Syftet med denna undersökning har varit att studera gymnasieelevers förståelse för funktionsbegreppet.Den teoretiska utgångspunkten har varit att studera elevernas förmåga att växla mellanolika representationsformer och studera deras förståelse för relationen mellan de olika representationerna.Elevernas förmåga att resonera har också varit en väsentlig del och därför har forskningenkring matematiskt resonemang också varit en viktig del i arbetet. För att nå ett resultat har treklasser på gymnasiet fått skriva ett test konstruerat för att svara mot uppsatsens syfte. Utövertestet intervjuades tre av eleverna för att det skulle finnas möjlighet att fånga elevernas förmågaatt resonera. Resultatet kom att visa att vissa elever har svårt att utföra växlingar mellan vissaolika representationer, men mellan andra är det betydligt enklare. Det framkom att eleverna varskolade i ett algoritmiskt tänkande, och att eleverna hade svårt att resonera fritt och kreativt kringfunktionsbegreppet, samt att eleverna hade svårt att skilja de närliggande begreppen ekvation ochfunktion..

In the digitized world many organizations experience a large flow of information. To sort and manage all the information can be difficult. Individuals may experience a phenomenon called ?Information Overload?, due to the fact that the information flow is too extensive. There are various reasons why individuals are affected by this phenomenon.

Syftet med denna litteraturöversikt var att kartlägga forskningsfronten och sammanställa arbetsterapeutiska interventioner och kvinnors erfarenheter av stress-relaterad ohälsa i arbetsför ålder. Datainsamlingen genomfördes genom en systematisk litteratursökning i databaser via Luleå universitetsbibliotek samt sekundära sökningar. Artiklarna kvalitetsgranskades och bevisvärde bedömdes. Resultatet grundades på tio kvalitativa och kvantitativa artiklar. Artiklarna analyserades och redovisades utifrån en arbetsterapeutisk teoretisk modell för att tydliggöra hur interventioner och erfarenheter påverkar människans aktivitet och aktivitetsutförande utifrån viljekraft, vanebildning, utförandekapacitet samt miljön.

Syftet var att undersöka vad som framkallade upplevelser av stress hos sjuksköterskor inom kommunal äldrevård samt att belysa hur sjuksköterskorna gjorde för att hantera dessa situationer. Studien hade en kvalitativ deskriptiv design och data samlades in med hjälp av enskilda intervjuer med sex sjuksköterskor. Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade egna krav som inte kunde motsvaras och att verksamheten stundtals inte gav förutsättningar för sjuksköterskorna att utföra ett bra omvårdnadsarbete. Vårdpersonal och anhöriga ställde ibland högre krav än vad sjuksköterskorna kunde motsvara vilket kunde leda till en känsla av frustration.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan den upplevda stressen hos tjejer 18-19 år, och relationen till föräldrarna. Följande forskningsfrågor ställdes för att besvara studiens syfte; Hur ser relationen till föräldrarna ut, hur upplevs prestationskraven, vilka faktorer är det som stressar, samt hur omfattande är den upplevda stressen? Undersökningen var en kvantitativ studie där datainsamling gjordes med hjälp av en webbenkät. Webbenkäten gick ut till 232 tjejer varav 50 stycken svarade på enkäten vilket innebär ett bortfall på 78 %. Databearbetning av resultaten gjordes i statistikprogrammet Graphpad Prism 6 där testerna utgjordes av Mann-Whitney test samt Kruskal-Wallis test.

Stress-related diseases in Sweden have doubled since 1997. Even longterm sickness related tostress has increased over the last decade. In future there is a need of alternative methods todecrease the amount of people being affected to gain a better population health. Natureassisted therapy (NAT) was shown to be a successful method as part of the therapy of stressand burnout likewise was nature an important factor to prevent people from mentaldisorders. The aim of this study was to analyse the latest research concearning nature and itshealth effects with focus on stress and burnout patients in order to plan health promotingactivities outdoors for these patients.

Inom ambulanssjukvården utsätts personalen dagligen för olika stressmoment och detta kan leda till att ambulanssjuksköterskor drabbas av posttraumatiskt stress syndrom. Flera olika stressfaktorer påverkar arbetet och därmed den enskilde ambulanssjuksköterskans psykiska och fysiska hälsa. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa yrkesrelaterade stressfaktorer inom ambulanssjukvården och vilka copingstrategier som ambulanssjuksköterskan använder sig av i sitt dagliga arbete. Studien har en deskriptiv design och genomfördes som en litteraturstudie. Vi har använt oss av tre olika databaser, PsycINFO, PubMed och CINAHL.

This study aims to find out what relationship high school students have to social networks at the Internet. This has been done by focusing on norms/standards that adolescents can feel under stress to achieve, through stressing themselves by social networks in a way that is consistent with the norms. The empirical data has been gathered by questionnaires which have been answered by adolescents in randomly selected schools and classes in a medium size Swedish town, Karlskrona. The result showed that all of the participating adolescents have user accounts on a social network. Furthermore it also emerged that a lot of the adolescents thought that norms existed that should be followed in a social network about how to stress oneself.

Bakgrund: Stress och hälsofrågor är idag ett hett ämne i samhällsdebatten. Konsekvenserna av stress för individen, företagen och samhället talar sitt tydliga språk i stigande sjukskrivningssiffror och medföljande ökade kostnader. Dagens arbetssituation ställer nya krav på människan som vi inte är anpassade till. Trycket på företagen vad gäller att ta mer ansvar för de anställdas hälsa verkar också ha väckts. Frågan är hur chefer ska ta sig an och prioritera stress- och hälsofrågor i sin redan fullspäckade agenda.Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken inverkan styrning har på chefers prioriteringar och hur chefer ser på sitt ansvar beträffande stress- och hälsofrågor.

The purpose of this study was to understand what the professionals experiences are of stressed youth. We did a qualitative study with interviewing three school nurses, one welfare officer and two recreation leaders. Research is saying that stress is increasing among the youth and that girls are more stressed than boys. It also says that medium is a big consequent for that (ex. Brun M.

Syftet med detta arbete är att ta reda på i vilken utsträckning och på vilket sätt lärarens undervisningspraxis styr gymnasieelevers syn på historieämnet. I samband med att vedertagna uppfattningar om kunskap och kunskapsöverföring har utmanats inom pedagogisk forskning, har historieämnet alltmer kommit att definieras som ett instrument för självinsikt och förståelse för omvärlden. Den förändrade historiesynen medför nya typer av undervisningspraxis bland enskilda lärare, där till exempel kronologi och kanon får stå tillbaka för bland annat tematisk fördjupning och flerperspektivism.Undersökningen består av intervjuer med två gymnasieklasser och deras gymnasielärare. I intervjuerna fick lärarna och eleverna var för sig definiera momentet utifrån vad det handlade om, vilka målsättningar man haft, hur undervisningen gått till och vad övningarna syftat till.Resultaten visar att lärarnas respektive historiesyn och undervisningspraxis i mycket stor utsträckning präglar elevers perception av historieämnet. Elevernas normer och målsättningar i relation till historieundervisningen följde respektive lärares undervisningspraxis, utan att andra faktorer, som läromedel, i nämnvärd utsträckning spelade in.

Stress inom arbetslivet är ett område som under senare år har ökat ibetydelse. Behovet av att förstå fenomenet har ökat. Företaget somundersökts i denna studie upplevde att de behövde förstå orsakerna tillden höga stressnivån inom organisation. Syftet var att fördjupakunskapen om stress. För att undersöka detta valdes två grupper (enlågstressgrupp och en högstressgrupp) ut med hjälp av en mätning avstressnivån.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket innebär en hög arbetsbelastning och kan därmed leda till upplevelse av arbetsrelaterad stress. Nyutexaminerade sjuksköterskor är särskilt mottagliga för denna typ av stress då de saknar erfarenhet i sin yrkesroll. Att utarbeta strategier för hantering av stress är därför betydelsefullt för sjuksköterskans välbefinnande. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever och hanterar arbetsrelaterad stress under det första året i yrket. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med deskriptiv design.

AbstractStudiens syfte var att ur ett elevperspektiv belysa betygsättning och bedömning i gymnasiekolan. Studien är fokuserad på gymnasieelevers uppfattningar om vad betyg grundar sig på samt deras upplevelser av att bli bedömda. För att besvara syftet utarbetades följande problemprecisering:? Vilka upplevelser har gymnasieelever av att bli bedömda i skolan?? Vad uppfattar elever att deras gymnasiebetyg grundar sig på?I studien genomfördes ett antal forskningsintervjuer som bearbetades på ett kvalitativt sätt. Studiens resultat ställdes i relation till tidigare forskning.Bedömningar är en ständigt förekommande företeelse och i skolans värd bedöms såväl individer som prestationer.

Forskning om arbetsrelaterad stress och coping är viktig eftersom det påverkar upplevd hälsa. Forskare anser att man bör studera hälsofrämjande faktorer och ge förslag på åtgärder för att minska stress som annars orsakar stort individuellt lidande och kostnader för samhället. Utifrån ett salutogent perspektiv fokuserade denna studie på långtidsfriska undersköterskor på ett akutsjukhus och hur de upplevde stressiga situationer, vilka copingstrategier de använde och förslag på åtgärder för att förbättra arbetssituationen. Åtta halvstrukturerade intervjuer genomfördes, tolkades och bearbetades enligt ett induktivt tematiskt analyssätt. Undersköterskorna beskrev tre övergripande stressorer: tung arbetsbörda, brister i arbetsorganisationen och personalkonflikter vilket är kännetecken för arbetsuppgifter med stora krav och litet kontroll.