I Skollagen stÄr det att skolan ska ta hÀnsyn till elevers olika behov och att de ska ges stöd och stimulans sÄ att de kan utvecklas sÄ lÄngt som möjligt. Jag har under mina Är i skolans vÀrld sett att detta inte uppfylls sÄ som det bör göra. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger, elever och rektorer ser pÄ individanpassad undervisning och hur en pedagog kan lÀgga upp sin undervisning för att individualisera den utifrÄn varje enskild elev. Jag har, genom att ha lÀst litteratur och gjort en egen empirisk forskning, tagit reda pÄ vad individanpassad undervisning Àr och hur man kan anvÀnda detta i klassrummet. Jag intervjuade fyra elever, fyra pedagoger och tre rektorer. Av intervjuerna kompletterat med litteratur inom Àmnet kom jag fram till att rÀtt förhÄllningssÀtt, tid och verktyg i form av datorer, tysta rum och bibliotek Àr faktorer som pÄverkar resultatet av individanpassning i klassrummet.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Syftet Àr att undersöka intresset för komplettering av gymnasiebetyget för de yrkesförberedande programen med ett sammanfattande omdömesbetyg baserat pÄ personliga,teoretiska och yrkesmÀssiga egenskaper/kunskaper..

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Syftet med uppsatsen har varit att belysa hur Montessoripedagoger upplever barn med koncentrationssvĂ„righeter, hur dessa svĂ„righeter kan komma till uttryck i verksamheten samt hur pedagogen bemöter dem i sin vardag. Syftet har vidare varit att lyfta fram vilka konsekvenser Montessoripedagogikens individuella och mer fria arbetssĂ€tt kan fĂ„ för barn med koncentrationssvĂ„righeter, samt vilka möjligheter respektive svĂ„righeter som kan tĂ€nkas finnas inom Montessoripedagogiken. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes pĂ„ tvĂ„ av sydvĂ€stra Sveriges Montessoriskolor, dĂ€r totalt sju Montessoripedagoger deltog. Pedagogerna framhöll individuella variationer av hur svĂ„righeterna kommer till uttryck, liksom variationer beroende pĂ„ situation. Även vikten av differentiering i pedagogernas förhĂ„llnings- och arbetssĂ€tt tillsammans med barnen betonades. För samtliga sju Montessoripedagoger förefaller det hĂ€r syn- och förhĂ„llningssĂ€ttet naturligt, dĂ„ kĂ€rnan i Montessoripedagogiken Ă€r att utgĂ„ frĂ„n varje individ och anpassa sĂ„vĂ€l inlĂ€rningssituationen som urval av stoff, vilket Ă€ven anges som de positiva aspekterna av ett individuellt och mer fritt arbetssĂ€tt.

Denna uppsats behandlar hur elever upplever prestationskrav ur ett genusperspektiv, baserat pÄ sex diskurser av Inga Wernersson samt om det finns nÄgon skillnad mellan killar och tjejer men Àven om det finns nÄgon skillnad mellan elever pÄ estisk/ praktiska program och elever pÄ teoretiska program. Teorin som ligger till grund för uppsatsen Àr de sex diskurser av Wernersson. Metoden som föreligger analysen Àr en kvantitativ studie för att en viss generalisering skall kunna göras vilket inte hade varit möjligt med intervjumetoden. Undersökningen Àr genomförd bland 100 elever pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att det finns en del skillnader mellan eleverna pÄ de olika programmen men att den största skillnaden finns mellan killarna och tjejerna totalt sett, tjejerna anser ser betydligt mer stressade och oroliga över skolarbetet Àn killarna.

Syftet med denna studie var att jÀmföra samhÀlls-och beteendevetarprogrammet (n=70) och psykologprogrammet (n=70) i akademisk stress och strategier för att hantera stress. Deltagarna bestod utav universitetsstudenter och mÀtinstrumentet för studien var en enkÀtundersökning med skalorna ?Akademisk stress?, ?kognitiv coping-strategi?, ?Social support?, ?Sociala kontakter? och ?positiva-och negativa coping-strategier?. Det visade sig att det inte fanns nÄgon skillnad mellan studenter frÄn samhÀlls-och beteendevetarprogrammet och studenter frÄn psykologprogrammet i hur akademisk stressade det var. Det fanns inget signifikant samband mellan programmens sociala stöd, sociala kontakter, kognitiva coping-strategier eller sÀttet att hantera positiva och negativa coping-strategi pÄ.

Syftet med detta arbete har varit att belysa vad elever som har gÄtt ett program inom gymnasiesÀrskolan fÄr för vÀgledning mot arbetsmarknaden under skoltiden samt efter avslutade studier..

This thesis investigates lacks in today?s use of the ERP-system Mapaz AffÀrssystem inthe production planning at Solna Pressgjuteri, and possible improvements. Today thedates calculated by the program to plan the orders are inaccurate and the ordersequence is not optimal, and therefore continuous manual corrections are needed.The approach was to study the program Mapaz to understand how it works, andidentify available parameters for input and output in the different tools offered in theprogram. By studying old lists of planned orders and relevant parameters in Mapaz forindividual orders, production groups, products and operations, the connectionbetween input and output parameters could be understood.Participating in planning meetings and discussions with the company behind theERP-system identified the current usage, desideratum and possibilities with theavailable tools. These were then matched to describe the reasons to the insufficientplanning and form possible actions for improvement.The work has showed poor understanding for the ERP-system and its functions, assome tools intended to assist the planning were not used, and some even usedincorrectly.

Syftet med denna studie var att undersöka nÄgra lÀrares erfarenheter gÀllande att göra elever pÄ gymnasiesÀrskolan delaktiga i bedömningen av deras kunskapsutveckling. Metoden jag anvÀnde mig av var intervjuer. Jag utförde studien i en mellanstor svensk kommun bland sex lÀrare som arbetade pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program. För att utröna vilka former av delaktighet som förelÄg, anvÀnde jag mig av Harts (1997) delaktighetsstege. Resultatet visade pÄ att alla lÀrare ansÄg elevers delaktighet som viktigt.

SammanfattningSeminariedatum: 2009-01-08LÀrosÀte: MÀlardalens Högskola, VÀsterÄsNivÄ: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hpTitel: ?Mycket snack, lite verkstad ? En studie om varför konsumenten inte köper ekologiska livsmedel?Författare: Helene Kaspersson 850325                 Jennie SpÄngberg 860813                 Stefan Sjöblom 871231Handledare: Claes JonssonProblemformulering: Varför köper inte konsumenten ekologiska livsmedel?Syfte: Vi har för avsikt att beskriva hur konsumenten pÄverkas av individuella influenser och gruppinfluenser till att inte köpa ekologiska livsmedel. I en förlÀngning skall denna uppsats kunna vara till hjÀlp i processen att öka försÀljningen av ekologiska livsmedel.Metod: För att kunna ge en generell bild av beteendet utförs en kvantitativ undersökning i form av en enkÀtundersökning.Teoretiskt perspektiv: Studien har köpbeslutsprocessen som utgÄngspunkt med fokus i hur konsumenten pÄverkas av individuella influenser och gruppinfluenser.Slutsats: Vi har kommit fram till slutsatserna att kunden agerar utifrÄn ett vanebaserat beteende vid köp av livsmedel. Det finns en stereotyp som symboliserar den ekologiska konsumenten. Kunden pÄverkas av sin referensgrupp till att inte vilja sticka ut.Nyckelord: Konsumentbeteende, Köpbeslutsprocessen, Influenser, Ekologiska livsmedel.

Det hÀr Àr en studie av gymnasieelevers uppfattningar av undervisningen i spanska. Undersökningen syftar till att ta reda pÄ elevernas skÀl att vÀlja spanska, vad de har för syn pÄ sin egen sprÄkanvÀndning och vad de har för ÀmnesmÀssigt fokus nÀr de studerar.Undersökningen bygger pÄ intervjuer med sju respondenter som gÄr första Äret pÄ gymnasiet och lÀser spanska steg 3. Samtliga respondenter lÀser teoretiska program. Undersökningen har bedrivits enligt en fenomenografisk ansats som Àr en kvalitativ forskningsansats som syftar till att bringa i dagen den variation av uppfattningar som finns i en viss grupp. Uppfattningar sÄ som de definieras i den hÀr undersökningen ska ses som olika sÀtt att se olika fenomen.Resultatet av den hÀr undersökningen Àr att det finns en skillnad mellan Ä ena sidan de elever som drivs av yttre faktorer (t.ex.

Idag har vi mÀngder av data pÄ vÄra lagringsmedia vilket gör dem till en vÀrdefull informationskÀlla. Om denna data raderas betyder det inte att den Àr borta för alltid. Data finns fortfarande kvar pÄ lagringsmediet och gÄr att Äterskapa med sÄ kallad file carving. Att kunna Äterskapa data Àr en viktig del inom den polisiÀra verksamheten, men Àven för andra verksamheter som förlorat data. Det finns dock vissa problem som kan stÀlla till med besvÀr nÀr data ska Äterskapas. NÀr filer inte Àr lagrade i sammanhÀngande datablock blir de fragmenterade vilket innebÀr problem.

Det hÀr Àr en studie av gymnasieelevers uppfattningar av undervisningen i spanska. Undersökningen syftar till att ta reda pÄ elevernas skÀl att vÀlja spanska, vad de har för syn pÄ sin egen sprÄkanvÀndning och vad de har för ÀmnesmÀssigt fokus nÀr de studerar.Undersökningen bygger pÄ intervjuer med sju respondenter som gÄr första Äret pÄ gymnasiet och lÀser spanska steg 3. Samtliga respondenter lÀser teoretiska program. Undersökningen har bedrivits enligt en fenomenografisk ansats som Àr en kvalitativ forskningsansats som syftar till att bringa i dagen den variation av uppfattningar som finns i en viss grupp. Uppfattningar sÄ som de definieras i den hÀr undersökningen ska ses som olika sÀtt att se olika fenomen.Resultatet av den hÀr undersökningen Àr att det finns en skillnad mellan Ä ena sidan de elever som drivs av yttre faktorer (t.ex.

Alla elever mÄste lÀsa skönlitteratur i skolan. Ofta Àr det sÄ att de sjÀlva inte fÄr sÀrskilt stort inflytande över den litteratur de ska lÀsa. Valet av litteratur stÄr lÀrarna i hög utstrÀckning för och eleverna mÄste lÀsa böcker de inte kan relatera till frÄn deras egen verklighet. Uppsatsen syftar till att undersöka hur elever pÄ gymnasiets yrkesförberedande program upplever denna situation och pÄ vilket sÀtt skolan pÄverkar deras lÀslust, deras inspiration att lÀsa skönlitteratur. Undersökningen genomförs med hjÀlp av lÀrar- och elevintervjuer samt en enkÀt pÄ en gymnasieskola i en mellansvensk stad.