Denna studie syftar till att undersöka gymnasieelevers attityder till huruvida grammatikkunskaper är nödvändigt för att lära sig engelska. Studien baseras på intervjuer med 18 elever som alla läser den obligatoriska kursen Engelska 5. Med utgångspunkt i motivationsteorier har studien vidare analyserat förhållandet mellan elevers attityd till grammatikens nödvändighet och deras motivation att lära sig engelska.Resultatet visar att eleverna anser att grammatik är nödvändigt för att lära sig engelska. Generellt visar resultatet även på en negativ attityd till grammatikmomentet.  Möjligtvis kan denna attityd förklaras genom den motivation eleverna uppvisar för att lära sig engelska. Här har det visat sig att elever med en så kallad instrumentell motivation, det vill säga att man lär sig för ha nytta av det i framtiden, i större utsträckning har en negativ attityd.

Syftet med denna undersökning har varit att studera gymnasieelevers förståelse för funktionsbegreppet.Den teoretiska utgångspunkten har varit att studera elevernas förmåga att växla mellanolika representationsformer och studera deras förståelse för relationen mellan de olika representationerna.Elevernas förmåga att resonera har också varit en väsentlig del och därför har forskningenkring matematiskt resonemang också varit en viktig del i arbetet. För att nå ett resultat har treklasser på gymnasiet fått skriva ett test konstruerat för att svara mot uppsatsens syfte. Utövertestet intervjuades tre av eleverna för att det skulle finnas möjlighet att fånga elevernas förmågaatt resonera. Resultatet kom att visa att vissa elever har svårt att utföra växlingar mellan vissaolika representationer, men mellan andra är det betydligt enklare. Det framkom att eleverna varskolade i ett algoritmiskt tänkande, och att eleverna hade svårt att resonera fritt och kreativt kringfunktionsbegreppet, samt att eleverna hade svårt att skilja de närliggande begreppen ekvation ochfunktion..

Syftet med examensarbetet är att undersöka gymnasieelevers attityder till skrivande i skolan. Det görs i studien sex kvalitativa forskningsintervjuer med elever vid ett mellansvenskt IT-gymnasium. Huvudresultaten i studien är att attityderna till skrivande i sig är ganska positiva. Men när det gäller skrivande i skolan är eleverna inte lika positiva. Eleverna känner press och stress inför skrivuppgifter och att de ibland är kritiska till de ämnen de får skriva om och till skrivuppgifternas utformning.

Syftet med detta arbete är att ta reda på i vilken utsträckning och på vilket sätt lärarens undervisningspraxis styr gymnasieelevers syn på historieämnet. I samband med att vedertagna uppfattningar om kunskap och kunskapsöverföring har utmanats inom pedagogisk forskning, har historieämnet alltmer kommit att definieras som ett instrument för självinsikt och förståelse för omvärlden. Den förändrade historiesynen medför nya typer av undervisningspraxis bland enskilda lärare, där till exempel kronologi och kanon får stå tillbaka för bland annat tematisk fördjupning och flerperspektivism.Undersökningen består av intervjuer med två gymnasieklasser och deras gymnasielärare. I intervjuerna fick lärarna och eleverna var för sig definiera momentet utifrån vad det handlade om, vilka målsättningar man haft, hur undervisningen gått till och vad övningarna syftat till.Resultaten visar att lärarnas respektive historiesyn och undervisningspraxis i mycket stor utsträckning präglar elevers perception av historieämnet. Elevernas normer och målsättningar i relation till historieundervisningen följde respektive lärares undervisningspraxis, utan att andra faktorer, som läromedel, i nämnvärd utsträckning spelade in.

The purpose of this essay is to study how feminists portray themselves and their opinions about gender issues and other political matters in popular feminist blogs. The blogs that are studied are Lady Dahmer, Fanny Åström, Hanapee and Genusfolket. The overall essay questions are: How does the feminist bloggers present themselves? Which subjects are discussed in the feminist blogs? Which rhetorical devices does the feminist bloggers use? The theories that are used to answer the essay questions are the four spheres where there are inequality between the sexes, theories about third wave feminism, the rhetorical concepts ethos, logos and pathos and the SPADER-model for writing good argumentation. A descriptive method is used to study how the bloggers present themselves, a quantitative content analysis is used to count which subjects the bloggers write about and a qualitative rhetorical text analysis is used to study the rhetorical devices the bloggers use.The result shows that the two bloggers Lady Dahmer and Fanny Åström describe themselves with provocative words while the other blogs have more neutral descriptions.

The cultural policy area has a tendency to be seen as a consensus area, where there are no big conflicts between the parties. The aim of this master?s thesis is to study the moderate party?s cultural motion 2005/06Kr:233 with the party leader Fredrik Reinfeldt as first author. If consensus rules, the party?s ideology should not be visible in the motion, but the assumption in the thesis is that it is visible.

Den här undersökningen behandlar användandet av lönsamhet som argumentation vid försäljning av IT tjänster. Tjänster är i sig komplexa och svåra att beskriva, IT tjänster i sin tur är än mer komplicerade för kunden att förstå. Många företag köper idag sina IT-system på magkänsla och god tro. Därför kan säljare behöva ekonomiska argument för sina tjänster. Frågan som ska undersökas är hur säljande företag kan synliggöra lönsamheten av IT vid försäljning.

Dagens skola får möta en del kritik för sin bristande förmåga att motivera elever fullt ut i sina studier och allt fler lämnar grundskolan och gymnasieskolan utan fullständiga betyg. Detta fick mig att undra vilka förutsättningar som måste bli uppfyllda för att en individ skall känna behovet av att gå framåt i sin utveckling. Det vill säga vilka faktorer är avgörande för gymnasieelevers studiemotivation. För att besvara syftet genomförde jag en litteraturstudie, som gav mig en bakgrund att utgå ifrån, där jag gick igenom ett antal existerande motivationsteorier. Vidare undersökte jag hur den verkliga situationen såg ut på en gymnasieskola i Norrbotten.

Forskning pekar på brister i dagens matematikundervisning som bland annat handlar om elevers motivation. Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers studiemotivation i ämnet matematik. Genom intervjustudier har elevers upplevelser av deras mål, självförtroende och inflytande kopplats till teorier om motivation.Motivation är ett begrepp som har utvecklats av många forskare under en längre tid, vilket har lett till ett flertal infallsvinklar. I skolan är mål, självförtroende och inflytande några av möjliga faktorer som påverkar elevers motivation. Elevernas mål i undervisningen betraktas med utgångspunkt i relationen mellan lärandemål och prestationsmål.

Metod: Denna uppsats undersöker aktierådens grunder och dess argumentation. För att analysera våra data har vi använt oss av en argumentationsanalys. Syfte: Syftet med denna uppsats är att förstå hur rådgivarna motiverar sina råd. Slutsats: Slutsatsen i uppsatsen är att aktieråden i regel bygger på ?Gissningar? och ?Känslor?.

Syftet med mitt examensarbete var att med tanke på samhällets sekularisering undersöka gymnasieelevers uppfattning om religion och religiositet. De två övergripande frågorna jag sökte svar på utifrån en mängd delfrågor var för det första hur eleverna beskriver sin uppfattning om religion som ämne i skolan och för det andra hur eleverna uttrycker sin egen världsbild och religiositet. I bakgrunden beskriver jag begreppet sekularisering och hur det har påverkat vårt samhälle och därmed även skolan. Jag redogör även för vad styrdokumenten samt författare till böcker inom religionsdidaktik anser är religionsämnets syfte och roll i dagens sekulariserade samhälle. För att uppfylla mitt syfte utförde jag en enkätundersökning bland gymnasieelever med frågor som på olika sätt knöt an till mitt syfte och mina två övergripande frågor.

Denna studie syftar att i relation till governance-perspektivet granska forskares argumentation kring reglering avgeoengineering. Detta för att utläsa om den reglering som forskare argumenterar för kan väntas vara effektiv närklimatfrågor styrs allt mer integrerat från samhället.Geoengineering är samlingsnamnet för tekniker som återbalanserar klimatet för att motverka klimatförändringar.Teknikerna innebär stora risker då kunskapen idag är liten om effekter från användning. I dagsläget finns inte hellernågon direkt reglering av geoengineeringteknikerna, endast några tekniker regleras till viss del av internationella avtalfrån FN. Detta framhävs som ett starkt argument av flertalet forskare för varför reglering är nödvändigt att utforma.Att en enskild aktör, eller en begränsad grupp aktörer kan använda teknikerna utan samtycke från andra staterpresenteras som ytterligare ett argument till varför reglering är nödvändigt.Hur forskarna menar att regleringen bör utformas för största effekt varierar, men överens är de om att i slutändankrävs en internationell reglering, då effekterna från teknikerna är globala. En sådan utformning är inte helt förenlig medgovernance-perspektivet som syftar till en styrning som är integrerad i samhället och inte som bindande internationellaavtal som integreras i politiken inom staterna.

Gymnasieelevers intresse för olika delar av ämnesinnehållet i gymnasiets kärnämneskurs Naturkunskap A uppskattades med hjälp av en enkät. Frågorna var uppdelade dels efter ett fokus på antingen naturvetenskapliga begrepp eller naturvetenskap i vardagen, dels efter ämnena biologi, kemi och fysik. Ett tydligt positivt samband observerades mellan intresset för naturvetenskapliga begrepp och naturvetenskap i vardagen. Jämfört med elever på det naturvetenskapliga programmet var intresset hos elever på yrkesförberedande program och det samhällsvetenskapliga programmet lägre för naturvetenskapliga begrepp, men också, i omkring samma utsträckning, lägre för naturvetenskap i vardagen. Den individuella spridningen i intresse var stor på samtliga program.

Tidigare forskning visar att bråk är ett område där många elever har problem. Syftet med den här studien är att studera gymnasieelevers matematiska kunskaper i multiplikation och division av bråk. Elevernas kunskaper studerades utifrån en konstruktivistisk syn på kunskap och med procedurell och konceptuell kunskap som analysverktyg. 61 elever från kursen Matematik A har löst totalt 10 uppgifter med multiplikation och division av bråk. 7 av eleverna intervjuades dessutom för att få en bättre uppfattning om deras kunskaper.

Det huvudsakliga syftet med föreliggande uppsats är att undersöka huruvida gymnasieelevers studievanor, studieteknik och studiemiljö skiljer sig åt beroende på vilket program de läser. I huvudsak har en kvantitativ metod, enkäten, använts. Denna består av två delar, varav den första handlar om vad som enligt eleverna är viktigt för att nå bra resultat med studierna, och den andra om hur de går tillväga när de studerar. I efterhand har vi dock insett att vi även använt oss av en kompletterande metod, nämligen de observationer som gjordes vid tillfällena då enkäterna ifylldes. 65 elever ifrån fyra olika gymnasieprogram, NV, SP, OP och HR har deltagit i undersökningen.