Denna uppsats undersöker om avslappning och massage kan ha en positiv effekt pÄ gymnasieelever. Undersökningen har som mÄl att ta reda pÄ om det finns ett behov för avslappning och massage i gymnasieskolan. Undersökningen Àr av kvalitativ form dÀr fokus ligger pÄ intervjuer som sker bÄde innan undersökningen start och efter undersökningens avslut. Under tvÄ veckors tid fÄr en klass pÄ en gymnasieskola avslappning och massage i femton minuter varje dag. UtifrÄn projektets material och en litteraturstudium som innehÄller tidigare forskning kommer uppsatsen att diskutera vikten av avslappning och massage i vardagen samt hur den pÄverkar kroppen.

Idén till denna studie vÀxte fram dÄ fett Àr ett omdiskuterat Àmne och det Àr intressant att se hur ungdomar stÀller sig till fett i kosten.Syftet med studien Àr att undersöka gymnasieelevers instÀllning till fett i kosten. Det Àr Àven av intresse av att studera elevernas kÀnnedom om fett utifrÄn de Svenska nÀringsrekommendationerna (SNR) och om de Àr medvetna om de sjukdomar som kan vara relaterade till ett för högt fettintag. Studien Àr kvantitativ och frÄgestÀllningarna besvarades med hjÀlp av en enkÀtundersökning, vilken genomfördes pÄ tvÄ gymnasieskolor i Göteborg dÀr sammanlagt 101 elever deltog.EnkÀterna var anonyma och det framgick inte heller nÄgon Älder pÄ de som besvarat dem. Dock fick de fylla i vilket kön de tillhör dÄ intresset var att se om det fanns skillnader mellan könen. Studien visar att det frÀmst Àr smaken som avgjör elevernas matval.

Studiens syfte var att undersöka hur gymnasieelevers musikaliska lÀrande pÄverkas genom integrering av musik, dans och teater i riktning mot mÄlen. För att ta reda pÄ detta genomförde jag tvÄ gruppintervjuer. Den ena med en grupp elever och den andra med en grupp pedagoger som deltog i ett musikalprojekt som involverade samtliga estetiska grenar. Som stöd i undersökningen har jag, utöver intervjuerna, anvÀnt mig av programmÄlen för gymnasieskolans estetiska program samt befintliga studier och befintlig litteratur om Àmnesintegrerad undervisning. I studien kom jag fram till att eleverna kÀnner sig mycket sÀkrare pÄ sig sjÀlv efter det Àmnesintegrerade arbetet med musikalen och att deras scensprÄk har förÀndrats vilket bekrÀftas av de inblandade pedagogerna.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar pÄ lektionerna motiverar detta.FrÄgestÀllning:? Vilka faktorer pÄverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet pÄ lektionerna?? Vad krÀvs för att eleverna aktivt ska vilja delta pÄ lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med lÄg deltagande pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjÀlp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter Àr en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehÄllet Àr för enformigt och skulle istÀllet vilja Àgna sig Ät mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstÄr inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta vÀljer att inte nÀrvara pÄ lektionerna eftersom de kÀnner sig dÄliga.

Detta examensarbete handlar om nÄgra elever med utlÀndsk bakgrund och deras attityder till det engelska sprÄket. Jag intervjuade sex elever och fann att tvÄ av sex elever lÀser texter pÄ engelska pÄ fritiden. Enbart en av sex elever studerar ett annat sprÄk Àn svenska, engelska och modersmÄlet i skolan. De sex intervjuade tyckte att skolundervisningen i engelska borde innehÄlla mer konversation, grammatik och översÀttning. Jag intervjuade ocksÄ tvÄ lÀrare för att fÄ reda pÄ hur de ser pÄ engelskundervisning pÄ en mÄngkulturell skola.

Teater och drama har mycket gemensamt dÄ bÄda anvÀnder sig av rollgestaltande uttryck. BÄda fungerar Àven som undervisningsmetoder pÄ olika sÀtt och anvÀnds pÄ skilda vis inom skolan.Detta arbete Àr en litteraturstudie som söker efter aktuell forskning för att undersöka vad det Àr för kunskaper eleverna lÀr sig genom teater och drama, det vill sÀga, vilka kompetenser eleverna fÄr genom dessa. Vad som framkommer enligt denna litteraturstudie Àr att lÀrande inom teater och drama sker pÄ mÄnga olika sÀtt. Förutom gestaltande kompetens lÀr sig eleverna ocksÄ mycket annat sÄ som empati, engagemang, tydlighet i sitt kroppssprÄk och fördjupat lÀrande i annat Àmne.Slutsatsen Àr att forskningen frÀmst beskriver teater och drama som ett sÀtt att lÀra sig ett annat Àmne, till exempel naturvetenskap, historia eller sprÄk, medan det konstnÀrliga lÀrandet inte i lika hög grad lyfts fram. I denna litteraturstudie kunde Àven observeras att lÀrande i drama gav fler söktrÀffar Àn lÀrande i teater vilket kan tyda pÄ att drama Àn sÄ lÀnge i dagens samhÀlle Àr mer vetenskapligt granskat..

Det övergripande nationella folkhÀlsomÄlet Àr att skapa samhÀlleliga förutsÀttningar för en god hÀlsa pÄ lika villkor för hela befolkningen. Den fysiska planeringen kan skapa en bÀttre bebyggd miljö som pÄverkar folkhÀlsan i befolkningen. Kommunerna har ansvar för folkhÀlsan genom olika politikomrÄden samt genom bland annat fysisk planering. I Trosa kommun finns riktlinjer för folkhÀlsoarbetet utarbetade för att denna aspekt ska integreras i hela den kommunala verksamheten. Syftet med uppsatsen var att studera nyckelpersoners upplevelser av hur folkhÀlsoaspekter integreras i den fysiska planeringen i Trosa kommun.

?Att vara smal Àr nÄgot som vÀldigt mÄnga drömmer om. Mode och ideal lockar unga till bantning. Men det finns de som inget annat vill Àn att gÄ upp i vikt. Undervikt förknippas ofta med sjukdom eller Àtstörningar men ibland beror det pÄ det genetiska arvet eller en förhöjd ÀmnesomsÀttning.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar pÄ lektionerna motiverar detta.FrÄgestÀllning:? Vilka faktorer pÄverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet pÄ lektionerna?? Vad krÀvs för att eleverna aktivt ska vilja delta pÄ lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med lÄg deltagande pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjÀlp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter Àr en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehÄllet Àr för enformigt och skulle istÀllet vilja Àgna sig Ät mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstÄr inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta vÀljer att inte nÀrvara pÄ lektionerna eftersom de kÀnner sig dÄliga.

Syftet med denna uppsats var att undersöka i vilken utstrÀckning elever anser att de anvÀnde musikteoriÀmnet under ensemblelektioner pÄ musiklinjen pÄ gymnasiet, samt om och i sÄ fall hur eleverna anser att teoretiska kunskaper pÄverkade deras ensemblespel. Det andra syftet var att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning elever anser att deras lÀrare i ensemble samtalade med dem om hur musikteorin kan anvÀndas pÄ ensemblelektionerna. Genom enkÀtundersökning samlades data om detta in frÄn elever pÄ gymnasiet. Dessa data granskades sedan med hjÀlp av den sociokulturella teorin. Respondenterna svarade vÀldigt olika pÄ hur vanligt det Àr att de sjÀlva anvÀnder musikteorin under ensemblelektionerna.

Hotell & Restaurangprogrammet pĂ„ gymnasiet Ă€r en yrkesförberedande utbildning och ger eleverna grundlĂ€ggande fackkunskaper inom kök och servering. Som utbildare skall vi förutom att förmedla fackkunskaper ocksĂ„ förmedla en förstĂ„else för hur det ser ut pĂ„ en arbetsplats och vad som förvĂ€ntas av eleverna pĂ„ arbetsmarknaden och bedöma detta. Vi skall göra eleverna anstĂ€llningsbara inom serviceyrkena i Hotell & Restaurangbranschen och vad krĂ€vs det dĂ„ för att göra dem anstĂ€llningsbara? Skolverkets styrdokument (Gy2000:09; Lpf94; SFS 1985:1 100) pĂ„pekar att i bedömningar fĂ„r ingen hĂ€nsyn tas till elevens personlighet. Å andra sidan skall vi utbildare pĂ„ Hotell & Restaurangprogrammet utbilda eleverna till en anstĂ€llningsbarhet inom en krĂ€vande servicesektor.

Ledarstilar i klassrummet kan rangordnas pÄ ett kontrollkontinuum med hög grad av lÀrarkontroll i den ena Àndenoch hög grad av elevers sjÀlvkontroll i den andra Ànden. Syftet med studien var att undersöka vilken ledarstil gymnasieelever pÄ ett naturvetenskapsprogram föredrar i klassrummet. En enkÀtundersökning har genomförts med 31 elever i Ärskurs 1 och 24 elever i Ärskurs 3. Undersökningen visar att en majoritet av gymnasieleverna föredrar ledarstilar som prÀglas av lÀrarkontroll. Undersökningen visar ocksÄ att eleverna överlag vill vara delaktiga i planeringen av undervisningen och bedömningen av kunskaper.

I detta arbete har jag undersökt de olika felorsakerna som kan uppkomma i ett mÄleri hos en fönstertillverkare, samt vad de kan tÀnkas bero pÄ. Eftersom detta Àr ett stort problem hos företaget har jag gjort mitt bÀsta för att hitta förslag pÄ förbÀttringar till nÄgra av felorsakerna. Jag har bland annat anvÀnt mig av Fiskbensdiagram, Paretodiagram och Försöksplanering. De olika felorsakerna som kan uppkomma har klassats diagram för att se hur stor inverkan de har. Det visade sig att de största felorsakerna uppkommer före mÄleriet, de tvÄ allra största Àr hyvelurslag och Ärsringsresning.

Detta examensarbete Ă€r en undersökning om hur det kan se ut dĂ„ vi tar oss olika sökvĂ€gar pĂ„ internet.     Hur kan man synliggöra det vi gör dĂ„ vi söker pĂ„ nĂ€tet?  För att undersöka detta har jag lĂ„tit gymnasieelever, studiekamrater och vĂ€nner utföra olika typer av internetbaserade sökningar och med hjĂ€lp av semiotiska analysverktyg har undersökningsmaterialet analyserats och reflekterats.Syftet med undersökningen Ă€r att fĂ„ en fördjupad förstĂ„else för hur man pĂ„ olika sĂ€tt kan anvĂ€nda sig av visuellt material som elever och pedagoger redan anvĂ€nder.Som blivande bildpedagog vill jag tillsammans med mina elever utforska de tankeprocesser som sker dĂ„ vi söker och delar information pĂ„ internet. Genom att synliggöra mina egna tankeprocesser kan jag förstĂ„ andras. En förstĂ„else som ocksĂ„ gör det möjligt att förhĂ„lla sig till vĂ„r tids visuella kulturer.Tolkning och resultat har prövats med hjĂ€lp av internatbaserade undersöknings metoder. Även pedagogiska filosofier och teorier som jag stött pĂ„ under min egen lĂ€rarutbildning samt situationer som jag sjĂ€lv upplevt pĂ„ den gymnasieskola dĂ€r jag arbetar har legat till grund för undersökningen.Resultat som framkommit ur bearbetningen av informanternas och mina egna internetsökningar har fĂ„tt skapa det visuella abstraktet.

Elever i dagens skola upplever en hög grad av oro och Àngslan, vilket kan leda till stress och depression (Lager, Berlin, Danielsson & Heimerson, 2009). Flertalet studier beskriver skolan som en faktor till att den psykiska ohÀlsan ökar, det stÀlls höga krav bÄde pÄ att vara socialt kompetent och att ha en hög akademisk skicklighet. För att fÄ en helhetsbild om hur den skolrelaterade stressen pÄverkar ungdomar i Ärskurs tre pÄ gymnasiet har vi valt ett brett fokus som behandlar tre perspektiv, vad som gör dem stressade i skolan, hur de reagerar pÄ stressen och hur de hanterar sin stress. För att nÄ syftet intervjuades sex gymnasieelever i Ärskurs tre. Resultatdelen har delats in i kategorier efter vÄra forskningsfrÄgor, dÀr informanternas uttalande sammanfattats i rubriker som hÀlsa, krav och kontroll, stressreaktioner samt hanteringsstrategier.