessa professionella personer har vi gjort i syfte att undersöka vilka subjektiva och objektiva förklaringar de har till att elever slutar skolan i förtid och hur de arbetar med dropoutsen.

Bakgrund: Studier visar pÄ att anvÀndandet av omvÄrdnadsdiagnoser har flera fördelar för sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete. De frÀmjar patientens delaktighet i vÄrden samt uppmÀrksammar sjuksköterskan pÄ patientens omvÄrdnadsbehov. Andra studier visar pÄ att standardvÄrdplaner upplevs effektivisera sjuksköterskans omvÄrdnadsdokumentation och bidra till en likvÀrdig och god kvalité pÄ vÄrden. Dock kan de anses vara oflexibla och dÀrför behöva kompletteras med en individuell vÄrdplan. Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utstrÀckning omvÄrdnadsdiagnoser och -ÄtgÀrder dokumenterades och utfördes. Vidare undersöktes vilken typ av vÄrdplan som anvÀndes och om det gick att se nÄgon skillnad mellan avdelningarna avseende omvÄrdnadsdokumentationen.

Gestaltning av ett nytt kulturhus i Istanbul. De sjÀlvstÀndiga volymer som utgör kulturhusets permanenta program binds samman av en takstruktur, under vilken programmet Àr förÀnderligt och stadens myller och mÄngfald tillÄts ta plats.  .

In Europe, the central governments are the ones to coordinate the international standards and strategies regarding GPP; Green Public Procurement. However in Spain a GPP program was introduced late and only applied to the Central Government Institutions, (AGEA) (BOE nr. 027, 2008). These means that smaller administrations, such as, Autonomous Regions, Municipalities and Town Councils were not included in the program. The absence of a national program which excludes those governments made them introduce their own criteria for GPP, and the difference in criteria varies from one government to the other.

Detta arbete behandlar hur nÄgra av ateismens frÀmsta företrÀdare, Richard Dawkins och Christopher Hitchens, valt att angripa religion och religionens pÄverkan pÄ politik, utbildning, vetenskap och den individuella mÀnniskan. Deras angrepp bemöts av kristna apologeter, I detta fall Alister McGrath och Dinesh D'Souza. För att finna svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar sÄ har vi genomfört ett litteraturstudium av ateistisk litteratur samt av apologeternas svar pÄ densamma. Vi har anvÀnt oss av den hermeneutiska forskningsmetoden, i vilken vi med hjÀlp av vÄr förförstÄelse har tolkat de olika sidornas stÄndpunkter. Resultatet visar att nÀr det gÀller ateisterna, sÄ anser dessa att religion Àr en icke bevisad, icke vetenskaplig och vidskeplig kvarleva frÄn ett Àldre system som möjligen hade sin plats som förklaringsmodell för bronsÄlderns mÀnniskor, men att religion inte borde ha nÄgon plats i dagens logiska och vetenskapligt grundade samhÀlle De ser religionen som en motsats till vetenskap.

Genom att skaffa och införa ett geografiskt informationssystem (GIS) kan en organisation utnyttja sin geografiska information pÄ ett bÀttre sÀtt och bÄde effektivisera arbetet och skapa bÀttre beslutsunderlag. En utmaning vid införandet Àr att sprida anvÀndningen av systemet. Storumans kommun har införskaffat ett GIS men inte börjat anvÀnda det fullt ut utan har stannat i införandets första fas vilket har gjort att de inte kunnat tillgodogöra sig de fördelar systemet kan ge. Syftet med detta arbete Àr att öka kommunens anvÀndning av deras GIS-program Solen genom att uppdatera programmet med geografisk information som kan anvÀndas i förvaltningarnas verksamhet.Genom en fokusgrupp, intervjuer och observationer har jag kommit fram till vilken geografisk information som kommunen behöver i systemet och dÀrefter har jag lagt in den. Studiens slutsats konstaterar att anvÀndningen ökar med mer och uppdaterad information i GIS-programmet.

SvÄrigheter att kombinera arbete och barn ses som en av de frÀmsta anledningarna till den lÄga fertiliteten i Sydeuropa. I Skandinavien med vÀlfÀrdsinstitutioner som ger stöd för förÀldrar att kunna kombinera arbete och familjeliv Àr fertiliteten desto högre. Studier pÄ individnivÄ har visat samband mellan individers arbetsvillkor och resurser och deras möjligheter att skaffa barn, dÀremot efterfrÄgas fler studier som jÀmför detta samband mellan olika lÀnder med olika institutionellt stöd. I denna studie ligger fokus pÄ sambandet mellan arbetsvillkor och individuella resurser och barnafödandet i Sverige och Spanien, tvÄ lÀnder med olika institutionellt stöd för familjebildning, och huruvida dessa samband skiljer sig mellan lÀnderna. Genom att tillÀmpa Amatya Sen?s capability-perspektiv fördjupas förstÄelsen för hur den institutionella kontexten tillsammans med individuella livssituationen formar mÀnniskors olika möjligheter att skaffa barn.