Studier visar att stress ökar mer och mer bland unga samt att tjejer är mer stressade än killar. Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur gymnasieelever upplever stress, både i och utanför skolans värld, samt hur stress uppmärksammas i skolan. Detta kan ligga som grund för att arbeta med stresshantering i skolan. De frågeställningar som ställs är vad som stressar killar och tjejer och hur detta uttrycker sig, hur deras skolarbete påverkas samt hur eleverna upplever att de får stöd från skolan i stresshantering. 139 gymnasieelever (84 killar och 55 tjejer) besvarade en enkät om deras hälsa och deras upplevelser om stress.

Syftet med arbetet är att ta reda på människors kostvanor när det gäller stärkelserika livsmedel som ofta utgör kolhydratkomponenten i lunch och middag. Syftet är även att studera om och i så fall hur människor har påverkats av massmedias debatt kring den omdebatterade livsmedelsgruppen. Kan man få fram i vilken grad människor påverkas av massmedia och vilka budskap det är som människor tar till sig skulle det kunna påverka människor i en hälsosam riktning.Empirin bestod av en enkätstudie på Handelshögskolan i Göteborg. Platsen valdes eftersom det rör sig mycket människor i byggnaden samt att skolan är belägen relativt nära Pedagogen, som är författarnas institution. Det delades ut enkäter i anslutning till Handelshögskolans matsal tills 100 användbara svarsformulär hade samlats in.

Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers individuella läsvanor såväl som deras generella tankar och föreställningar kring läsning och då även vad som motiverar deras läsning. Vidare är syftet att undersöka hur gymnasielärares undervisningsmetoder och arbete för att främja elevers läsning. De metoder som har tillämpats i denna uppsats är två kvalitativa lärarintervjuer, en gemensam kvalitativ intervju med fem gymnasieelever samt en enkätundersökning med 27 elever.Resultatet påvisar ett läsintresse hos eleverna, men att detta intresse kräver mer tid än vad eleverna har till förfogande. Eleverna i undersökningen menar att skolarbete samt sociala aktiviteter prioriteras före läsning. Läsning är istället något som sker under ledighet, såsom sommarlov.

This essay focuses on different aspects of the concept of freedom of speech. The purpose is to examine the opinions and thoughts that upper secondary school students have on rights, responsibilities and limitations when it comes to freedom of speech, and to investigate theirschool experiences of the mentioned freedom. Focus groups have been used as method and two group interviews have been conducted, one at a vocational and the other at an academic upper secondary school. Overall, nine students from the third grade participated in the interviews.The essay's results show that the students believe that everyone in society should have theright to be heard, whether you have extreme or divergent opinions. The interviewed studentsexpresses that all people have great responsibility for their opinions, however that, opinionsdiffer on how to interpret the concept of responsibility.

Syftet är att synliggöra förstelärares och elevers erfarenhet av den pedagogiska verksamheten i svensk grundskola och inriktar sig på att undersöka hur en god lärandemiljö ser ut och skapas av läraren. Studien har utgått från två olika urvalsgrupper: förstelärare årskurs 7-9 och elever som genomgått svensk grundskola.  Insamlingen av data har skett genom semistrukturerade personliga intervjuer av tre förstelärare och tre gruppintervjuer med elevgrupper. I resultatet framkom att lärarens kompetens och yrkesskicklighet har en avgörande roll i skapandet av en god lärandemiljö. Lärarens förmåga att skapa relationer, motivera elever och individanpassa har stor betydelse. Även lärarens ämneskompetens, förmåga att planera och inta en professionell roll betonas.

Under min sista termin på lärarprogrammet har fokus bland annat legat på betyg. Vanligtvis är det politikers syn på betyg som framkommer i betygsdebatten. Syftet med min undersökning är att lyfta fram elevperspektivet i betygsdebatten. Detta ledde fram till min huvudfråga om vilken syn gymnasieelever har på betyg. För att få reda på detta ställde jag delfrågor om betygens rättvisa, betygens existens och upplevelsen av betyg.

I skolans styrdokument står det tydligt att eleverna ska utveckla sin förmåga att kommunicera matematik samt använda lämpliga och korrekta begrepp. Syftet med examensarbetet är att undersöka om gymnasieskolans elever har förståelse gällande matematiska grundbegrepp med avseende på kommunikativ och funktionell förståelse samt se om det finns några skillnader mellan dessa. Med kommunikativ förståelse menas om eleverna kan förklara begrepp med egna ord och/eller med hjälp av figurer. Med funktionell förståelse menas om eleverna kan lösa uppgifter där olika begrepp står i fokus. För att undersöka detta valdes nio olika klasser ut och de fick vid olika tillfällen genomföra två prov som testade 12 grundläggande begrepp. På det första provet skulle eleverna med egna ord eller figurer förklara de 12 begreppen.

Mer än 80 procent av alla 1-5 åringar går på förskola, vilket betyder att barnen äter fler måltider inom barnomsorgen än hemma och att det är fler vuxna än bara föräldrarna som har inflytande på barnens kostvanor. Små barn tar lätt till sig nya vanor och därför har förskolan ett stort ansvar för att måltidsordningen och livsmedelsvalen är så bra som möjligt för barnen. Vuxna fungerar som förebilder för barnen och det är därför av stor betydelse att se hur pedagogerna på förskolan agerar och vilka följder deras agerande får när det gäller att främja goda matvanor hos barnen. I arbetet med att förmedla en positiv attityd kan den pedagogiska måltiden ses som ett hjälpande redskap. Det är däremot inte enbart kosten och näringen som är viktigt utan även måltidssituationen och den omgivande miljön är av stor betydelse för hur matvanor utvecklas.Syftet med studien var att undersöka pedagogers förhållningssätt till förskolebarns måltidssituationer med fokus på frukt och grönsaker.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka nio gymnasieelevers tankar kring musik och musika?mnet i grundskolan. Samtliga informanter bor i en medelstor stad i Sverige och har gemensamt att de inte ga?r na?gon musikinriktad utbildning. Vi har valt att go?ra en kvalitativ studie och har anva?nt oss av fokusgrupper som intervjumetod, vilket inneba?r att man i grupp diskuterar kring ett a?mne.

Introduktion/bakgrund: Ämnet Idrott och Hälsa är viktigt ur många synpunkter. Det är ett ämne som ger kunskap inom fysisk aktivitet, hälsa och välbefinnande. Dessutom ges denna kunskap till ungdomarna för att de även ska behålla detta senare i livet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad gymnasieelever på ett yrkesgymnasium med låg respektive hög närvaro hade för upplevelse av skolämnet Idrott och Hälsa samt om det fanns något samband mellan elevernas fysiska självkänsla och deras närvaro och om ämnet var till någon nytta för dem.  Metod: Semistrukturerade intervjuer gjordes med åtta elever på ett yrkesgymnasium, fyra tjejer och fyra killar.

The main purpose of this master?s thesis is to examine how high school students evaluate the quality of the information available on the online encyclopedia Wikipedia. By doing quantitative research based on questionnaires we expected to find that the means for judging that students use in this situation are most frequently based on a text?s intrinsic qualities in the point of view of its content. It was also our presupposition that 18 and 19 year old high school graduates have received some education in information research and authoritative sources on the Internet.

Syfte:Syftet med denna studie var att visa om faktorer som sömn- och motionsvanor samvarierar med gymnasieelevers studieresultat. Hypotesen vi arbetat utifrån var att en god balans mellan sömn och motion har en bättre inverkan på studieresultaten än vad ett obalanserat förhållande har.De tre frågeställningarna vi arbetade efter var? Finns det något samband mellan de antal timmar per natt under en skolvecka som en gymnasieelev sover och dennes studieresultat?? Ser sambandet sömn-studieresultat samt träning-studieresultat annorlunda ut mellan de praktiska och studieförberedande programmen?? Finns det något samband mellan den mängd lätt motion som gymnasieelever företar sig och deras studieresultat?MetodVi har valt att genomföra en enkätundersökning. Enkäten innehöll frågor rörande elevers sömn-, motions- och studievanor samt en fråga kring deras betyg i vissa av kärnämnena.Antalet enkäter uppgick till 149 stycken. Enkätundersökningen genomfördes på en gymnasieskola i en mellanstor stad i Svealand.Resultat:Studien påvisar ett svagt samband mellan sömn, motion och studieprestation.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka förkunskaper elever kan förväntas ha i rit- och skissteknik när de börjar gymnasiet. Jag har därför undersökt hur området behandlas på grundskolan. Tre infallsvinklar har valts; vad står det i grundskolans styrdokument, vad står det i läroböckerna, och vad säger lärarna, om rit- och skissteknik. Utifrån det har en dokumentanalys av styrdokumenten, och dess kommentarmaterial, samt två läromedel i teknik för grundskolans senare del, genomförts. En kvalitativ intervju har också genomförts, med fyra tekniklärare som undervisar på högstadiet.Resultaten ger en oklar bild över vad eleverna kan förväntas kunna inom ritteknik.

Föreliggande uppsats syftade till att undersöka hur elever som gick sista året på gymnasiet upplevde det kommande vuxenlivet, med aspekter som ansvar, framtid, identitet och krav. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes i studien och verktyget var en intervjuguide. Nio tjejer och fyra killar från två olika gymnasieskolor intervjuades. Alla deltagare gick sista året på gymnasiet och var 18 år gamla. Det insamlade materialet analyserades utefter Burnards (1991) innehållsanalys i 14 steg.

När jag har varit ute i gymnasieskolan på praktik har jag mött elever med väldigt olika attityder och inställningar till matematik. Dessa attityder kan ha följt med eleverna länge, då de möter matematiken för första gången i förskolan. När eleverna sedan når gymnasiet är de olika motiverade för att lära sig matematik och som lärare kan det vara svårt att veta hur man ska motivera sina elever till att lära sig matematik. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa och analysera vilka yttre- och intre faktorer som påverkar elevers motivation i ämnet matematik, för att sedan kunna diskutera vad dessa faktorer kan ha för inverkan på elever motivation på gymnasiet.Litteraturstudien visar att det finns flertalet yttre- och inre faktorer som kan påverka elevers motivation för att lära sig matematik under skolgången och att det finns olika teorier om när elevers motivation för att lära sig matematik sjunker. Dessa faktorer har olika stor påverkan på elevernas motivation på gymnasiet och de flesta av faktorerna kommer att kunna påverka eleverna även när de går på gymnasiet.