The main purpose of this bachelor?s thesis is to examine how Swedish upper secondary school librarians and related staff relate to the online encyclopaedia Wikipedia. The research is placed in the all-embracing context of information literacy and source criticism on the Internet. The study was carried out in the form of qualitative interviews and based on two theoretical bases: firstly, the concept of cognitive authority stipulated by Patrick Wilson, and secondly the idea that Wikipedia has a draw towards late modern epistemological assumptions. The latter theory was also associated with the perceptions of knowledge among the library staff interviewed.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om man kan förbÀttra avkodningen och dÀrmed öka lÀshastigheten hos lÄngsamma lÀsare pÄ gymnasiet genom intervention med Rydaholmsmetoden. Syftet Àr ocksÄ att undersöka dess anvÀndbarhet vid olika typer av lÀs- och skrivsvÄrigheter. Undersökningsmetoden Àr kvantitativ. Vi har genomfört en intervention i en experimentgrupp i upp till tolv veckor. Experimentgruppens utveckling har dÀrefter jÀmförts med utvecklingen i en kontrollgrupp.

Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för studierelaterad stress genom att höra och analysera gymnasieelevers beskrivningar av hur de sjÀlva upplever studierelaterad stress. Jag har anvÀnt mig av ett fenomenologiskt perspektiv dÄ jag sökt svar pÄ studiens frÄgestÀllningar med hjÀlp av den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Resultatet visar att samtliga elever har erfarenhet av studierelaterad stress Àven om det enbart Àr kvinnorna som upplever hög grad av studierelaterad stress. Eleverna menar att stressen ofta Àr sjÀlvförvÄllad. DÄlig planering och betyg Àr vanliga stressfaktorer.

Att vÀlja till och frÄn gymnasiet, Àr en studie om valet av gymnasieutbildning och studie- och/eller yrkesvalet efter gymnasiet. Gymnasievalet och det eftergymnasiala valet Àr tvÄ viktiga vÀndpunkter i mÀnniskors liv. Syftet med studien Àr att undersöka gymnasieelevernas förestÀllningar och planer om framtiden frÄn gymnasievalet till sista terminen i gymnasiet. Kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts och det gymnasieprogram vi undersökt Àr Naturvetarprogrammet. Resultatet visar tydligt att valet av det naturvetenskapliga programmet har sin grund i den bredd och öppning av möjligheter som utbildningen - enligt respondenterna - kan ge.

Background: The competition is getting harder between the universities. To reach the high school students and discover which means of contact they prefer and how they perceive student recruitment are important issues in order to succeed in marketing strategies.Purpose: The purpose with our report is to investigate, analyze and compare the student recruitment in three universities and investigate how the high school students want to be contacted. Then we compare to see if they think alike.Method: We have done a qualitative study and chosen to use focus group interviews for the high school students and interviews for the universities to collect our empirical data. We have compared the empirical data and analyzed it with communication processes and marketing communication as theoretical grounds.Result: All of the universities work approximately the same way with their student recruitment. They put a large effort in the Internet and social networks as well as the personal contact.

Det övergripande syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka vad som pÄverkar unga mopedförares intentioner till att köra alkoholpÄverkade.  Ytterligare ett syfte var att belysa de generella attityder till alkohol- och trafikrelaterade frÄgor som finns bland svenska ungdomar. Samtliga resultat och analyser baserades pÄ en enkÀtundersökning utförd av Statens vÀg- och transportforskningsinstitut (VTI). EnkÀten vÀnde sig till gymnasieelever och i analyserna behandlades svar frÄn 1 933 elever i Äldersintervallet 15 ? 21 Är.De statistiska analyserna innefattade ?2-test samt en ordinal logistisk regressionsmodell. Resultaten visade att ungdomarna generellt sÄg det som oacceptabelt att köra moped med alkohol i blodet.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur tillgÀngliga de naturvetenskapliga Àmnena i skolan Àr för elever med rörelsenedsÀttningar samt vilka faktorer som pÄverkar tillgÀngligheten. I samband med undersökningen gjordes Àven en kartlÀggning av hur vanligt det Àr att elever med rörelsenedsÀttningar vÀljer att lÀsa det naturvetenskapliga programmet pÄ gymnasiet. Undersökningen bestod av tvÄ delar varav den ena delen var en insamling av statistik rörande elevers gymnasieval frÄn de olika riksgymnasierna för svÄrt rörelsehindrade elever. Statistiken visar att 1 % av eleverna med svÄra rörelsenedsÀttningar vÀljer att lÀsa ett naturvetenskapligt gymnasieprogram jÀmfört med 12 % av Sveriges samtliga gymnasieelever. Den andra delen av undersökningen bestod av intervjuer med elever, lÀrare i de naturvetenskapliga Àmnena och skolledare pÄ tvÄ olika skolor.

Syftet med examensarbetet var att göra en kvalitativ historiedidaktisk studie av gymnasieelevers intresse för historia i allmÀnhet och förstÄelse av en specifik historiekulturell artefakt i synnerhet. Detta Àr inte minst intressant med hÀnsyn till lÀroplanens riktlinjer om undervisningens anpassning och beaktande av elevernas erfarenhets- och livsvÀrld. En klass i respektive Historia A, B och C ? sammanlagt Ättio elever ? fick lÀsa historikern, författaren och akademiledamoten Peter Englunds essÀ ?Om fattigdomens historia?. DÀrefter fick de svara pÄ ett frÄgeformulÀr med öppna frÄgor om lÀsningen och deras förhÄllande till historiekultur i stort.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida attityden till undervisningsform skiljer sig Ät bland gymnasieelever beroende pÄ personlighetsdrag, könstillhörighet samt förÀldrars utbildningsnivÄ. Studien omfattade 85 elever frÄn fem olika gymnasieprogram. För att studera deltagarens personlighetsdrag anvÀndes pÄstÄenden gÀllande extraversion samt samvetsgrannhet hÀmtade ur NEO-PI-testet vilket bygger pÄ femfaktormodellen. Eleverna fick Àven svara pÄ egenformulerade pÄstÄenden gÀllande attityd till undervisningsform. I hypoteserna troddes det finnas ett samband mellan personlighetsdragen extraversion och samvetsgrannhet och attityden till undervisningsform.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka huruvida vissa didaktiska tillvÀgagÄngssÀtt kan öka motivationen hos gymnasieelever inför studier av Àldre texter samt i vilken utstrÀckning valfrihet och medbestÀmmande Àr viktigt inför arbetet med dessa. Könsrelaterade jÀmförelser görs. Tidigare forskning presenteras och en empirisk kvantitativ undersökning med enkÀter genomförs, baserad pÄ SCAS (Swedish Core Affect Scale) i reducerad form. Ett 1500-talsepos presenteras medelst olika didaktiska metoder för elever som löpande noterar graden av motivation pÄ en niogradig skala bestÄende av adjektivpar.Studien visar att vissa didaktiska tillvÀgagÄngssÀtt ökar elevers motivation. BerÀttande samt rörliga bilder i kombination med tal och musik visar sig vara de mest stimulerande metoderna, gÀrna anknytning till universella teman och perspektiv.

Studien berör undervisningen i moderna sprÄk och har ett motivationsperspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför elever blir mer eller mindre motiverade i moderna sprÄkundervisningen och hur lÀraren ska förhÄlla sig till eleverna för att motivera dem pÄ bÀsta sÀtt. Det Àr de uppfattningar som elever pÄ grundskolan och pÄ gymnasiet har om sprÄkundervisningen som Àr det centrala i uppsatsen. Arbetet bestÄr av en djupare litteraturstudie som belyser kognitiva motivationsteorier samt forskning kring lÀraren som reflekterande praktiker. DÀrtill har tjugo elever intervjuats.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur elever i behov av specialpedagogiskt stöd uppfattar att bedömning pÄverkar deras motivation och lÀrande. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med fem 18-Äriga gymnasieelever som alla hade behov av specialpedagogiskt stöd. Med hjÀlp av en tematisk analys bearbetades det kodade materialet. Resultatet visade att elever uppfattar vissa brister i den feedback de fÄr av sina lÀrare. De förstod inte alltid vad lÀrarna menade, till exempel hur de skulle göra för att utveckla sina resonemang.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur utlandsfödda gymnasielever ser pÄ yrken och den egna framtiden pÄ arbetsmarknaden. Den teoretiska utgÄngspunkten för att undersöka detta Àr BrownŽs teori om kulturella vÀrderingar och arbetsvÀrderingar som styr individer i deras karriÀrsval. Metoden som uppsatsen bygger pÄ Àr kvantitativ, enkÀter har delats ut till utlandsfödda gymnasielever pÄ tvÄ olika skolor i stockholmsomrÄdet. I resultatet framgÄr att yrken med hög status Àr de yrken som traditionellt sÀtt har hög status och Àr vÀlkÀnda yrken internationellt. En slutstats som kan dras Àr att vid en begrÀnsad kunskap om arbetsmarknaden sker karriÀrutvecklingen genom en samverkan mellan vÀrderingar och sociala faktorer.

Vi vill med vÄr undersökning se hur barnen bland annat anpassar sig efter eller anpassar inomhusmiljön i sina lekar och aktiviteter under skoltid samt pÄ fritidsverksamheten. Studie syftar Àven till att ge kunskaper om hur rum Àr laddade med vÀrderingar samt vilka signaler de sÀnder. VÄr studie har utgÄtt ifrÄn bland annat barns perspektiv och genusperspektiv. Studien har genomförts pÄ tvÄ skolor i deras förskoleklasser samt pÄ deras fritidshem. Sammanlagt medverkade 26 barn varav Ätta stycken gick med oss pÄ samtalspromenader och resterande observerades.

Kursen Matematik B Àr en de kurser som stÀller störst krav pÄ nytt konceptuellt tÀnkande för gymnasieelever vilket stÀller höga krav pÄ ett flexibelt sinne. DÀrför ansÄg jag det vara intressant att undersöka nÀrmare de aspekter som kringgÀrdar kursen. Jag försökte i min undersökning att hitta svar pÄ vilka moment inom denna kurs dÀr elever med samhÀllsvetenskaplig inriktning pÄ gymnasiet kÀnner att de har minst tilltro för sin egen matematiska förmÄga. Men Àven vad som kan ligga bakom de resultat som uppstÄr, samt vilka förÀndringar som kan vara lÀmpliga. Undersökningen genomfördes som en kvantitativ studie dÀr elever fick uppskatta sin förmÄga att behÀrska olika moment inom de avsnitt som ingick i kursen via en enkÀt. Dessa sammanstÀlldes sedan för analys. I diskussionen försöker jag mÄla upp ett samband mellan studiens resultat och elevernas motivation och matematisk förmÄga samt vilka lÀmpliga ÄtgÀrder som kan tÀnkas behövas göra för att utveckla bÀttre resultat..