En studie av Rydaholmsmetoden som intervention på gymnasiet - utfall och pedagogiska konsekvenser
Syftet med detta examensarbete är att undersöka om man kan förbättra avkodningen och därmed öka läshastigheten hos långsamma läsare på gymnasiet genom intervention med
Rydaholmsmetoden. Syftet är också att undersöka dess användbarhet vid olika typer av läs- och skrivsvårigheter. Undersökningsmetoden är kvantitativ. Vi har genomfört en intervention i en experimentgrupp i upp till tolv veckor. Experimentgruppens utveckling har därefter jämförts med utvecklingen i en kontrollgrupp. Resultatet visar att
interventionen haft en statistiskt säkerhetsställd inverkan. Antalet elever i intervention är dock för litet för att resultatet ska kunna generaliseras. För analysen av Rydaholmsmetodens användbarhet vid olika typer av läs- och skrivsvårigheter har Gough och Tunmers (1986) formel Läsning = Avkodning × Förståelse varit viktig.
Analysen visar att olika problembilder kräver olika typer av intervention.
Rydaholmsmetoden kan användas med framgång på gymnasieelever med avkodningsproblematik. Metoden kan också användas som en del i ett åtgärdspaket tillsammans med andra insatser. I andra fall är fokus på renodlad förståelseträning att föredra. Elever utan djupare språkliga problem men med svag läsförståelse tycks vinna mer på att först och främst öka sitt ordförråd.