Denna studie Àmnar nÄ kunskap om bakomliggande orsaker till elevers val av studie- respektive yrkesförberedande program pÄ gymnasiet. Studien baseras pÄ intervjuer med Ätta elever frÄn bÄde studie- och yrkesförberedande program. De teoretiska utgÄngspunkter som analysen bygger pÄ Àr Bourdieus begrepp habitus samt Hodkinson & Sparks teori om karriÀrval. Studien visar att det framförallt Àr elevens intresse som styrt gymnasievalet. Vidare kan det urskiljas att familjen haft en viss implicit pÄverkan pÄ eleven, nÀr denne gör sitt gymnasieval.

Syftet med studien Àr att försöka förstÄ hur vi kan lÀra ut, och vad som pÄverkar lÀrandet av praktiska handgrepp vid automationsutbildningen pÄ gymnasieskolans el-program. Följande frÄga stÀlls, vilka uppfattningar om lÀrande har en grupp lÀrare pÄ gymnasieskolans el-program? InlÀrningsteorier har förekommit i alla tider och resultaten vid vÄra gymnasieskolor sÀgs bli sÀmre och sÀmre. Varför dÄ? Beror det pÄ undervisningen, eller kan det vara sÄ att eleverna har tappat stinget? Min förhoppning var att hitta en lÀmplig inlÀrningsmetod att anvÀnda vid praktisk utbildning vid elprogrammet. Studien Àr kvalitativ i sin utformning med en fokusgruppsundersökning i ett lÀrarlag som bas och en litteraturstudie som komplement och bekrÀftelse till undersökningen. Slutligen diskuteras resultatet som pekar pÄ anpassning av undervisning till gruppen snarare Àn att anvÀnda sig av en speciell metod..

Syfte ? Att skapa en djupare förstÄelse för det psykologiska kontraktet mellan trainee och organisation.Metod ? Kvalitativ fallstudie med induktiv ansats dÀr semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att samla in empirisk data. Analys av data genom innehÄllsanalys.Resultat ? Ett antal teman som kan bidra med en djupare förstÄelse för det psykologiska kontraktet mellan organisation och trainee identifierades. Identifierade teman som organisation och trainee har förvÀntningar inom under pÄgÄende program; Eget ansvar, Utveckling, Stöd, Engagemang och Leverans.

A geographical position and its social, cultural and political context as well as climate and specific physical characteristics define the scope for a landscape design project. This has become clearer for us in our master project where we have made a Design Program for the outdoor environment of Wollo University in Dessie, Ethiopia and analysed and reflected on the work and process. The aim for the project has been to design an attractive and functional outdoor environment for the Campus, based on the inventories and the needs and wishes of clients and users. But, the aim has also been for us as landscape architect students to gain a greater knowledge about landscape architecture and the design process by position ourselves outside our usual context. The method has been open and seeking where the site, literature studies, dialogues with people and our own experiences from the field study in Ethiopia has influenced the work. Wollo University is situated 400 kilometers north of Addis Ababa, in a mountainous landscape. It faces problems of heavy rainfall during the summer, soil erosion, a lack of essential facilities, and is still a construction site with empty spaces in-between buildings and infrastructure.

Vi har i denna studie undersökt hur tjejer pÄ yrkes- respektive studieförberedande program pÄ tvÄ olika orter ser pÄ sin framtid. VÄra forskningsfrÄgor löd: Vilken syn pÄ framtiden har gymnasietjejer pÄ studieförberedande respektive yrkesförberedande program i Stockholms innerstad och Avesta? Vilka skillnader gÄr att skönja i den syn pÄ framtiden som tjejer pÄ studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram har, i Stockholms innerstad respektive Avesta? Samt hur kan man förstÄ dessa eventuella skillnader? Svaret pÄ forskningsfrÄgorna sökte vi genom att knyta an de svar ett antal intervjuade tjejer gav, till tidigare forskning och teoretiska perspektiv med relevans för Àmnet. HÀr har frÀmst Pierre Bourdieus studier om det kulturella kapitalet samt Donald Broadys och Ida Lidegrans studier om utbildningskapital utgjort det material vi tagit avstamp i för analysen. Vi kom fram till att  det frÀmst finns skillnader mellan programmen och att det gÄr att förstÄ de hÀr tjejernas olika syn pÄ framtiden genom att titta pÄ deras bakgrund.

Syftet med arbetet Àr att försöka fÄ förstÄelse för hur pedagoger dokumenterar inför skrivandet av en individuell utvecklingsplan (IUP), samt resonera kring orsaker till eventuella skillnader. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer med pedagoger. Intervjuerna har tolkats utifrÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden och satts i relation till litteraturgenomgÄngen. Undersökningen visar att det finns smÄ skillnader i hur pedagoger dokumenterar. Likheter och skillnader beror till viss del pÄ vilken syn pÄ inlÀrning pedagogen besitter, men Àven pÄ skolans ekonomiska förutsÀttningar och statens givna direktiv kring utformandet av IUP.

Denna antologi om tre bidrag studerar engagemang och motivation ur olika perspektiv. De individuella delarna inriktar sig pÄ ideellt engagemang inom idrott, politiskt engagemang hos ungdomar och engagemang hos anstÀllda i kommunal sektor. Dessa fÀlt analyseras utifrÄn valda frÄgeteman sÄsom vilka aspekter som motiverar till engagemang, hur dessa inverkar pÄ individers identitetsskapande och hur engagemanget pÄverkar och pÄverkas av de individuella livsvillkoren. Vi har genom kortare fÀltobservationer och kvalitativa intervjuer samlat in material som sedan analyserats i enlighet med grundad teori-analysmetod. Det analyserade materialet koppades sedan till teorier rörande bland annat identitet, motivation och grupptillhörighet.

Skriftliga omdömen om elevens kunskapsutveckling var en komplettering i den individuella utvecklingsplan frÄn och med juli 2008 som varje elev har rÀtt till. Motiveringen till val av titel var att vi under studien har uppfattat och ansÄg att skriftliga omdömen inte var mÀrkvÀrdigare Àn ett förtydligande av IUP. Syftet var att belysa hur bestÀmmelsen av skriftliga omdömen pÄverkat lÀrarnas uppdrag, vad lÀrarna hade för uppfattning och vilka konsekvenser lÀrarna trodde att omdömen skulle fÄ i framtiden. Den valda metoden var kvalitativa intervjuer dÄ muntlig och skriftlig kommunikation nyttjades. Intervjupersonerna var fyra lÀrare verksamma i grundskolans tidigare Är.

Syftet med denna studie var att unders?ka n?gra f?rskoll?rares beskrivningar av vilka barn de anser vara i behov av s?rskilt st?d samt hur f?rskoll?rare beskriver att det s?rskilda st?det ska utformas f?r att tillgodose barns varierande behov och f?ruts?ttningar. Dessutom unders?ks hur f?rskoll?rare resonerar kring sitt arbete med att skapa en inkluderande verksamhet. De fr?gest?llningar som studien syftade till att besvara var; Hur beskriver f?rskoll?rarna begreppet barn i behov av s?rskilt st?d? Hur beskriver f?rskoll?rarna deras arbete med att utforma och anpassa l?rmilj?erna f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur resonerar f?rskoll?rarna kring inkludering i f?rskolan? Studien grundar sig i en kvalitativ ansats med intervju som metod f?r att samla in data material.

MÀnsklig kompetens och motivation hos anstÀllda Àr nÄgra av flera viktiga delar i en framgÄngsrik organisation. Genom att fokusera pÄ bÄde individuella ledare och den kollektiva ledarskapsutvecklingen drivs organisationen framÄt. Motivation Àr viktigt för individuell utveckling, saknas motivation blir arbetet inte inspirerande och utveckling uteblir. Syftet med föreliggande studie var att ta reda pÄ vilka behov av kompetensutveckling sektionschefer pÄ ett stort svenskt företag har samt vilka strategier företaget kan anvÀnda för att identifiera behoven och stötta sektionscheferna i sin utveckling. Fem personer intervjuades, tvÄ avdelningschefer och 3 sektionschefer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program arbetar med bedömning av elevernas kunskapsutveckling samt hur dessa lÀrare arbetar för att eleverna ska kunna synliggöra sina kunskaper. Studien baseras pÄ sju halvstrukturerade intervjuer med lÀrare som undervisar i svenska pÄ gymnasiesÀrskolan.  Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder sig av mÄnga olika metoder för att skaffa underlag för  kunskapsbedömning. Samtal, observationer och dokumentation Àr nÄgra exempel. LÀrarna arbetar tÀtt ihop med eleverna och ger konkret, tÀt Äterkoppling för att synliggöra kunskapsutvecklingen bÄde för eleven och sig sjÀlva. Eleverna behöver mycket stöttning och repetition för att utveckla kunskaper och sjÀlvstÀndighet i arbetet.

The purpose of this study is to analyze how customer oriented businesses can use loyalty programs to create loyalty and how loyalty can be increased. We have in this study chosen to refer loyalty program to the loyalty program that belong to the company Jula AB. Our study is written in a qualitative method. In our method, we chose to interview people in Jula organization to get a business perspective to our study. We have also chosen to assemble a focus group of Jula-club members to also get a customer perspective on the subject.

Abstrakt HÄllö, Johanna (2010). Sex - och samlevnadsundervisning i grundsÀrskolans Äk 6-10 och gymnasiesÀrskolans nationella program (Sex education in special school grades 6-10 and upper secondary school) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie Àr att uppmÀrksamma och undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs i grundsÀrskolan Äk 6-10 samt gymnasiesÀrskolans nationella program, dÀr eleverna har intellektuella funktionsnedsÀttningar. Jag har valt en kvalitativ ansats dÀr jag anvÀnt intervju som metod för att dÀrigenom erhÄllit kunskap om frÄgestÀllningen. Resultatet visar att det Àr specialpedagogerna som har ansvaret för utformningen av sex och samlevnadsundervisningen och att de anvÀnder sig av bÄde praktiska och teoretiska övningar i undervisningen. InnehÄllet i undervisningen Àr relativt lika pÄ de olika skolorna i undersökningen men undervisningstiden skiljer sig beroende pÄ skola Undervisningen kan bÄde frambringa svÄrigheter samt möjligheter vilket fÄr konsekvenser för eleverna.

I denna studie unders?ktes hur matematikundervisning med yngre barn utf?rs och vilka olikaartefakter som barnen v?ljer. Enligt l?roplan f?r f?rskolan, Lpf? 18, ska f?rskolan skapam?jligheter f?r barnen att m?ta s?v?l planerad som spontan matematikundervisning. Det tarsin utg?ngspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018).

Detta arbete tar upp olika överföringstekniker för att uppdatera ett program pÄ en mÄlmiljö. De tre överföringstekniker som analyseras Àr moduluppdelning, patchning och komprimering. En litteraturstudie har genomförts för att ta fram för- och nackdelar med de olika teknikerna och för att beskriva hur de fungerar. En praktisk applicering av överföringsteknikerna har Àven gjorts pÄ ett specifikt PLC-system för att se vad dessa kan göra för uppdateringstiden i denna miljö. Resultatet av arbetet visade att moduluppdelning Àr att föredra i de fall dÀr uppdelning av programmet Àr möjlig.