The purpose of this paper is to juxtapose the theories of learning that are reflected in student?s perspectives of the learning log with that of the pedagogical intentions of the curriculum in order to examine the discrepancy between the experienced and the intentional learning objectives. The paper is divided into two sections. The first section is a literature survey on theories related to the learning log and the curriculum. The second part is constituted by three semi-structured group interviews concerning student´s views on the learning log.

Syftet med denna studie är att ur ett sociokulturellt perspektiv få ökad insikt om och förståelse för hur ungdomars medvetenhet om demokratiska värdegrunder framträder. Syftet är också att se om fritidsgården som lärandemiljö möjliggör ungdomars utveckling av interkulturell kompetens. Influerade av etnografisk ansats har vi med hjälp av observationer och Gruppintervju samt genom samtal med fritidsledare kommit fram till vårt resultat. Resultatet visar på att fritidsgården utgör en lärandemiljö och att ungdomars medvetenhet framträdde, i både ord och handling, i gemenskapen på fritidsgården. Den sociala gemenskapen utgör en viktig faktor för lärande och utveckling för ungdomar.

Detta examensarbete handlar om rörelse bland barn i förskoleåldern, hur de utvecklas genom rörelse och hur dagens samhälle förhåller sig till rörelse. Syftet med detta arbete var att få en ökad kunskap om förskolebarns rörelsemöjligheter. Under min verksamhetsförlagda utbildning genomförde jag observationer på tre barn i åldrarna, 1, 3 och 5 år. Detta valde jag att göra för att se deras rörelsemönster i vardagen. Jag observerade dessutom pedagogerna i förskolan för att se hur mycket de uppmuntrade barnen i vardagen till rörelse och rörelselekar.

Syftet med undersökningen är att förstå hur provet som examination ute i ?skolverkligheten? påverkar eleverna och undervisningen. Fokus är framförallt på historieämnet i grundskolan (högstadiet). Inriktningen är på provets påverkan på elevernas upplevelse av stress, självkänsla, motivation, kunskapssyn samt historiesyn. Metoden är kombinerat kvalitativ (Gruppintervju och elevdagböcker) och kvantitativ (enkät och analys av elevkonstruerade prov).

I detta arbete undersöker jag hur väl läromedel i religionskunskap för gymnasiets A-kurs är anpassade till kursplanens syften och mål. Genom en kvantitativ undersökning redogör jag för hur mycket utrymme olika böcker ger åt ämnets olika delar. I en kvalitativ textanalys undersöks närmare hur kristendomskapitlen är uppbyggda i olika läromedel och vilka av religionskunskapsämnets dimensioner som får mest utrymme samt på vilket sätt dessa dimensioner presenteras. Läromedlens anpassning till kursplanen diskuteras också med religionslärare i en Gruppintervju. Undersökningen visar att dagens läromedel förvisso innehåller alla de delar och dimensioner som kursplanen efterfrågar.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur olika lärare inom grundskolan kan organisera och planera ett ämnesintegrerat arbetssätt och hur det ämnesintegrerade arbetssättet kan främja elevernas lärande och utveckling. Bakgrunden är att samhället har utvecklats och blivit styrt av mål, resultat och individualisering. Vilket har gjort samhället till ett kunskapssamhälle som i sin tur påverkat lärarrollen. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har genomfört en kvalitativ studie med metoden intervjuer.

Syftet med denna studie är att ur ett sociokulturellt perspektiv få ökad insikt om och förståelse för hur ungdomars medvetenhet om demokratiska värdegrunder framträder. Syftet är också att se om fritidsgården som lärandemiljö möjliggör ungdomars utveckling av interkulturell kompetens. Influerade av etnografisk ansats har vi med hjälp av observationer och Gruppintervju samt genom samtal med fritidsledare kommit fram till vårt resultat. Resultatet visar på att fritidsgården utgör en lärandemiljö och att ungdomars medvetenhet framträdde, i både ord och handling, i gemenskapen på fritidsgården. Den sociala gemenskapen utgör en viktig faktor för lärande och utveckling för ungdomar.

Jag vill undersöka vad som motiverar och lockar mellanstadieelever att välja bild som fördjupningsämne i elevens val. Jag vill undersöka deras förväntningar på lektionernas innehåll. För att få bredd på min undersökning planerar jag att använda mig av både kvantitativa och kvalitativa metoder. För att få förståelse om deras motivation och förväntningar tänker jag göra en enkät och samla in önskelistor i två grupper om totalt 20 elever som komplement till detta gör jag en Gruppintervju av kvalitativ karaktär med sju elever som valt bild.De viktigaste resultaten av min undersökning är att eleverna väljer bild som fördjupningsämne för att de tycker att det är roligt och valet gör de utifrån sin egen inre motivation. Eleverna har stora förväntningar på variationen av lektionsinnehållet och de vill lära sig att ?rita fint? så det liknar..

Uppsatsen är ett sociologiskt resonemang huruvida ungdomar blir påverkade av att titta på dokusåpor och på vilket sätt de i sådana fall berörs. En del författare hävdar att teve är bra för barn och ungdomar medan andra påstår att den är totalt värdelös. Utifrån frågeställningen: Blir ungdomar påverkade av att titta på dokusåpor? har vi utfört en kvalitativ studie i form av en Gruppintervju med sex elever mellan 16 och 18 år på en gymnasieskola. I teorikapitlet behandlas teve som media utifrån flera olika perspektiv, såväl dess positiva som negativa påverkan.

Denna studie handlar om vilka uppfattningar barn i åk 1 har om lek och om eventuella kopplingar till lärande. Tidigare forskning visar att leken är viktig för barns utveckling och lärande samtidigt som lekpedagogiken har kommit i skymundan av skolans uppnåendemål. Studien baseras på en Gruppintervju, observationer, samtal och teckningar. Resultatet visar bland annat att barnen anser leken vara rolig och en motsats till skolundervisningen som ses som arbete. Samtidigt som observationer visar att leken kan vara rolig på undervisningstid. Barnen visar och uttrycker att rörelse är viktigt och i observationerna har den även visat sig vara betydelsefull för barnen, och för deras möjligheter att bibehålla koncentrationen under lektionstid.

I denna uppsats undersöks hur elever i årskurs 3 förhåller sig till de nationella proven, med fokus på känslor, upplevelser samt hur eleverna uppfattat informationen om proven. Vår teoridel fokuserar på det utvecklingspsykologiska perspektivet. Vi valde att intervjua barn i årskurs tre för att få en bild av hur de ser på de nationella proven, detta genom att sätta oss in i barnens perspektiv. Det gjordes genom enskilda intervjuer samt en Gruppintervju. Resultatet av undersökningen visar att barnen tycker nationella proven är spännande men känslor av stress och nervositet tar över.

Kalmar kommun har låtit ta fram en datorbaserad miljöutbildning som samtliga kommunanställda ska ta de av. Syftet med denna undersökning var att utvärdera utbildningen för att se vad de anställda hade för förväntningar på utbildningen, hur de upplevde den, om de lärt sig något och om de kände att utbildningen har givit dem användbar information och kunskap.För att verksamheten ska bli mer miljöanpassad krävs en beteendeförändring bland de anställda och utbildning är en strategi för att uppnå detta. En studie från Hong Kong tyder på att det finns ett samband mellan hållbar utvecklingsprestanda och miljöattityd respektive utbildning av anställda. Studier tyder på att miljöledningssystem hjälper och uppmuntrar anställda att skapa en kultur där miljö står i fokus, vilket i sin tur hjälper dem nå mål. Denna 'miljökultur' skapas till stor del genom utbildning.En Gruppintervju anordnades för att få en bild av deltagarnas förväntningar och tankar innan utbildningen.

Detta arbete handlar om mobbning. Syftet är att ta reda på vad pedagogen ska göra då den upptäckt mobbning. Jag har valt att avgränsa till mobbning mellan barn/elever. Även om fokus riktar sig mot pedagogen tas även målsman och elever upp, eftersom de är viktiga parter i detta sammanhang.Mobbning finns i alla åldrar och försämrar skolprestationer. Vad och hur vuxna talar påverkar barn och elevers beteenden.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring musikens plats och funktion. För att komma in i forskningsfältet genomfördes en intervju med Ylva Holmberg, forskare på området. I studien ingår två förskolor som inte har någon musikinriktning. På dessa förskolor utfördes kvalitativa intervjuer, en Gruppintervju och tre enskilda intervjuer. Alla medverkande i studien har informerats enligt forskningsetiska principer och namn på förskolor och pedagoger är fingerade.

Psykologisk kunskap och praktik utgör en del av den sjukvård som genom sin expertroll har ett stort inflytande på den diskursiva produktionen av transsexualism. Syftet med denna studie var att granska hur psykologiska förståelser av transsexualism och andra könsöverskridande uttryck används och förhandlas kring i klinisk verksamhet. Studien har en kvalitativ ansats och materialet är insamlat genom fyra individuella intervjuer, en Gruppintervju och inspelningar av två teamkonferenser med utredare vid könsbytesmottagningar. Med utgångspunkt i kritisk psykologi används en diskurspsykologisk metod för att granska de tolkningsrepertoarer och ideologiska dilemman som kan utläsas. Två centrala tolkningsrepertoarer lyfts fram i materialet: en medicinsk-psykologisk tolkningsrepertoar och en utvecklingspsykologisk tolkningsrepertoar.