Allt större och större andel företag väljer att presentera och förmedla varor och tjänster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel är att kunden känner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt användande. En undersökning har genomförts med hjälp av en kooperativ utvärdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehåller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt på förtroendet för e-handelsapplikationer. Däremot finns indikationer på att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt på förtroendet för e-handelsapplikationer..

Syftet med denna studie var att belysa NO/teknik, Gruppuppgifters - samt den laborativa NO/teknikundervisningens möjligheter och svårigheter. För att uppnå detta lät jag genomföra ett temaarbete på två olika skolor, i två olika klasser. Temaarbetet innehöll fyra NO/tekniklektioner och förespråkade ett laborativt, problembaserat arbetssätt. Undervisningen grundade sig på tidigare forskning och på styrdokumenten. Efter genomförandet intervjuades 34 av eleverna och 2 lärare kvalitativt.

Motivation att lära tillsammans är rubrik på min magisteruppsats, där jag genomfört en aktion inom matematik i den niondeklass jag undervisade. Syftet med aktionen var att försöka skapa en kultur i klassrummet som gynnade viljan att lära. Huvudfrågeställningen var om det var möjligt att stärka elevers lust att lära genom att arbeta tillsammans. Jag uppfattar lärandet som ett samspel mellan tre dimensioner; kognition, psykodynamik och samhällelighet. I aktionen har kognition representerats av Vygotskij, men även av Löwing, psykodynamiken av Glasser med sk ?äkta Gruppuppgifter? och samhälleligheten av Person och hans indelning av elever i ?kunskapsvilliga?, ?marknadsanpassade? och ?skoltvungna?. Metoden jag använde mig av var att observera elever, indelade i kunskapsheterogena grupper enligt Persson, när dessa arbetade med Gruppuppgifter inom området samband.

Resultaten i undersökningen PISA 2003 visar att finska elever är bättre på problemlösning än svenska elever. Detta arbete undersöker huruvida matematikböcker i de båda länderna skulle kunna vara en bidragande orsak till skillnaderna. Arbetet är begränsat till två böcker från respektive land. För att identifiera de problemlösande uppgifterna har fyra olika kriterier använts. Resultatet av granskningen visar att de finska matematikböckerna har betydligt fler problemlösande uppgifter än de svenska böckerna.

Denna uppsats avser att undersöka lärares betydelse i grupparbete som en arbetsmetod i grundskolans tidigare år. Området har avgränsats till att undersökas utifrån tre olika punkter: organisatoriska villkor, Gruppuppgifter samt lärarens roll och ledning. I bakgrunden presenteras vad det kan finnas för motiv som ligger bakom valet av grupparbete som arbetsmetod i grundskolans tidigare år. Det redogörs för grupparbetets historia i den svenska skolan de senaste årtiondena liksom hur grupparbete går att förstå utifrån utvecklingspsykologen Vygotskij samt nu gällande läroplan. Därefter redogörs det för Steiners teori om grupprocess och produktivitet och slutligen ett antal centrala begrepp.

Denna studie syftar till att belysa vilka arbetssätt som kan öka elevers intresse för ämnet biologi. Vi menar att en undervisning som präglas av laborativa inslag främjar elevers intresse för biologi. Vidare tror vi att Gruppuppgifter, diskussioner samt utomhusundervisning, så som exkursioner, kan leda till att främja intresset hos eleverna. Både elev- och lärarenkät har använts i studien, som har riktat sig till 98 elever i årskurs 8 och 9 samt klassens undervisande biologilärare. Våra resultat visar att drygt 70 % av eleverna finner ämnet intressant och 80 % upplever ämnet som viktigt.

Detta är en kvantitativ studie som undersöker vad undervisningstiden har för roll i den svenska matematikundervisningen på högstadiet. Dagens högstadieelever har i snitt en timme mindre schemalagd matematikundervisning i veckan än för 35 år sedan, matematikkunskaperna hos dessa elever är också betydligt sämre än för 35 år sedan. En webbenkät skickades ut till matematiklärare runt om i Sverige, 148 stycken svarade på hur deras undervisningstid ser ut och vilken inställning de har till undervisningstidens, och ett par andra faktorers, inverkan på undervisningens kvalitet och variation. Resultaten visar på att de flesta lärare tycker att kvaliteten och variationen påverkas negativt av framförallt tre faktorer, för lite undervisningstid, för lite planeringstid och elevers kunskapsluckor. En analys visar att lärare med lite undervisningstid i högre grad tycker att undervisningstimmarna inte räcker till för att nå de nationella målen och kunskapskraven och att undervisningens kvalitet lider av detta.

Detta är en kvantitativ studie som undersöker vad undervisningstiden har för roll i den svenska matematikundervisningen på högstadiet. Dagens högstadieelever har i snitt en timme mindre schemalagd matematikundervisning i veckan än för 35 år sedan, matematikkunskaperna hos dessa elever är också betydligt sämre än för 35 år sedan. En webbenkät skickades ut till matematiklärare runt om i Sverige, 148 stycken svarade på hur deras undervisningstid ser ut och vilken inställning de har till undervisningstidens, och ett par andra faktorers, inverkan på undervisningens kvalitet och variation. Resultaten visar på att de flesta lärare tycker att kvaliteten och variationen påverkas negativt av framförallt tre faktorer, för lite undervisningstid, för lite planeringstid och elevers kunskapsluckor. En analys visar att lärare med lite undervisningstid i högre grad tycker att undervisningstimmarna inte räcker till för att nå de nationella målen och kunskapskraven och att undervisningens kvalitet lider av detta.

Examensarbetet ger en bild av både lärares och forskares syn på matematiksvårigheter samt deras uppfattning om orsakerna bakom problemen. Vi har undersökt vilka områden i matematiken som elever med matematiksvårigheter har mest problem med samt hur läraren förklarar och underlättar matematiken för dessa elever. Både forskningen och de lärare vi intervjuat är överens om att begreppet matematiksvårigheter är väldigt komplext. Orsakerna kan vara av medicinsk/neurologisk, psykologisk, sociologisk och didaktisk karaktär. I våra intervjuer framkommer att positionssystemet, bråk, procent, enheter, multiplikation och division är de områden som kan ställa till mest problem för elever med matematiksvårigheter.

Syftet var att undersöka en grupp elevers upplevelser efter att ha undervisats enligt undervisningsmetoden Flipped Classroom. Flipped Classroom skiljer sig från vanlig traditionellundervisning då läraren inte längre föreläser framför eleverna, utan låter sina elever ta åt sig materialet utanför lektionstimmen. Lektionstimmen spenderas istället till Gruppuppgifter och diskussioner angående materialet samt också en stor del till eget arbete. Undervisningsmetoden har tidigare visat sig ha tagits emot väl av studenter på universitetsnivå, då de känt en högre delaktigheti sitt lärande och kunnat reflektera över andras tankemönster.En gymnasiegrupp med 13 elever undervisades av mig enligt Flipped Classroom. Elevernasupplevelser av denna undervisningsform har undersökts med en kvalitativ metod därdatainsamlingen genomförts med semi-strukturerade intervjuer.Resultatet visar att en stor majoritet av eleverna var nöjda och positiva till undervisningen.

Skolverkets undersökningar visar att elevernas intresse för matematik i grundskolans senare år är lågt. Undervisningen är alltför läroboksstyrd. Eleverna vill ha en mera varierad undervisning där sådant som diskussioner om matematikens användning, Gruppuppgifter och verklighetsanknytning ingår. Ett sätt att variera undervisningen kan vara att arbeta laborativt.Syftet med arbete är bland annat att ta reda på hur mycket lärarna använder sig av laborativ matematik samt vilka erfarenheter de har av arbetssättet. Resultatet av studien bygger på en enkätundersökning bland matematiklärare och några intervjuer med matematiklärare som arbetar laborativt.Nästan alla av de lärare som besvarat enkäten arbetar laborativt men det går inte att dra några generella slutsatser i vilken utsträckning lärare i allmänhet arbetar laborativt eftersom antalet besvarade enkäter var mycket lågt.

Enligt den sociokulturella kunskapssynen är det genom interaktion med andra som barnet utvecklas och lär sig, kunskap skapas i gemenskap med andra. Flertalet studier visar att samverkan i grupp leder till vinster inte bara i elevers engagemang och kunskapsinhämtning, utan även i social kompetens, och i våra styrdokument framgår det tydligt att grupparbete är en viktig del av elevernas utveckling i skolan. Metoden är dock komplex, och det krävs noggrann och medveten planering för att man ska nå alla vinster. Ivan D Steiner, professor i socialpsykologi, pekar på uppgiftens utformning och gruppens val av arbetssätt som de viktigaste faktorerna för att ett grupparbete ska leda till goda resultat, och har utformat en typologi där han urskiljer fem olika typer av uppgifter: additiv, disjunktiv, konjunktiv, kompensatorisk och komplementär. Syftet med min studie var att, utifrån Steiners typologi av uppgifter, studera om uppgiftens utformning och elevgruppens val av arbetsmetod påverkar hur eleverna når de avsedda kunskapsmålen.