The purpose of this thesis is, through both a quantitative and qualitative study, to map out how the interaction appears between the established parties and the radical right-wing party, the Sweden Democrat?s (SD) and their core issue ? immigration in the Swedish parliament. By applying analytical dimensions on the parliamentary protocols regarding the immigration issue between the years of 2010-2012 this study will get an insight on how the argumentation concerning immigration has developed since their entrance into the Swedish parliament in 2010. The result shows that SD, through the rejection treatment of the established parties, fulfilled the three conditions which accordingly to the study's theoretical framework are crucial for the party's future success. In the established parties? reception of SD regarding immigration, SD is, to a large extent, left unchallenged as the established parties rather focus on integration instead of challenge SD in the immigration issue.

Detta är ett examensarbete som tar upp elevers uppfattningar kring sin utbildning och sitt lärande samt om infärgning och ämnesintegrering kan ha en positiv inverkan i deras inlärning. Kvalitativa intervjuer med tredjeårselever ur tre olika program: samhälls-, barn- och fritids- och byggprogrammet, har utförts och är utgångspunkten för analysen utifrån följande slutsatser kan dras: Elever behöver för det första, variation i sin undervisning, där teori varvas med praktik och för det andra behöver de förståelse för att kunna skapa kunskap. Ett helhetsperspektiv på undervisning och utbildning kan möjliggöras genom programinfärgning och ämnesintegrering och eleverna visar intresse och motivation för sina valda programinriktningar och slutligen känner de sig redo för det som komma skall efter studiernas avslutande..

Denna studie handlar om hur stress formar gymnasieelevers motivation till ämnet matematik. Vi har använt en interaktivistisk metod där vi observerade två gymnasieklasser och intervjuade sju elever. Vi kom fram till att stress förekommer i matematikundervisningen, men stress uppträder olika vid de båda klasserna. Stress uppkommer från känslor i form av ängslan vid de tillfällen man tvivlar på sin egen förmåga. Dessa obehagliga känslor kan motverkas genom att eleven anstränger sig och lär sig kunskaper som inte känns motiverande för dem.

Introduktion: Under 2011 till året därpå var två politiker, Carl Bildt (moderat utrikesminister) och Håkan Juholt (Socialdemokraternas partiledare), utsatta för mediedrev: Etiopiensvenskar-na och bostadsaffären. Juholt var som en svamp som sög upp all kritik medan Bildt framstod som teflon i jämförelse. Hur kommer det sig att Bildt klarade sig och fick sitta kvar som mi-nister, medan Juholt avgick?Problem: Vad är det som skiljer Bildt från Juholts retorik under mediedreven 2011 enligt sta-tusläran? Hur ramar journalisterna in debatten för Bildt respektive Juholt?Teori: Med statusläran (stasis theory) kan en sakfråga analyseras retoriskt genom ett av fyra status (?ställning?): fakta, definition, kvalitet eller procedur. Exempelvis, ett dödande kan handla om huruvida det ägt rum (fakta), om det var mord eller självförsvar (definition), om det var rätt (kvalitet) samt om frågan ska avgöras i annat forum (procedur).

Syftet med vår undersökning var att studera varför gymnasielever är motiverade till ämnet matematik. För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes vårterminen 2004 i en gymnasieskola i Luleå. Eleverna studerar på ett teoretiskt program. Vi kunde i vår undersökning se att eleverna var motiverade till matematiken av några olika anledningar.

Syftet med denna undersökning är att studera gymnasieelevers attityd till ämnena svenska och svenska som andraspråk. Om dessa elever tycker att ämnena är jämlika studeras också. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät där eleverna besvarade frågor om attityd och inställning till påståenden som berörde de båda ämnena. Studies resultat visar att eleverna har en relativt positiv attityd till det egna ämnet, trots att många av eleverna vill se ett gemensamt svenskämne för alla elever oavsett modersmål. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser ämnena svenska och svenska som andraspråk vara jämlika..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer i svenskundervisningen som hos gymnasieelever främjar en positiv attityd till att arbeta med skönlitteratur på svenskan. Undersökningen utfördes vid två gymnasieskolor i Norrbotten och omfattade både lärare och elever från olika programinriktningar och årskurser. De mätmetoder vi använde var elevenkät och intervjuer med både lärare och elever. Litteraturstudier har använts för att ge oss en djupare insikt i ämnet. Genom vår undersökning kan vi urskilja tre faktorer som tydligt påverkar elevernas inställning till att arbeta med skönlitteratur på svenskan.

I denna uppsats undersöks, utifrån 23 nationella prov i svenska B, formella aspekter som ortografi, ordbildning och lexikon på gymnasieelevers skrivande. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka typer av stavfel, ordbildningsfel och lexikala problem som är mest förekommande bland gymnasieelever idag.Resultaten visar att felaktig dubbeltecknad/enkeltecknad konsonant och reduktion hör till de vanligaste ortografiska feltyperna medan felaktig vokal och felaktig konsonant/konsonantkombination är mindre förekommande. När det gäller ordbildning är särskrivningar vanligast förekommande, medan felaktiga sammanskrivningar och egna ord är ovanligare. På lexikal nivå är det vanligast med felaktiga ordval som t.ex. och istället för att men även med felaktiga idiomatiska uttryck och kollokationer..

Studien syfte var att belysa och analysera vilken kunskap och inflytande eleverna har över sin arbetsmiljö i skolan. Vi genomförde en kvantitativ studie i form av enkäter. Enkäterna lämnades ut till ett antal elever i årskurs tre i en gymnasieskola i Norrbotten. Genom studien hoppades vi få svar på vilken kunskap och inflytande eleverna har om sin arbetsmiljö i skolan. Resultatet av studien visar att eleverna har bristfälliga kunskaper i frågor om skolans arbetsmiljö.

SCB menar att ängslan, oro och ångest blivit vanligare bland unga i Sverige. En kvalitativ studie gjordes där syftet var att belysa hur ungdomar själva uttrycker att de mår.  Hur de hanterar problem och om de använder alkohol som en möjlig copingstrategi, samt att ta reda på vad som påverkar deras humör. Tio gymnasielever i mellersta Sverige deltog. Resultaten visade att stress och nedstämdhet var förekommande och att sju personer använde alkohol, men ingen använde alkohol som copingstrategi.

Det du håller i dina händer är en kvalitativ studie över gymnasieelevers definition av begreppet ?en bra lärare?. Undersökningen, vars syfte är att ge en inblick i elevernas perspektiv på fenomenet och därmed öka kunskapen för verksamma lärare, bygger på 6 respondenters redogörelser av sin syn på ämnet. Respondenternas delgivelser har efter insamlandet analyserats med hjälp av IPA-metoden (Interpretative Phenomenological Analysis), analyserats, tematiserats och slutligen syntetiserats i den text som utgör resultatet.Anledningen till ämnesvalet och dess inriktning bottnar i såväl ett eget intresse av att utreda saken närmare som att jag i mina efterforskningar inte har funnit någon forskning på området som tar upp just elevernas perspektiv.Resultatet slår för det första fast att lärares framtoning har en stor påverkan på elevernas studiemotivation (drivkraft) och ambition (målmedvetenhet). Vidare visar det på ett antal, enligt respondenterna, särskilt betydande drag hos en lärare, varav de flesta i varierande grad inverkar på elevernas attityd till och strävan i skolan och sina studier.

This essay is about the Northern Ireland Conflict and the Belfast Agreement. Its focus is on the development in Northern Ireland politics after the implementationof the Agreement which was ratified in a referendum. The essay is a case studywhich analyzes the progress towards an Assembly Government and powersharingbetween the unionists and the nationalists/republicans. The development is analyzed with Robert D. Putnam's theory of Two-Level Games? The essay first analyzes the changes in the unionist society where the opinion towards the agreement has been negative which depends on the concessions made by the unionist.

Detta examensarbete undersöker gymnasieelevers känslor inför och under muntliga redovisningar, samt hur de ser på att använda datorstöd vid dessa tillfällen. En kvantitativ studie genomfördes bland eleverna i de tre årskurserna vid ledarskapsprogrammet i Luleå gymnasieby. Som underlag har forskning och studier om talträning, muntliga redovisningar och moderna pedagogiska metoder använts, samt forskning och studier om hur IKT påverkar skolan av idag. Resultatet pekade på att medveten inriktning på att träna och lära om redovisningar och självförtroende, IKT-kunskaper samt att använda ämnesövergripande arbetssätt ger positiva resultat hos eleverna. Studien pekar också på att skolledningens underlåtenhet att tillhandahålla datorutrustning av god kvalitet haft negativ påverkan på elevernas motivation och möjligheter att tillgodo¬göra sig utbildning fullt ut..

Studien belyser utifrån ett designteoretiskt perspektiv hur några gymnasieelever designar sin förståelse för ett kunskapsområde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien ställs frågor om hur eleverna väljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsområde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsområdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att få svar på forskningsfrågorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna väljer språkliga teckenresurser och medier de är vana vid att använda i skolan. Eleverna visar också en osäkerhet i hur lärandet fungerar och drar inte särskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten..

This paper concerns the question of how one can frame a political message. I investigate how a political frame is bound both to the line of argumentation connected with a certain discourse and to the audience closely related to that discourse.I have chosen to study a single case where the policy process was characterized by a framing contest. The case shows how negotiating the new Services Directive is affected by framing efforts made by the parties negotiating.My conclusions are that the question of a Services Directive lent itself to a definition in terms of "either/or"-arguments. Thus the Directive could be considered either a threat or a possibility. It was the very nature of the matter - the development of the internal market on services - that made possible a debate along the lines of a "left/right"-struggle and where a frame that drew from the European Social Model offered the better explanation thereby succeding in defining the new Directive as a threat.