Bakgrund: Att arbeta i team Àr vanligt förekommande inom vÄrden. Ur ett historisktperspektiv skapades team i vÄrden för att kunna ge vÄrd i hemmet men ÀndÄ kunnaerbjuda sjukhusets alla resurser, alltsÄ en helhetsvÄrd. Idag Àr tanken att vÄrden ska blimer effektiv genom vÀl fungerande team. Att samarbeta i team Àr nödvÀndigt för attkunna arbeta utefter personcentrerad vÄrd. Sjuksköterskan har bland annat ansvar för attdelta i, organisera och motivera teamarbetet kring patienten.

Eleverna i denna studie gÄr naturbruksprogrammets hundinriktning. Denna studie fokuserar pÄ elevernas berÀttelser om hundens betydelse för dem personligen och för studierna. Studiens syfte Àr att visa pÄ den betydelse hunden kan ha för gymnasieelevernas sjÀlvkÀnsla, sjÀlvförtroende och sociala utveckling, hur hunden kan pÄverka elevernas delaktighet i undervisningen och i deras eget lÀrande.Studiens syfte Àr att belysa om gymnasieungdomar pÄ naturbruksprogrammet kan ha stöd av umgÀnget med sina hundar. Genom umgÀnget med djur blir mÄnga fysiska och psykiska behov tillfredsstÀllda. Att lyfta fram de positiva delarna av vad umgÀnget med djuren för med sig, Àr viktigt för att kunna ge alla elever en möjlighet att nÄ de uppsatta mÄlen inom skolan.

Fem lÄtar frÄn Richard Pages skiva Peculiar Life har analyserats med syfte att ta reda pÄ vad det Àr som ger dem dess sound. Analyserna har gjorts genom lÀsning av bookleten till skivan, informationssökning pÄ internet, genom att titta pÄ videodagbok frÄn inspelning av skivan och genom att lyssna pÄ lÄtarna. Analyserna har delats upp i kategorierna skriven information, video, utrustning och lÄtanalyser. Analyserna har visat att alla led i produktionen har stor betydelse för slutresultatet. Informationen som samlats in har anvÀnts till att Äterskapa soundet genom att komponera, arrangera, producera, spela in och mixa fem egna lÄtar baserat pÄ analyserna.

I denna magisteruppsats har jag, inspirerad av etnomatematik, redovisat en teoretisk litteraturgenomgÄng som beskriver dels vad etnomatematik Àr och dels innehÄllet i det etnomatematiska forskningsfÀltet. Innebörden av en etnomatematisk forskningsdiskurs finns ocksÄ beskriven. DÀrefter har jag sökt besvara frÄgan om etnomatematik kan vara ett möjligt sÀtt att uppnÄ det programmÄl i matematik för det samhÀllsvetenskapliga programmet som sÀger att skolan i sin undervisning ska strÀva efter att eleverna fÄr insikt om hur matematiken har skapats av mÀnniskor i olika kulturer och om hur matematiken utvecklats och fortfarande utvecklas. Med aktionsforskning som metod genomförde jag en studie med gymnasieelever pÄ ett samhÀllsvetenskapligt program, Äk 2, pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. Aktionsstudien bestod av tvÄ delar. Den första delen innehöll ett lÀngre lektionspass med en introduktion till etnomatematik med bl.a.

Syftet med denna semistrukturerade intervjustudie var att jÀmföra upplevelsen av den skolrelaterade stressen hos flickor pÄ ett teoretiskt program och ett praktiskt program inom den kommunala gymnasieskolan. I studien deltog sex flickor frÄn Ärskurs 2, tre frÄn var inriktning. Som teoretiska utgÄngspunkter valdes KASAM-begreppet som en hjÀlp att förstÄ synen pÄ stress och dess pÄverkan pÄ hÀlsan samt systemteorin och den ekologiska systemteorin som förklarar sambandet mellan lÀrande och utveckling. Enligt SOU 2006:77 tror majoriteten av svenska gymnasieelever att de som gÄr teoretiska program upplever mer stress Àn de som gÄr praktiska program. VÄra resultat visade att skolmiljön kan vara en kÀlla för betydande stressfulla sjÀlvförvÀntningar som pÄverkar elevers psykiska och fysiska hÀlsa.

Olika reformer har avlöst varandra i skolans vÀrld och varje reform har medfört förÀndrade krav pÄ skolans verksamhet. Varje lÀroplan bygger pÄ förestÀllningar om vad kunskap och lÀrande Àr. NÀr Lpf 94, lÀroplan för de frivilliga skolformerna, kom fanns dÀr en förÀndrad syn pÄ kunskap och lÀrande. Kunskapsbegreppet utvidgades i fyra olika kunskapsformer de sÄ kallade fyra f:en. FörstÄelse av fenomen har fÄtt en central plats och eleven förvÀntas att inta ett vetenskapligt förhÄllningssÀtt till sina studier genom ett djupinriktat lÀrande.

Mitt syfte med det hÀr examensarbetet har varit att undersöka och beskriva hur sex klasslÀrare undervisar i Àmnet svenska, för att stimulera sprÄkutvecklingen hos elever med ett annat modersmÄl Àn svenska. Som grund för mitt arbete har jag valt att göra kvalitativa intervjuer i en mÄngkulturell grundskola i vÀstra Sverige och har med hjÀlp av dessa intervjuer försökt att skapa en bild av hur undervisningen gÄr till. Jag har koncentrerat mig pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur undervisar lÀrare i Àmnet svenska för att stimulera sprÄkutvecklingen i en mÄngkulturell skola? Hur ser samarbetet med modersmÄlslÀrarna ut? Hur bedöms elevernas kunskaper i svenska? Mitt resultat visar pÄ att lÀrarna huvudsakligen anvÀnder skönlitteraturen för att stimulera sprÄkutvecklingen. Samtliga lÀrare Àr eniga om modersmÄlets betydelse för sprÄkutvecklingen, men de har inget direkt samarbete med moderssmÄlslÀrarna.

AimThe overall aim of this study has been to gain knowledge about what characterize upper secondary school students participating in the subject course physical education and health (PEH). To investigate this, the following questions are formulated:What motivates the students to attend PEH?How do the students experience teaching?What influences the students' opinions of the subject?MethodWe conducted a qualitative study using interview as method. Six students, from year 2; three girls and three boys, from different studying programs at an upper secondary school in the region of MĂ€lardalen were interviewed. The students had been recommended and asked to participate by their teachers in PEH.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur gymnasieelever uppfattar skolans demokratiska fostrande roll samt hur den lokala skolan har lyckats i sin roll som demokratiska fostrare. För att svara pÄ syftet har vi stÀllt följande frÄgestÀllningar: Hur medvetna Àr eleverna egentligen om skolans demokratiska fostrande roll? Vilken typ av regler anser eleverna vara de viktigaste? StÀmmer de demokratiska mÄl som presenteras i den undersökta skolans arbetsplan och skolplan vÀl överens med de mÄl som finns i lÀroplanen Lpf 94 och skollagen?Det anvÀnda kÀllmaterialet bestÄr av enkÀtundersökningar gjorda med elever som gÄr Ärskurs 3 pÄ gymnasiet samt Àven arbetsplan och skolplan frÄn den undersökta skolan. Resultaten visar pÄ att eleverna Àr medvetna om skolans demokratiska fostrande roll i de flesta aspekterna. DÀremot visar undersökningen pÄ att det praktiska arbetet kring skolans demokratiska fostran Àr bristfÀllig.

SammanfattningBakgrund: DopinganvÀndning Àr inget nytt problem inom elitidrotten. Tidigare studier och teorier visar att beteenden och miljön har en stor pÄverkan pÄ individers uppfattningar. Idrottande ungdomar ser förebilder i idrottsmiljön de befinner sig i och detta kan ha en pÄverkan pÄ ungdomars uppfattningar om doping inom elitidrotten.  Syfte: Att undersöka uppfattningar om doping inom elitidrotten hos idrottande gymnasieelever över 18 Är som har idrott som en del av sin utbildning i GÀvleborgs lÀn.Metod: Studien var en tvÀrsnittsstudie, har en kvantitativ design och innefattar en enkÀtundersökning med 28 deltagare. EnkÀten var webbaserad och innehöll bakgrundsfrÄgor samt frÄgor som berörde doping och prestationer.

SammanfattningLÀsförstÄelse Àr en komplex process dÀr flera olika komponenter samverkar. Tidigare studier bland grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar visar att trots snabb och korrekt lÀsning har en del av dessa elever svÄrigheter med förstÄelsen av innehÄllet i sammanhÀngande texter. Syftet med denna studie Àr att ur ett lÀrarperspektiv fÄ reda pÄ vilken typ av skönlitteratur som gymnasieelever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar vÀljer och hur lÀrare arbetar med dessa elevers lÀsförstÄelse samt vilka svÄrigheter lÀrare möter i elevernas litteraturlÀsning. Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer genomförs pÄ tvÄ gymnasieskolor med fem lÀrare som pÄ olika sÀtt möter elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar, frÀmst elever med Asperger syndrom.Intervjuerna visar att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar oftast vÀljer litteratur som har med deras intresseomrÄde att göra, vilket ocksÄ framkommer i forskningslitteraturen i denna studie. De intervjuade lÀrarna framhÄller ocksÄ att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar, som de möter i undervisningssammanhang med litteraturlÀsning, har svÄrigheter att förstÄ sammanhanget i en text. Undersökningen visar att en framgÄngsrik arbetsmodell med elevernas lÀsförstÄelse bygger pÄ att eleverna fÄr lÀsa kortare stycken med efterföljande frÄgor och genomgÄng av textens budskap.

MÀnniskan tvingas idag ta stÀllning inför viktiga miljöfrÄgor mycket p.g.a. vÄr anvÀndning av fossila brÀnsle. Detta stÀller krav pÄ kunskapsmÀssiga verktyg för att tackla problematiken. Det Àr dÀrför intressant att studera elevers förstÄelse kring ekologiska processer. Arbetet syftar till att undersöka 18-Äringars förstÄelse om villkor för vÀxande och nedbrytning i naturen samt hur elever anvÀnder sig av ett integrerat kretsloppstÀnkande dÀr ekologiska processer beaktas och relateras till varandra.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar pÄ lektionerna motiverar detta.FrÄgestÀllning:? Vilka faktorer pÄverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet pÄ lektionerna?? Vad krÀvs för att eleverna aktivt ska vilja delta pÄ lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med lÄg deltagande pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjÀlp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter Àr en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehÄllet Àr för enformigt och skulle istÀllet vilja Àgna sig Ät mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstÄr inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta vÀljer att inte nÀrvara pÄ lektionerna eftersom de kÀnner sig dÄliga.

Denna studie har gjorts bland ett antal gymnasieelever som studerar vid fordonsprogrammet och det samhÀllsvetenskapliga programmet. Undersökningen gick ut pÄ att ta reda pÄ dessa gymnasieelevers tankar om den muslimska kvinnliga klÀdseln, och detta gjordes genom en enkÀtundersökning och ett fÄtal intervjuer.Resultatet frÄn enkÀtundersökningen visade pÄ att de flesta av dessa elever har en negativ hÄllning till den muslimska slöjan. De ser den muslimskt klÀdda kvinnan som förtryckt, osÀker, religiös, underordnad mannen och orespekterad. Om man dÄ tar bort den muslimska slöjan förknippas en kvinna frÄn Mellanöstern med sjÀlvstÀndighet, respekt, frigörelse och öppenhet. Denna skillnad i resultat kan ocksÄ bero pÄ att dessa tvÄ bilder var lite olika utformade.Det fanns inga större skillnader mellan de parametrar jag ville undersöka, sÄ som skillnader mellan kön, mellan olika program, skillnader mellan de elever som hade lÀst religionskunskap och skillnader mellan de elever som har erfarenheter av muslimskt klÀdda kvinnor och de som inte har det.

Kimit AB Àr ett ledande företag inom den svenska sprÀngmedelsbranschen och de transporter sina produkter bland annat mellan LKAB:s gruvor i Kiruna, dÀr fabriken ligger, och Malmberget. Dessa transporter faller under lagen (2006:263) om transport av farligt gods, dÄ nÄgra av deras produkter klassas som explosiva och nÄgra som oxiderande, beroende pÄ produktens innehÄll. Fordon som transporterar farligt gods pÄ vÀg eller jÀrnvÀg mÄste vara mÀrkta med dels storetiketter som visar vilken klass godset tillhör och dels en orange skylt som visa godsets unika UN-nummer samt farlighetsnummer. FrÄn farlighetsnumret Àr det möjligt att utlÀsa godset farligaste egenskaper som till exempel om godset Àr giftigt, frÀtande eller reagerar kraftigt med vatten.Under ett test som Kimit genomförde tillsammans med nÄgra andra aktörer kunde de visa pÄ fördelen med att anvÀnda aluminiumtankar under transporten av deras produkter. DÄ aluminiumtanken gav vika under mycket lindrigare förhÄllanden nÀr den utsattes för kraftig vÀrme Àn stÄltanken som exploderade och skickade bitar av tanken över hundra meter frÄn platsen.