Denna uppsats diskuterar det faktum att många lärarstudenter inom Religionsvetenskap och lärande är kristna eller, i mer sällsynta fall, bekänner sig till någon annan traditionell religion. Enligt läroplanen skall undervisningen i skolorna vara icke konfessionell, vilket skulle kunna uppfattas som något av ett problem om lärarstaben i det aktuella ämnet är aktivt troende. Länge bedrevs undervisningen av kyrkan men efterhand växte kraven på objektiv undervisning och statliga skolor tog över och sekulariserade undervisningen. På 1960-talet var kravet på objektivitet så stort att många lärare blev rädda för att undervisa och på så sätt råka påverka sina elever med sina egna åsikter. Nu har kraven på objektivitet mattats och detta kan ses i de undersökningar som ligger till grund för denna uppsats.

Syftet med föreläggande undersökningen är att skapa en fördjupad förståelse för gymnasieelevers syn på bristande motivation till skolarbete. Mer specifikt, att fånga elevernas egna bilder av hur mötet med läraren påverkar deras motivation i klassrummet. Underlaget för den empiriska undersökningen är intervjuer med elever som varit slumpmässigt utvalda. I undersökningen, där en kvalitativ metod använts ingår nio elevers berättelser. De elever som deltagit i undersökningen har informerats om att deltagandet är frivillig, att de när de önskar under intervjun kan välja att avbryta den samt att de har rätt till anonymitet.Resultatet av undersökningen visar att den faktor som har störst betydelse för elevernas motivation är det pedagogiska mötet, det vill säga mötet mellan lärare och elev i såväl undervisningssituationer som utanför undervisningstid.  Vilket har betonats av alla de elever som ingår i denna undersökning.

I dagens mediesamhälle finns information tillgänglig dygnet runt, och olika trenddieter ges därigenom utrymme att påverka ungdomar, en av de grupper som är mest mottagliga förförändring. Övervikt och fetma bland barn och ungdomar har ökat stadigt sedan 80- talet. I samband med befolkningens ökade kroppsvikt uppkommer även olika dieter för viktminskning. En av dessa är dieten LCHF, som har blivit framträdande i hälsodiskussioner de senaste åren.Syftet med denna studie var därför att belysa svenska gymnasieelevers inställning till kost i allmänhet och dieten LCHF i synnerhet. Utöver detta avsåg studien även att skapa en översiktlig uppfattning om gymnasieelevernas träningsvanor och kostvanor.En enkät skapades inom det aktuella området, och den besvarades av 215 gymnasieelever i tre större svenska städer.Resultaten visade att eleverna hade en god förståelse för kostens påverkan på hälsan.

Ho?rnefors a?r en ta?tort bela?gen strax so?der om Umea?. Orten har ett fja?rrva?rmena?t som a?gs och drivs av Umea? Energi AB da?r tva? pelletseldade pannor sta?r fo?r den huvudsakliga produktionen.Det finns en risk att fja?rrva?rmeproduktionen i Ho?rnefors blir satt under ha?rdare utsla?ppskrav genom ett nytt direktiv som eventuellt kommer att info?rlivas under 2015. Direktivet kommer troligen att sa?tta ett gra?nsva?rde fo?r stoftutsla?pp pa? 45 mg/Nm3 vid 6% O2 fra?n och med a?r 2030 vilket a?r sa? la?gt att pannorna Ho?rnefors inte kommer klara av det.

Den här uppsatsen är baserad på en enkätundersökning samt intervjuer med gymnasielever angående deras tankar kring djurförsök. Jag har intervjuat studenter från två olika naturbruksgymnasier. Båda har inriktningen djurvård men det är endast en av dem som ger en specialiseringskurs inom forskningsdjur.Min frågeställning är att undersöka om elever som läser kursen i försöksdjurskunskap har en annan inställning än de elever som endast läser djursjukvård. Som resultaten visar så är de eleverna som läser specialiseringskursen mer positiva till både djurförsök och att jobba med försöksdjur. De har också en mer korrekt bild och större vetskap om hur verkligheten ser ut för försöksdjuren.

Bakgrunden till uppsatsen bygger på reflektioner, som är gjorda under några års tid, av elever som ständigt kommer för sent till morgonlektion och är allmänt trötta. Vad beror denna trötthet på? När det vad tid för uppsatsskrivande i Idrott och Hälsa, kändes det som ett bra tillfälle att fördjupa sig närmare inom området sömn, då sömn är en viktig del av den personliga hälsan. Huvudsyftet med den här uppsatsen har varit att utifrån gymnasieelevers deltagande i undersökningen bilda sig en uppfattning om det finns ett problem med ungdomars sömnvanor och om det är relaterat till hög datoranvändning. Vad det gäller sömn så är undersökningen mest inriktad på att samla information kring hur många timmar eleverna sover och vad de själva anser om sitt sömnbehov.

Denna studie undersöker och skildrar hur en grupp gymnasieelever resonerar angående det egna studieansvaret och betygsupplevelser med fokus på betygens (o)rättviseaspekt.Den teoretiska bakgrunden ger läsaren en inblick i den moderna skolan för att förstå vad som förväntas av elever och varför skolan ser ut som den gör. Studien vilar även på olika teorier om hur individer (elever) rationaliserar sina misslyckanden och varför individen (eleven) kan anse sig värd belöning utan prestation; i studiens fall höga betyg oavsett insats.För att förstå eleverna och ta del av deras upplevelser gjordes en enkätundersökning där sammanlagt trettiotvå elever deltog. Efter analys av enkätsvaren skapades frågor till enskilda intervjusamtal med fem elever, som kunde bidra med mer djupgående reflektioner om orättvisa upplevelser i betygssammanhang.Det som framkom efter analys av både enkäter och intervjuer är att eleverna har ett inkonsekvent förhållningssätt till sina studier. Samtidigt som de säger sig ta ansvar, lägger de över ansvaret av dåliga studieresultat på läraren. Många av eleverna anser att de någon gång har fått ett orättvist lågt betyg, trots att de själva tyckte att arbetet var bra.

Aim: The aim of this study is to investigate how context-specific and generic scaffolding affect upper secondary school students' conversations during laboratory work in chemistry and find out if meaningful exploratory conversations taking place that increase the students' understanding. Theory: Previous studies show that there are difficulties for students to both handle practical material in laboratory work and create meaningful conceptual understanding. It needs to be more minds on than hands on. This study has a socio-cultural basis where language is an important basis for thinking. Previous studies show that the exploratory conversation is important for creating understanding.

Studien syftar till att utforska vilken värdegrund som skolans styrdokument förmedlar och hur eleverna i gymnasieskolan uppfattar dessa värden. Studien är genomförd i en tvåstegsanalys, med en kvalitativ innehållsanalys av gymnasieskolans styrdokument och en kvantitativ surveyundersökning av gymnasieelevers upplevelse av demokratiska värden i skolan. Den hermeneutiska analysen av styrdokumenten lyfter fram fyra demokratityper som går att återfinna i gymnasieskolans verksamhet; Realistisk demokrati, Deltagardemokrati, Deliberativ demokrati och Liberal demokrati. Enkätundersökningen analyserar upplevelsen av förekomsten av de fyra demokratityperna i skolan, sett till huvudmannaskap, programinriktning, politiskt intresse, kön, trygghet i klassrummet, förväntningar på skolan och lärares samhällsintresse. Resultatet visar att det finns skillnader i upplevd demokratityp sett till huvudmannaskap och programinriktning där kommunala gymnasieskolor och studieförberedande program har en större förekomst av deliberativ demokrati.

Detta examensarbete är ett kvalitetsarbete med utvärdering av ett unikt ämnesintegrerat projekt, som delvis skett i en offentlig miljö utanför gymnasieskolan och därmed förändrat det dagliga, reguljära skolarbetet. Genom en berättelse får läsaren ta del av elevprojektet Spår, som resulterade i bland annat konstutställningen Urval. Projektet genomfördes i samarbete med länsmuseet Murberget i Härnösand. I berättelsen får läsaren även ta del av elevernas konstverk via bilder. Under detta arbete sker dessutom en granskning av 5 projekt, som också sträcker sig över en tidsram av 5 år.

I Läroplanen för de frivilliga skolformerna 94 är begreppet demokrati ett centralt begrepp och det framgår tydligt att skolan ska jobba utifrån demokratiska grunder. Det framgår dock oklart hur man uppnår en demokratisk skola och det finns mycket pedagogisk forskning som idag visar att skolan ur många aspekter inte är demokratisk. Syftet med detta arbete är att försöka öka insynen i hur gymnasieelever upplever skolan och hur de upplever sina utbildningsval och sin framtid. Utifrån deras perspektiv vill jag också ta upp skolans demokratiska roll. Hur påverkas elever i sitt val av utbildning? Hur påverkar skolan och lärarna, eleverna och deras framtidsutsikter? Upplever eleverna att det finns samband mellan elevers bakgrund och vilket program eller vilken skola de väljer? Med dessa frågeställningar som utgångspunkt har jag alltså velat belysa hur eleverna upplever skolan, sina utbildningsval och sin framtid.

Då jag genomförde en verksamhetsförlagd utbildning på gymnasieskolan observerade jag hur väl lärarna bemötte sina elever. Jag såg respektfullhet, engagemang och tydlighet. Ändå fanns det elever som inte tog sin dag i skolan på allvar och jag funderade på vad som var orsaken. Det verkade som om en del elever inte förstod att ansvaret för lärandet var deras eget. Denna studies syfte är: är att beskriva vilka faktorer det är som inverkar till att elever i årskurs 1 och årskurs 3 på ett samhällsprogram i en gymnasieskola tar personligt ansvar för sina studier.

Studiens syfte är att undersöka huruvida ungdomar har en mer tolerant syn på våld i fall där de bevittnat och/eller blivit utsatta för våld. Syftet är även att undersöka hur vanligt det är med våld bland ungdomar samt att undersöka ungdomarnas attityder till våld, exempelvis: ?var går gränsen för en våldsam handling? och ? finns det tillfällen då en person förtjänar att bli slagen??I studien har följande frågeställningar stått centrala:? Hur vanligt är det med våld bland ungdomar?? Vad har ungdomar för attityder till våld? ? Har ungdomar en mer tolerant syn på våld i de fall då de bevittnat och/eller blivit utsatta för våld?Studien är utförd bland 131 ungdomar i årskurs tre på en gymnasieskola i väst Sverige där respondenterna kom att bestå av 95 manliga elever.Av resultatet framgår att en stor del av de ungdomar som själva blivit utsatta för våld också själva utövat våld vid flertalet tillfällen. Tydligt framgår även att få av de ungdomar som inte vare sig bevittnat våld eller utsatts för våld inte heller utövat våld. Gällande ungdomarnas attityder till våld visar föreliggande studie att i stort sett alla respondenter anser att det inte är ok för en förälder att slå sina barn, vilket tyder på att dagens ungdomar är mindre toleranta mot aga än vad ungdomar förr i tiden var.

The transition from having been under another country?s control to becoming a democratic country can, many times, pose difficulties, which has proven itself to be quite common. Estonia and Moldova?s processes towards a democratic regime are two examples of countries with varied success in the final transition phase.When the USSR (Soviet union) fell and collapsed in 1991 Estonia was well on their way from having a communistic ruling to a democratic one due to the fact that their democratic work had already begun a few years prior to 1991. After the collapse Estonia continued with their democratic work and in 2004 the country became a EU member state.

I denna studie undersöker jag hur svenskämnet på gymnasiet lever upp till syftet som säger att eleverna i undervisningen ska få läsa andra texter än enbart skönlitterära och vars innehåll ska sättas i relation till elevernas egna intressen och erfarenheter. Texterna ska också vara en källa till självinsikt, utmana eleverna till nya tankesätt och öppna upp för nya perspektiv. Det blev därför intressant att undersöka om/hur texter av olika slag påverkar unga människors identitetsbyggande inom svenskämnet. Samtidigt visar tidigare forskning att skolan är dålig på att ta tillvara elevers medieerfarenheter i klassrummet. Syftet med studien är således att i intervjuer med nio elever undersöka hur elevernas medieerfarenheter ser ut och hur de vill att skolan ska tillvara på dessa:Hur använder eleverna medier för att uttrycka och utforska sin identitet? Hur ser eleverna på hur skolan tar tillvara deras medieerfarenheter i svenskundervisningen?Resultatet av undersökningen visar att svenskämnet i stort sett inte använder sig av texter hämtade från olika slags medieplattformar i undervisningen.