Syftet med den hÀr rapporten Àr att belysa hur polisens trÀning av tjÀnstehundar. Mitt intresse till denna rapport vÀcktes under min första praktik dÄ jag fick möjlighet att vara med en hundförare nÄgra pass. För att kunna bilda mig en uppfattning om vilka metoder och tankar trÀningen genomsyras av, har jag genomfört ett antal intervjuer. Genom intervjuerna framkommer bland annat att elhalsband Àr accepterat verktyg bland vissa av hundförarna jag intervjuat och ett verktyg för dom som inte kan nÄgot alls enligt Lennart Wetterholm som Àr före detta militÀr med stor erfarenhet av tjÀnstehundar. I resultatet framkommer det till exempel att hundförarna vill lösa ett problembeteende pÄ ett visst sÀtt medan andra jag intervjuat vill lösa det pÄ ett helt annat sÀtt.

Studiens övergripande syfte Àr att utvÀrdera en gymnasieskolas demokratiarbete genom att undersöka elevernas upplevelser av och syn pÄ verksamheten. Som utgÄngspunkt för analysen nyttjas tre stycken olika demokratiperspektiv som Àven ligger till grund för en bedömning av skolan verksamhet. För det första inflytande utifrÄn verksamhetens innehÄll och form. För det andra inflytande utifrÄn ett individ- och samhÀllscentrerat perspektiv. Slutligen inflytande ur ett nytto- och rÀttighetsperspektiv.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar pÄ lektionerna motiverar detta.FrÄgestÀllning:? Vilka faktorer pÄverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet pÄ lektionerna?? Vad krÀvs för att eleverna aktivt ska vilja delta pÄ lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med lÄg deltagande pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjÀlp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter Àr en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehÄllet Àr för enformigt och skulle istÀllet vilja Àgna sig Ät mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstÄr inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta vÀljer att inte nÀrvara pÄ lektionerna eftersom de kÀnner sig dÄliga.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar pÄ lektionerna motiverar detta.FrÄgestÀllning:? Vilka faktorer pÄverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet pÄ lektionerna?? Vad krÀvs för att eleverna aktivt ska vilja delta pÄ lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med lÄg deltagande pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjÀlp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter Àr en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehÄllet Àr för enformigt och skulle istÀllet vilja Àgna sig Ät mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstÄr inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta vÀljer att inte nÀrvara pÄ lektionerna eftersom de kÀnner sig dÄliga.

Den hÀr uppsatsen presenterar en undersökning vars syfte Àr att se om det finns skillnader i sprÄket och semiotiken, inom semiotiken studerar man t.ex. tecken, bilder och annat som kan vara betydelseskapande, i nyhetsartiklar publicerade i papperstidningar och pÄ webben. Bakgrunden till denna undersökning Àr utbredningen av nyhetslÀsare pÄ webben och de minskade upplagorna av tryckta dagstidningar. Undersökningen bygger pÄ jÀmförelse och analys av en och samma nyhet i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet och deras respektive webbsidor. Undersökningen visar att artiklar pÄ webben bland annat Àr lÀngre.

Syftet med denna uppsats Àr att konstruera ett antal undervisningsexempel i Excel för lÀrare och elever i gymnasieskolan.I dagens nÀringsliv sÄ vill man ha kort utvecklingstid av nya produkter. För detta sÄ anvÀnds exempelvis Excel och modeller av verkliga scenarion. Det blir dÀrför viktigt/nödvÀndigt för dagens gymnasieelever att vara vÀl förtrogen med dessa utvecklingsverktyg.Enligt skolverket, (2002) sÄ skall mÄl i kursplanen i Àmnet matematik i gymnasieskolan strÀva mot:Skolan skall i sin undervisning i matematik strÀva efter att eleverna utvecklar sina kunskaper om hur matematiken anvÀnds inom informationsteknik, samt hur informationsteknik kan anvÀndas vid problemlösning för att ÄskÄdliggöra matematiska samband och för att undersöka matematiska modeller.Vi menar att datorstödd undervisning kan vara behjÀlplig för att frÀmja inlÀrningen och höja elevernas motivation. I vÄra exempel har vi utgÄtt ifrÄn att lÀrare skall kunna anvÀnda sig av dessa exempel utan nÄgon större förberedelsetid. LÀraren kan vÀlja om han vill anvÀnda exemplen sÄ som de Àr eller förÀndra exemplen.

Vi har uppmÀrksammat den oro som vilar över lÀrarnas arbetssituation, och valt att fördjupa oss i omrÄdet lÀrare och stress. Arbetsuppgifter som ska göras och hinnas med skapar stress, men Àven uppgifter som egentligen inte tillhör lÀraryrket. Det finns undersökningar och statistik som visar att kvinnliga lÀrare i större utstrÀckning lider av stress Àn de manliga. VÄr problemformulering lyder: Vad innebÀr stress för kvinnliga lÀrare? Anledning till detta kan man bland annat finna i att skolan reformerats och att lÀrarna inte hinner sÀtta sig in i bland annat det nya systemet, dÄ tiden Àr en bristvara.

Syftet för utvĂ€rderingen Ă€r att, genom en enkĂ€tundersökning, försöka besvara hur nöjda besökare med annat modersmĂ„l Ă€n svenska Ă€r med Ålidhemsbibliotekets verksamhet. UtvĂ€rderingen utgĂ„r frĂ„n tvĂ„ huvudsakliga frĂ„gestĂ€llningar: [1] Vilka Ă€r anvĂ€ndarna i den aktuella mĂ„lgruppen? [2] Hur upplever personer med annat modersmĂ„l Ă€n svenska biblioteket pĂ„ Ålidhem? Informanterna i undersökningen talar elva olika sprĂ„k och kommer frĂ„n fjorton olika lĂ€nder. Det vanligaste sprĂ„ket bland informanterna i undersökningen Ă€r arabiska. Det Ă€r en jĂ€mn köns- och Ă„ldersfördelning bland informanterna i undersökningen, men biblioteket har bara ett fĂ„tal besökare i Ă„ldersgruppen mellan 20 till 30 Ă„r.

Fem lÄtar frÄn Richard Pages skiva Peculiar Life har analyserats med syfte att ta reda pÄ vad det Àr som ger dem dess sound. Analyserna har gjorts genom lÀsning av bookleten till skivan, informationssökning pÄ internet, genom att titta pÄ videodagbok frÄn inspelning av skivan och genom att lyssna pÄ lÄtarna. Analyserna har delats upp i kategorierna skriven information, video, utrustning och lÄtanalyser. Analyserna har visat att alla led i produktionen har stor betydelse för slutresultatet. Informationen som samlats in har anvÀnts till att Äterskapa soundet genom att komponera, arrangera, producera, spela in och mixa fem egna lÄtar baserat pÄ analyserna.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka elevers upplevelser av tre grupprocesser samt vilken pÄverkan eleverna upplever att grupprocesserna har pÄ elevernas kunskapsutveckling. De studerade grupprocesserna Àr groupthink, rollagande och free-riding. Vi har valt att utföra studien genom kvalitativa intervjuer med fyra stycken gymnasieelever för att ta reda pÄ deras upplevelser av grupparbete och grupprocesser. Resultatet av intervjuerna presenteras i kapitel 4. Analys i form av citat dÀr vi Àven har reflekterat över det som sagts.

Syftet med uppsatsen var att fÄ en ökad förstÄelse för gymnasielÀrares och gymnasieelevers upplevelser om vilka egenskaper hos lÀraren som bidrar till att eleverna kÀnner motivation till att studera i skolan, och om det fanns nÄgra skillnader mellan lÀrare och elevers uppfattningar. Forskning av bl.a. Patric et al. (2000) och Cothran & Ennis (2000) visar att entusiastiska och empatiska lÀrare och förmÄgan att skapa en relation pÄverkar elevernas inre motivation positivt. PÄ en kvalitativ grund har fem gymnasielÀrare, och fem gymnasieelever intervjuats med utgÄngspunkt i en fenomenologisk forskningsansats.

Studien berör undervisningen i moderna sprÄk och har ett motivationsperspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför elever blir mer eller mindre motiverade i moderna sprÄkundervisningen och hur lÀraren ska förhÄlla sig till eleverna för att motivera dem pÄ bÀsta sÀtt. Det Àr de uppfattningar som elever pÄ grundskolan och pÄ gymnasiet har om sprÄkundervisningen som Àr det centrala i uppsatsen. Arbetet bestÄr av en djupare litteraturstudie som belyser kognitiva motivationsteorier samt forskning kring lÀraren som reflekterande praktiker. DÀrtill har tjugo elever intervjuats.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar pÄ lektionerna motiverar detta.FrÄgestÀllning:? Vilka faktorer pÄverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet pÄ lektionerna?? Vad krÀvs för att eleverna aktivt ska vilja delta pÄ lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med lÄg deltagande pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjÀlp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter Àr en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehÄllet Àr för enformigt och skulle istÀllet vilja Àgna sig Ät mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstÄr inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta vÀljer att inte nÀrvara pÄ lektionerna eftersom de kÀnner sig dÄliga.

Uppsatsen behandlar om gymnasieelever pĂ„verkas av argument och argumenterande text. Syftet Ă€r att se om eleverna kan pĂ„verkas att Ă€ndra instĂ€llning helt eller delvis i en frĂ„ga efter att ha lĂ€st en argumenterande text. För att ta reda pĂ„ detta genomfördes en enkĂ€tundersökning i en gymnasieklass pĂ„ en skola i VĂ€stsverige. Som argumenterande text valdes Debattartikeln Äktenskapet samhĂ€llets grund av Göran HĂ€gglund och Stefan Attefall som publicerats i Svenska Dagbladet den 16 december 2007. Denna artikel argumenterar emot könsneutrala Ă€ktenskap.

Syftet med denna studie Àr att förstÄ om Utbildningsdepartementets förslag om en ny betygsskala kan fungera i ljuset av elevernas förestÀllningar om betyg. Enligt förslaget ska fler betygssteg ge mer rÀttvisa, större tydlighet samt motivera eleverna att lÀra sig mera. Tanken med den föreliggande enkÀtundersökningen Àr att den ska kunna ge djupare insikter i elevernas förstÄelse och uppfattning av betyg och bedömning. Dessutom undersöker arbetet i vilken mÄn betyg kan skapa motivation och pÄverkar studieresultat hos eleverna. Deltagarna i denna enkÀtundersökning och vÄra pilotintervjuer Àr gymnasieelever frÄn Ärskurs 2 som lÀser olika nationella program.