Detta utvecklingsarbete har utgÄngspunkt i Skolverkets rapport Reformeringen av gymnasieskolan. Intentionerna med LÀroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), var att lÀrare skulle föra metoddiskussioner och Àmnesintegrera olika kurser för att höja kvaliteten pÄ undervisningen. Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att undersöka om tematisk undervisning kan öka motivationen och intresset hos elever för samhÀllskunskap och svenska. Utvecklingsarbetet har genomförts inom gymnasieskolan, SamhÀllsprogrammet, samhÀllsvetenskaplig gren, Äk 2. Vi har genom kvalitativ fallstudiemetod intervjuat fyra elever samt utfört observationer och frÄgeformulÀr i helklass.

Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med studien Àr att belysa om det finns skillnader mellan elever som lÀser specialidrott pÄ gymnasieskolan och elever som inte gör det, samt mellan könen, nÀr det gÀller anvÀndning av tobak och alkohol. För att uppfylla syftet, utformades följande frÄgestÀllningar: (1) Hur stor andel av eleverna som lÀser specialidrott- respektive inte lÀser specialidrott, har anvÀnt eller anvÀnder tobak och dricker alkohol? (2) Hur ofta anvÀnder eleverna tobak och hur ofta dricker de alkohol? (3) Finns det skillnader mellan könen nÀr det gÀller tobaks- och alkoholanvÀndning och hur ser dessa skillnader i sÄ fall ut? (4) Vilka Àr de frÀmsta anledningarna till varför eleverna anvÀnder eller inte anvÀnder tobak och alkohol? (5) Uppfattar eleverna att Àmnet specialidrott har pÄverkat deras beslut att inte anvÀnda tobak och alkohol? Metod En kvantitativ metod anvÀndes för att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar och en gruppenkÀt genomfördes med gymnasieelever som uppfyllde studiens kriterier. Eleverna delades in i tvÄ grupper utifrÄn hur de svarat pÄ enkÀten, en grupp med elever som lÀste specialidrott och en grupp som inte gjorde det. Urvalet skedde enligt bekvÀmlighetsprincipen. Resultat Endast 21 procent av specialidrottseleverna och 62 procent av eleverna som inte lÀste specialidrott hade nÄgon gÄng rökt cigaretter.

Grundtanken med fysik Àr att den ska anvÀndas för att förklara omvÀrlden. Vi upplever att det i skolans fysikundervisning ofta lÀggs större vikt vid att tillÀmpa formler Àn vid att förstÄ sjÀlva fysiken. I den hÀr undersökningen fokuseras dÀrför elevers förstÄelse för fysikaliska fenomen de möter i sin direkta vardag.En klass gymnasietvÄor pÄ det naturvetenskapliga programmet fick skriftligt förklara fem fysikaliska vardagsfenomen, dÀr teorin behandlats i Fysik A. Svaren kategoriserades och kategorierna ordnades dÀrefter hierarkiskt efter hur vÀl de överensstÀmde med den vetenskapliga förklaringen. Eleverna behövde inte anvÀnda vetenskapliga begrepp utan resonemanget var avgörande för kategoriseringen.UtifrÄn resultaten drogs slutsatsen att de allra flesta eleverna gav ett svar inom rÀtt teoriavsnitt medan endast ett fÄtal elever visade pÄ full förstÄelse.

I denna uppsats redovisas resultatet av gymnasieelevers formella stavnings- och ordbildningskompetens, baserat pÄ 22 slumpmÀssigt utvalda nationella prov i svenska B frÄn 1997 och 2007. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och i sÄ fall hur, gymnasieelevers formella stavnings- och ordbildningskompetens har förÀndrats över tid samt att undersöka huruvida den formella kompetensen i frÄga om stavning och ordbildning skiljer sig mellan könen.Resultatet indikerar att stavnings- och ordbildningskompetensen har försÀmrats nÄgot mellan Ären 1997 och 2007. Vidare visar resultatet för 1997 Ärs texter att flickorna stavar bÀttre Àn pojkarna, medan förhÄllandet för 2007 Ärs texter Àr det omvÀnda. Resultatet visar ocksÄ att det vanligaste stavfelet inom den ortografiska feltypen, i bÄde 1997 och 2007 Ärs texter, Àr felaktigt enkel- eller dubbeltecknad konsonant, medan de vanligaste stavfelen inom feltypen ordbildning Àr sÀrskrivningsfel..

Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterares förklaringsmodeller för hedersrelaterat vÄld i förhÄllande till annat vÄld i nÀra relation och eventuella skillnader eller likheter mellan dessa. Syftet var Àven att undersöka vilka effekter deras förklaringsmodeller fÄr för deras klienter. FrÄgestÀllningarna vi besvarar i uppsatsen Àr vilka förestÀllningar socialsekreterarna har om hedersrelaterat vÄld i förhÄllande till annat vÄld i nÀra relation, hur deras förestÀllningar om offer och förövare inom hedersrelaterat respektive annat vÄld i nÀra relation ser ut samt om dessa förestÀllningar pÄverkar deras arbete med klienter.Vi har utfört enskilda intervjuer med fem socialsekreterare som arbetar i Göteborgs kommun. Genom att anvÀnda oss av postkolonial teori, systemteori, makt, essentiellt och socialkonstruktionistiskt perspektiv pÄ etnicitet och kultur samt tre forskningsteoretiska perspektiv (kulturellt perspektiv, könsperspektiv och intersektionellt perspektiv) pÄ hedersrelaterat vÄld har vi kommit fram till att socialsekreterarna gör en skillnad pÄ hedersrelaterat vÄld i förhÄllande till annat vÄld i nÀra relation. Skillnaden ligger frÀmst i att de kopplar hedersrelaterat vÄld till kultur och systemteoretiska förklaringsmodeller, medan annat vÄld i nÀra relation tillskrivs individuella förklaringsmodeller.

Ett systematiskt utvecklingsarbete inom skolan behöver utgÄ ifrÄn elevernas förutsÀttningar och behov och förutsÀtter dÀrför kunskap om unga mÀnniskors instÀllning till och upplevelse av sina studier samt deras mÄl och förvÀntningarna pÄ skolan. Syftet med denna studie Àr dÀrför att empiriskt undersöka motivation och stressupplevelser hos elever i Ärskurs 1 pÄ tvÄ gymnasieskolor i sydvÀstra Sverige samt att undersöka skillnader och likheter mellan skolorna och mellan flickor och pojkar. Studien bygger pÄ teorier om mÄl inom ?Achievement Goal Theory? och ett interaktionistiskt perspektiv som bland annat inkluderar individens sjÀlvuppfattning samt sociala faktorer i motivationsbegreppet. För att mÀta elevers upplevelser av stress anvÀndes PSS-14, ?Perceived Stress Scale?.

I det hÀr examensarbetet undersöks Indiens största religion hinduismen och hur den framstÀlls i fem svenska lÀroböcker för gymnasiet. Böckerna som har undersökts Àr alla skrivna för Religionskunskap A vilket Àr ett kÀrnÀmne som alla gymnasieelever tar del av. Syftet Àr att undersöka om postkoloniala tankar och vÀrderingar Äterfinns i framstÀllningen av en frÀmmande religion, hinduismen i det hÀr fallet. Vilka vÀrderingar som ligger bakom kunskapsurvalet tolkar jag utifrÄn texterna. Undersökningen Àr hermeneutiskt prÀglad dÄ min förförstÄelse ligger bakom tolkningarna jag gör.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka arbetssÀtt pedagogerna sÀger sig utgÄ ifrÄn i arbete med tvÄsprÄkiga elever, med annat modersmÄl Àn svenska, i grundskolans tidigare Är samt pÄ vilka sÀtt pedagogerna upplever att deras undervisning pÄverkas av dessa elever. UtifrÄn denna redogörelse vill vi Àven tolka hur pedagogerna förhÄller sig till tvÄsprÄkigheten i skolan. Undersökning har gjorts utifrÄn kvalitativa intervjuer dÀr det har ingÄtt fem pedagoger, som arbetar pÄ grundskolans tidigare Är, pÄ olika skolor. Intervjuerna har prÀglats av semistandardiserade och ostrukturerade dÀr intervjufrÄgorna har formulerats i förvÀg och har haft en stor öppenhet för svarsutrymme. Pedagogerna har framhÀvt att tvÄsprÄkigheten har mÄnga fördelar, bland annat mÄngkulturalismen, som medför att barnen lÀr sig att uppskatta och acceptera varandra.

SammandragUndersökningen behandlar hur inlÀrare i svenska som andrasprÄk, svas, uppfattar preteritum som omfattar nu-situationer. LÄngt ifrÄn att vara marginella, felaktiga uttryck, Àr bruket av detta idiomatiskt och har specifika syften och funktioner, fastÀn dessa kan vara diffusa och svÄrinringade.En enkÀt genomfördes bland gymnasieelever med svas-undervisning respektive modersmÄlssvenska, sv1, dÀr eleverna fick bedöma tio meningar dÀr verben i preteritum omfattar nu-situationer. Konstruktionen ansÄgs av informanterna som anvÀndbar, vardaglig och talsprÄklig, sÀrskilt av svas-eleverna. Huvudsakligen ansÄgs studiens meningar som dÄlig svenska, men frekvensen av elever som ansÄg dem felaktiga var högre bland svas-eleverna, vilka ÀndÄ anvÀnder liknande meningar.Svas-inlÀrarna uppvisade en större osÀkerhet kring bruket jÀmfört med svenska1-gruppen, men bara delvis genom underanvÀndning. OsÀkerheten rör snarare kÀnslan för huruvida uttryckssÀttet Àr korrekt eller inte..

InstÀllningen till naturvetenskapliga beskrivningar av elektronen hos gymnasieelever i Ärskurs tre pÄ naturvetenskapligt program har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Elevernas instÀllningar motsvarar en vetenskapsteori som diskuteras i ljuset av andra vetenskapsteorier. Enligt undersökningen kan mÄnga elevers vetenskapsteori tillskrivas samhÀllets vetenskapsteori, som karaktÀriseras av en pragmatisk och tillÀmpningsorienterad syn pÄ naturvetenskaplig kunskap, samt av skepsis inför naturvetenskapliga beskrivningar som inte följer ett ?vardagligt? förnuft, vilket troligen gÀller allmÀnt för modern fysik. En sÄdan vetenskapsteori leder till vissa problem för eleverna nÀr de skall lÀra undervisningsstoffet i fysik.

The aim of this study is to examine the collection One Thousand and One Nights (also: The Arabian Nights) from a european perspective, by comparing different european translations. The study focuses on three translations into Swedish from different periods of time and how the tales have changed in the translation process - depending on the prevailing line of approach and Western perceptions of Eastern standards. The thesis of the study is that Eastern culture, from a Western perspective, has been seen as exotic and different but not as a high literary culture and that this view has affected the translations into european languages. The study shows, among other things, that Western culture is many times considered normative in the translations and that the translators often give their own voices a prominent role, also that common Western notions of the East affects the translations.The word ?orientalism? is used frequently in the study and it refers primarily to the image of the Orient as it is described in Edward Saids' book Orientalism: as a Western construction whose main purpose is to strengthen its own conception of the Orient and thereby strengthen the Western identity as better than the Orient.

              Syftet med studien Àr att fÄ en bild, genom en enkÀt, hur gymnasieelever upplever sin skolsituation nÀr det gÀller lÀxor, stress, betyg och svÄrighetsgrad i kÀrnÀmnena.I forskningsöversikten framkommer det att begreppet lÀxa kan tolkas pÄ mÄnga olika sÀtt. Det samma gÀller begreppet stress . Forskning kring lÀxor i Sverige har inte varit omfattande. Vissa forskare frÄnskjuter sig till och med sina resultat om lÀxor om resultaten inte visar ett önskat mönster. Detta gör att fenomenet bÄde har otydliga fördelar och nackdelar dÄ nÄgon konsensus inte finns.

Den hÀr studien syftar till att klargöra hur gymnasieelevers inlÀrningsstrategier Àr relaterade till deras förmÄgor. FörmÄgorna synliggjordes som intelligensprofiler baserat pÄ Gardners teori om multipla intelligenser. Att Äka med logiktÄget definieras som att förstÄ logik sÄ att det i varje nytt avsnitt i matematik eller fysik endast Àr den nya logiken som behöver förstÄs. Studien genomfördes med en enkÀtundersökning samt med uppföljande intervjuer. Resultaten visar att elever med lÀgre logisk-matematisk intelligens Àn lingvistisk intelligens anvÀnder ytinlÀrning eller procedurmemorering och dÀrmed missar delar av logiken i matematik och fysik.

Elever ska efter grundskolansmatematik inneha en vana i att rÀkna med uttryckssymboler. Jag har mÀrkt, i mitt arbete som lÀrare, vilka svÄrigheter gymnasieelever kan besitta i förstÄelsen för variabelbegreppet. Undersökningens syfte har varit att undersöka elevers förstÄelse för variabelbegreppet, vid lösning av en uppgiftsom innebÀr att hitta mönster, samt vad eventuella svÄrigheter kan bero pÄ. Litteratur och forskning har studerats och sedan har intervjuer skett med elever frÄn Ärskurs ett pÄ gymnasiet. Sex stycken intervjuer har genomförts varav en pilotstudie.

Naturvetenskaplig undervisning stöter ofta pÄ hinder i och med att elever skapar missuppfattningar om naturvetenskapliga fenomen som de möter i sin vardag. Denna studie syftar till att, utifrÄn tidigare forskningsresultat, detektera och kvantitativt uppskatta förekomsten av dessa missuppfattningar inom omrÄdet syror och baser hos svenska kemistuderande gymnasieelever. För att undersöka detta utformades en enkÀt med olika pÄstÄenden baserade pÄ vanliga missuppfattningar som eleverna fick ta stÀllning till. Missuppfattningarna kategoriserades i tre grupper; ?Syror och baser?, ?pH-skalan? och ?Neutralisation?.