Bakgrund:Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. I bakgrunden beskrivsbröstcancer ur både medicinsk och psyko-onkologiskt perspektiv. Behandlingsmetoderförklaras eftersom de har stor betydelse för patienterna att få kännedom omsjukdomsförloppet och beskrivs psyko-onkologiska reaktioner.Syfte:Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva omvårdnadsåtgärder inom psyko-onkologiför att därmed belysa hur sjuksköterskan kan ge omvårdnad till kvinnor mednydiagnostiserad bröstcancer.Metod:Metoden består av en litteraturstudie baserad på vetenskapliga omvårdnadsartiklar som söktspå databaserna PubMed och CINAHL.Resultat:Artiklarna belyser olika omvårdnadsåtgärder inom psyko-onkologi som kan sjuksköterskautföra för att underlätta tillvaron för kvinnor med nydiagnostiserad bröstcancer. Patienternareagerar individuellt och behöver därför vårdpersonalens psyko-onkologiska stöd samtinformation/utbildning.Diskussion:Diskussionen belyser hur sjuksköterskan kan hjälpa dessa kvinnor genom att erbjudaemotionellt stöd genom Gruppsamtal, lämplig information och god utbildning.Sjuksköterskor har ett stort ansvar gentemot denna patientgrupp. Därför är det viktigt attsjuksköterskan får relevant specialutbildning samt handledning så att de kan erbjuda etteffektivt omhändertagande..

Denna kvalitativa studie ger exempel på hur lässtrategianvändningen kommer till uttryck i två spanskklasser steg 3. Fokus läggs både på hur de två lärarna undervisar om lässtrategier och på användningen av dem bland eleverna. De frågeställningar som ligger till grund för undervisningen ärPå vilket sätt undervisar lärarna i två specifika spanskklasser om lässtrategier och hur påverkar deras tillvägagångssätt elevernas användning av desamma?Vilka lässtrategier använder eleverna i dessa två spanskklasser sig av?Finns det i dessa klasser skillnader på lässtrategianvändningen mellan högpresterande och lågpresterande elever? Hur ser dessa skillnader i så fall ut?I genomförandet av studien har lärarintervjuer, klassrumsobservationer och Gruppsamtal med elever varit de metoder som använts. Studien pekar på att en medvetenhet om lässtrategier är viktig.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur arbetet som anhörigkonsulent inom äldreomsorgen ser ut. Studiens frågeställningar är vilka former av stöd som erbjuds anhöriga till äldre personer, på vilket sätt anhörigstöd och sjukvård samverkar gällande anhöriga till äldre personer samt hur stödet för män respektive kvinnor ser ut.Studien har ett kvalitativt utgångsläge varav tolv anhörigkonsulenter har intervjuats. Resultatet påvisar att informanterna erbjuder samtalsstöd i form av enskilda samtal och Gruppsamtal, direkt stöd i form av exempelvis rådgivning och indirekt stöd i form av att till exempel hänvisa den anhöriga rätt. Resultatet visar även att det finns en samverkan mellan anhörigstöd och sjukvård men att den i många fall kunde ha fungerat bättre. Informanterna menar att det stöd de erbjuder män respektive kvinnor ser likadant ut.

ABSTRACT Burman, Ulrika. (2008) Lärares uppfattningar om handledning i grundskolan. (Teachers? view of tutoring in public school.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Specialpedagogens förändrade yrkesroll har av många utbildningsanordnare tolkats innebära en förskjutning mot en rådgivande, handledande och konsultativ funktion i syfte att underlätta för elever i svårigheter. Denna undersöknings syfte har varit att kartlägga några lärares uppfattningar om denna (specialpedagogiska) handledning i grundskolan. Metoden som använts har varit att genom 8 halvstrukturerade intervjuer och en kvalitativ forskningsansats analysera resultatet mot en systemteoretisk bakgrund där även begreppet praktisk teori spelar roll.

Att som barn få goda upplevelser av fysisk aktivitet kan leda till ett fysiskt aktivt liv även i vuxen ålder. Detta i sin tur kan bidra till ett välmående liv. Barn spenderar en stor del av sin vardag i skolan och därmed är raster tillfällen då de kan få möjlighet att utöva fysisk aktivitet. Trots kunskap om fördelarna med fysisk aktivitet är många elever inaktiva mer än 50 % av rasten. Anledningarna till varför de är inaktiva kan vara många.

Studiens övergripande syfte är att utvärdera en gymnasieskolas demokratiarbete genom att undersöka elevernas upplevelser av och syn på verksamheten. Som utgångspunkt för analysen nyttjas tre stycken olika demokratiperspektiv som även ligger till grund för en bedömning av skolan verksamhet. För det första inflytande utifrån verksamhetens innehåll och form. För det andra inflytande utifrån ett individ- och samhällscentrerat perspektiv. Slutligen inflytande ur ett nytto- och rättighetsperspektiv.

Högskolan i Skövde genomför på uppdrag av Arbetsförmedlingen kurser som vänder sig till utomnordiska arbetslösa invandrade akademiker som är bosatta i Skaraborg med omnejd. Syftet med kurserna är enligt Arbetsförmedlingens direktiv att främja arbetslösa invandrade akademikers möjlighet till sysselsättning. Kurserna kallas Korta vägen och innehåller undervisning i svenska, samhällskunskap med kulturhistoria och IT-kunskap/datoranvändning. Deltagarna har också praktik inom sitt yrkesområde och under kursen valideras deras akademiska kompetens.Mitt syfte med den här uppsatsen är att ta reda på vad deltagarna i de tre första kurserna anser om kurserna. Jag har därför gjort enkäter som vänder sig till alla deltagare i de tre första kurserna och jag har intervjuat två kursdeltagare och en karriärcoach/praktikanskaffare.Vidare har jag haft ett Gruppsamtal med tre kursdeltagare.Resultaten av min undersökning visar att kursdeltagarna har lärt sig mycket svenska och att de är nöjda med kursen.

Aktionsforskningsstudiens huvudsakliga syfte är att skapa kunskap om den enskilda skolans villkor för användandet av interaktiva skrivtavlor i det pedagogiska arbetet. Ett vidare syfte med studien är att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte som kan leda till ett kollektivt lärande. Studien bidrar med lärarnas perspektiv på vilka förutsättningar som krävs för att utveckla arbetet med interaktiva skrivtavlor. Målsättningen med aktionen i studien var att en grupp lärare skulle ges möjlighet att tillsammans förbättra sin egen praxis där studien är genomförd inom ramen för ett utvecklingsarbete. Empirin i studien utgår från Gruppsamtal som genomfördes under utvecklingsarbetet.

Namn: Film i undervisning ? pest eller fest? Ett elevperspektiv.Författare: Katsaras, M och Larsson, T (2007)Examensarbete på lärarprogrammet pedagogik B, 10pSyftet med arbetet är att undersöka och beskriva hur två grupper med gymnasielever uppfattar att film används och har använts i undervisning under sin skoltid. För att få svaren på frågorna skapades två stycken fokusgrupper där varje grupp bestod av fyra till fem elever i årskurs två och tre på gymnasiet. Fokusgrupper kan liknas vid ett Gruppsamtal. En grupp kom från ett medieprogram och den andra från ett samhällsvetenskapligt program.

Denna C-uppsats syfte är att undersöka hur Case Management (CM) samverkanspartners: socialtjänst, frivård, Missbruks- och beroendeavdelning samt tre vårdcentraler, i Luleå kommun upplever den gemensamma samverkan. För att besvara syfte och frågeställningar har intervjuer genomförts dvs. en kvalitativ forskningsmetod eftersom att avsikten är att beskriva upplevelser. Det insamlade empiriska materialet grundar sig på tre individuella intervjuer samt tre Gruppsamtal ? totalt tolv intervjuade.

Syftet med vår studie var att synliggöra hur pedagoger som undervisar i grundskolans tidiga år samtalar om undervisningen av matematikens användning i vardagen utifrån den socio­kulturella teorin. Gruppsamtalen utgick från rubrikerna konkretisering, individ­uali­se­ring, mate­matik och språk samt matematiksvårigheter kopplade till vardagsmatematiken. Vi använ­de oss av fokusgrupper som undersökningsinstrument. I studien ingick 13 peda­goger som alla undervisade i matematik på skolans lågstadium. Deltagarna i studien var verk­samma på fyra olika skolor i två olika kommuner.Undersökningens resultat bearbetades utifrån en hermeneutisk innehållsanalys.

Examensarbetet syftar till att beskriva och analysera yngre elevers uttryck av etisk argumentation och logiskt tänkande från studiens inledningsskede till dess slutskede fem veckor senare, samt till att undersöka och beskriva vilken betydelse bild kan ha som uttrycksmedel vid etisk argumentation, för elever i lägre årskurser. Vidare syftar arbetet till att besvara hur ett passande arbetssätt och innehåll skulle kunna utformas för att elever i de lägre årskurserna ska utveckla sin etiska argumentation och sitt logiska tänkande, samt sin förmåga att uttrycka sig inom dessa två områden. Inom centrala delar av studien har jag använt mig av relevanta steg inom kvalitetsredovisning i avsikt att försäkra arbetets validitet och reliabilitet, och datainsamlingen har skett genom observationer, kvalitativa intervjuer, enkäter och Gruppsamtal. Arbetet genomfördes i en skolklass, årskurs 2, under fem veckors tid, och resultaten har visat en ansenlig positiv förändring i elevernas uttryck av skriftlig etisk argumentation. Exempelvis har antalet elever som skriftligt har uttryckt argument för ställningstaganden ökat i stor utsträckning.

Nord, Mikael (2008) Emotionell utveckling och lek. En studie om hur skolan kan skapa en miljö där barn kan växa som människor. (Development of emotions by playing, A studie about how the school can create an environment where children can grow as humans). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, inriktning fritidspedagogisk verksamhet, 90 hp, Malmö högskola. Denna uppsats vill belysa om det fanns ett samband mellan barns emotionella utveckling och lek som pedagogiskt verktyg för att uppnå detta.

Denna C-uppsats syfte är att undersöka hur Case Management (CM) samverkanspartners: socialtjänst, frivård, Missbruks- och beroendeavdelning samt tre vårdcentraler, i Luleå kommun upplever den gemensamma samverkan. För att besvara syfte och frågeställningar har intervjuer genomförts dvs. en kvalitativ forskningsmetod eftersom att avsikten är att beskriva upplevelser. Det insamlade empiriska materialet grundar sig på tre individuella intervjuer samt tre Gruppsamtal ? totalt tolv intervjuade.

Det finns begränsad forskning kring specialpedagogisk handledning. Det har påvisats genom åtskilliga forskningsstudier att skolledarna har stor betydelse för utvecklingsarbetet i skolan samt en central roll för handledningens framväxt och utveckling. Däremot är deras förståelse och kunskap för handledda Gruppsamtal för lärare ett outforskat område. Syfte I denna studie undersöks tre specialpedagogers och en regionchefs uppfattning om specialpedagogisk handledning. Syftet är att belysa förutsättningar och förväntningar kring specialpedagogisk grupphandledning samt dess effekter.