Under tidigt 80-tal vÀxte olika sorter av kommunikationsmodeller fram, bland annat Daft och Lengels, Media Richness Theory. Denna teori var baserad pÄ den tidens kommunikationsmönster. Idag nÀstan 20 Är senare har vi sett explosionsartad IT-utveckling vilket har medfört förÀndringar i det dagliga kommunikationsmönstret. I denna uppsats undersöker vi om Media Richness Theory fungerar pÄ ny teknik med hÀnsyn till dagens utökade kommunikationsmetoder. Vi studerar bland annat anvÀndnings- och pÄverkningsmönster ur ett abduktivt perspektiv, det vill sÀga bÄde kvalitativt och kvantitativt.

Alla gymnasieprogram har nu, pÄ grund av samhÀllets ökade kunskapskrav, en bred teoretisk grund vilket har lett till att dyslexi och andra lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr mer synliga i skolan. Enligt Lpf 94 ska lÀrare ge extra stöd till elever som behöver det och i undervisningen utgÄ ifrÄn elevernas skilda behov och erfarenheter. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur gymnasielÀrare planerar och organiserar sin undervisning med tanke pÄ elever med dyslexi dÄ det finns en viss brist pÄ forskning nÀr det gÀller dyslexi hos gymnasieelever. För att göra detta genomförde jag en enkÀtundersökning, svarsfrekvensen Àr dock inte sÄ hög att det gÄr att dra nÄgra allmÀngiltiga slutsatser. Vad som framkom av svaren Àr att de flesta gymnasielÀrare har inte fÄtt nÄgon större utbildning i Àmnet dyslexi i sin lÀrarutbildning.

Sammanfattning Att ta hand om Àldre och sjuka i samhÀllet har traditionellt sett varit kvinnors ansvar vilket har medfört att arbetet inom vÄrden lÀnge varit ett kvinnodominerat yrke men att det görs fler insatser för att mÀngden mÀn ska öka inom vÄrden. Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka attityder och förvÀntningar som den manlige undersköterskan respektive vÄrdbitrÀdet möter i sin yrkesroll. För att ta reda pÄ detta genomförde jag sex kvalitativa intervjuer med manliga vÄrdbitrÀden respektive undersköterskor. Studien bygger pÄ litterÀra teorier och forskning om bland annat genus och andra könsrelaterade teorier av stor mening för Àmnet. FrÄgeomrÄden som har behandlats i studien omfattar bland annat om hur det eventuellt kan kÀnnas av att bemötas annorlunda samt om det finns möjliga nackdelar eller fördelar med att vara i minoritet pÄ respektive arbetsplats.I studien har det framkommit att informanterna mött bÄda positiva och negativa synpunkter och bemötande frÄn sin omgivning, brukarna och kollegor.

The aim of this master?s thesis is to examine the information needs in the character subjects of the students at a vocationally oriented program in the Swedish upper secondary school. I also examine from which sources the students get the information. I want to create a wider understanding of information seeking processes at a vocationally oriented programme. The main focus is the students? own thoughts and opinions about their information needs and information seeking processes.

Research has shown positive correlations between global self-esteem and physical activity, as well as between global self-esteem and school performance. However, research is ambiguous and other variables have shown importance for global self-esteem. This study aims to investigate the correlations between global self-esteem and physical activities, school performance and social participations within high-school students in the northern part of Sweden. The study also investigates gender differences regarding correlations between the variables. The study was conducted using a questionnaire that included Rosenberg Self-Esteem Scale and self-rated physical activity, social participation and grades in Swedish, English and mathematics.

Syftet med detta examensarbete har varit att försöka förstÄ varför sÄ fÄ homosexuella ungdomar vÀljer att komma ut offentligt med sin homo-bisexualitet i gymnasieskolan. Min frÄgestÀllning löd ?Av vilka anledningar vÀljer sÄ fÄ gymnasieelever att öppet visa sin homo-bisexualitet?. Metoden jag anvÀnt bestÄr i tre kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare och en rektor. Intervjuerna spelades in pÄ band.

Vi undersökte hur en grupp ungdomar i PiteÄ anvÀnder sig av nyhetsmedier, vilka medier det Àr och varför de anvÀnder dessa. För att kunna besvara frÄgorna anvÀnde vi oss av en kvalitativ intervjustudie. Vi intervjuade sex gymnasieelever och empirin som vi samlade in satte vi sedan i relation till teorin Uses and gratifications samt tidigare forskning som gjorts inom omrÄdet. Det viktigaste vi kom fram till i vÄr studie Àr att ungdomarna nyttjar nyhetsmedier och dÄ framförallt de klassiska medierna, trots att det finns forskning som sÀger att ungdomars konsumtion av klassiska nyhetsmedier Àr lÄg. Det klassiska mediet som Àr störst representerad Àr PiteÄ-Tidningen eftersom det Àr stadens lokaltidning.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om man kan förbÀttra avkodningen och dÀrmed öka lÀshastigheten hos lÄngsamma lÀsare pÄ gymnasiet genom intervention med Rydaholmsmetoden. Syftet Àr ocksÄ att undersöka dess anvÀndbarhet vid olika typer av lÀs- och skrivsvÄrigheter. Undersökningsmetoden Àr kvantitativ. Vi har genomfört en intervention i en experimentgrupp i upp till tolv veckor. Experimentgruppens utveckling har dÀrefter jÀmförts med utvecklingen i en kontrollgrupp.

Denna bok riktar sig till gymnasieelever som vill fördjupa sig i Àmnet RSA-kryptografi . RSA-kryptografi Àr en avancerad metod för att kommunicera med hemliga meddelanden och anvÀnds flitigt inom t.ex. bankvÀrlden. NÀr du handlar med ditt kort eller anvÀnder din e-legitimation anvÀnds RSA-kryptogra fi för att allt du gör ska vara skyddat och sÀkert. Vid stora transaktioner mellan olika banker anvÀnds ocksÄ RSA-kryptogra fi för att bÄde den som betalar och den som fÄr betalt ska vara sÀkra att allt gÄr rÀtt till.Boken Àr uppdelad i fyra kapitel.

Eliasson, Vivi-Ann & Tinz, Susse (2012). ?Jag blir inte snead hela tiden? ? Gymnasieelever med diagnos dyslexi resonerar kring datorn som lÀrverktyg i klassrummet [So I won?t be eyeballed all the time ? Students in secondary school, diagnosed with dyslexia, reason about the computer as a learning tool in the classroom]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Handledare: Lisbeth Ohlsson.

Denna uppsats handlar om gymnasieelevers anpassning till olika texttyper i skrift. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: 1.) Vilka berÀttande drag Äterfinns i gymnasieelevers argumenterande texter? 2.) Har gymnasieelevers medvetenhet om den argumenterande texttypen nÄgot samband med det betyg som de fÄr pÄ uppgiften?Hypotesen som framlÀggs Àr att det förekommer fler berÀttande drag i texter med lÀgre betyg, eftersom mÄlen för högre betyg krÀver en medvetenhet om olika texttyper.Undersökningen Àr utförd pÄ debattinlÀgg skrivna av 20 gymnasieelever, uppgift B1 i det nationella kursprovet i Svenska B vÄrterminen 2012 Dit vinden blÄser (Skolverket 2012b). UtifrÄn förekomsten eller avsaknaden av fyra berÀttande drag, utvalda av uppsatsens författare, klassificeras elevtexterna enligt hur vÀl de uppfyller den argumenterande texttypen. Kriterierna gÀller pronomenval, inledning, personliga exempel och ordval.Resultatet av undersökningen visar pÄ att förekomsten av berÀttande drag Äterfinns i elevtexter pÄ samtliga betygsnivÄer.

Sammandrag Det har talats om en litterÀr kanon som tagit stort utrymme i gymnasieskolans svenskundervisning. Detta examensarbete Àr en undersökning dÀr gymnasieelever som studerar pÄ ett praktiskt gymnasieprogram pressenteras för August Strindbergs text Inferno medierat utifrÄn tre olika medier. Strindberg tillhör vad somliga kallar en kanon. UtifrÄn detta undersöker jag Strindbergs relevans och medieringens betydelse. FrÄgestÀlningarna som ligger till grund för undersökningen Àr: Vad knyter eleverna an till i Inferno? Hur responderar eleverna pÄ medieringen? Vilken relevans har August Strindberg i svenskundervisningen pÄ praktiska gymnasieutbildningar utifrÄn resultatet av undersökningen? Metoderna för att besvara frÄgestÀlningarna Àr enkÀt, observation och kvalitativ intervju.

I denna uppsats lÀgger jag fokus pÄ att undersöka de olika matematiska uttrycksformer someleverna tillÀmpar nÀr de löser ett rikt problem. Svaret söks med hjÀlp av empirisk data. Syftetmed arbetet Àr att undersöka hur nÄgra elever som gÄr första Äret pÄ gymnasiet löser ett riktproblem. TvÄ grupper elever som gÄr i tvÄ olika program deltar i undersökningen. Analysengjordes med hjÀlp av ?KLAG-matrisen?, dvs.

Gymnasielevers upplevelser och erfarenheter av att delta i internationella utbyten fokuseras sÀllan i forskningssammanhang. Som blivande lÀrare i engelska och religion med internationell profil ville jag veta mer. DÀrför behandlar detta examensarbete vad elever lÀr sig av dessa utbyten, men Àven hur lÀrandet gestaltas och vilken nytta kunskapen om vad elever lÀr kan medföra.Uppsatsen baseras pÄ litteraturstudier och empiri i form av elevintervjuer. Av intervjumaterialet framgÄr att gymnasieelever beroende pÄ utbytets syfte, mÄl och omfattning tillÀgnar sig kunskaper inom sprÄk, kultur och personlig utveckling. Tidigare forskning bekrÀftas i stort av elevernas berÀttelser om sina erfarenheter, men kunskapernas karaktÀr varierar mellan olika grupper och individer.Arbetet visar att internationella utbyten kan fÄ elever att utvecklas pÄ ett sÀtt som de inte kÀnt tidigare.

Eftersom tidigare undersökningar om översÀttningsfasen i den algebraiska cykeln handlat om översÀttning till uttryck eller förstagradsekvationer, Àr denna studies syfte att försöka klargöra och beskriva vilka olika uppfattningar som finns nÀr elever pÄ gymnasiet, som lÀser kursen matematik 2b, översÀtter textuppgifter till andragradsekvationer. FrÄgestÀllningarna handlar om hur elever översÀtter textproblem till andragradsekvationer samt vilka olika typer av svÄrigheter som finns i översÀttningsmomentet.Studien har utförts med en metod inspirerad av fenomenografi, dÀr ett individuellt skriftligt frÄgeformulÀr besvarades av 43 elever i tvÄ olika klasser. Resultatet visar, i stora drag, att vanliga svÄrigheter Àr att förstÄ den matematiska innebörden i texten samt att kunna representera de olika delarna med ett korrekt matematiskt symbolsprÄk. SvÄrigheter finns ocksÄ att se problemets alla delar samt att relatera delarna rÀtt i det stora övergripande sammanhanget. MÄnga elever har tecknat förstagradsekvationer i stÀllet för andragradsekvationer.Förhoppningen Àr att lÀrare, genom att ta del av de i studien framtagna kategorierna, kan fÄ större insikt i och förstÄelse för de olika tankesÀtt som finns hos eleverna..