År 2002 expedierades 4165 miljoner dygnsdoser på Sveriges apotek. För personer med olika sjukdomar som Parkinson, reumatism eller personer med olika fysiska handikapp kan delning av tabletter och dospåsar vara ett stort problem. Riskerna med att ordinera delade tabletter är att de är svåra att dela, att massa förloras samt att tabletterna delas i ojämna halvor. Riskerna i kombination med försämrad ordinationsföljsamhet, på grund av försvårad medicinering, kan resultera i att läkemedlets tänkta effekt inte uppnås. Syftet med undersökningen var att undersöka hur många ordinationer på delade tabletter och dospåsar som fanns i Gruppen lipidsänkande läkemedel.

Medarbetarnas kunskap och kompetens a?r fo?retagens viktigaste resurs fo?r att ha?lla sig konkurrenskraftiga. Det a?r da?rfo?r av sto?rsta vikt att denna resurs bevaras och utvecklas inom organisationen genom kunskapso?verfo?ring mellan ansta?llda. Fo?retags ledningsgrupper besta?r av individer som anses ha ho?g kunskap och kompetens och som tillsammans ansvarar fo?r hela verksamheten.

Syftet med undersökningen var att klarlägga om elever med särskilt stöd i matematik visste varför de fick särskild undervisning. Ett annat syfte var också att ta reda på barnens delaktighet i beslutet och vad de kände angående undervisningen och gruppindelningen. Undersökningen utgår från ett barns perspektiv därmed var ambitionen att barnens egna tankar och värderingar tydligt skulle komma fram. För att uppnå det syftet intervjuade vi sju barn i årskurs fyra. Vi utgick från tre frågeställningar: På vilket sätt har eleven varit delaktig i beslutet om särskilt stöd i matematikundervisning? På vilket sätt har eleven särskilt stöd i matematikundervisningen, enligt eleven själv? Vad känner eleven angående särskilt stöd? Vi använde oss av en kvalitativ forskningsansats med observationer och semistrukturerade intervjuer.

I juli 2006 trädde BBR:s nya krav om byggnaders energiförbrukning ikraft, vilka jämfört med de tidigare kraven väntas medföra förändringar för hela byggprocessen vad gäller hanteringen av energifrågor. De hårdare kraven kommer bland annat i skepnad av ett nytt begrepp, ?byggnadens specifika energianvändning?, ett begrepp som med stor förmodan kommer att ställa både högre krav på utförande av energiberäkningar i ett tidigare skede av byggprocessen samt med större noggrannhet. På VVS Gruppen AB i Lund utför man egna grövre energiberäkningar i samband med projektering i ett ganska tidigt skede av processen, främst beräkningar för hand, för att i ett senare skede låta en byggnadskonstruktör genomföra mer ingående energiberäkningar. Med de nya hårdare kraven uppstår ett eventuellt behov av att framöver utföra egna energiberäkningar på en noggrannare nivå redan i ett tidigare skede. BBR anger inga krav om metod för beräkningarna, utan lämnar upp till var och en att välja lämplig metod för aktuellt projekt. I samarbete med VVS Gruppen utfördes därför en undersökning av en alternativ metod, energiberäkning med hjälp av simuleringsprogrammet IDA Indoor Climate and Energy. Undersökningen begränsades till ett pågående projekt i form av en ny biblioteksbyggnad i Lomma, samt till att huvudsakligen syfta till beräkning av den specifika energin.

Mitt arbete handlar om lärares och dramapedagogers uppfattning om sina roller när de arbetar med drama som metod och om likheter och skillnader i deras sätt att arbeta meddrama. För att få information om och kunna jämföra information intervjuade jag några lärare och dramapedagoger från olika klasser. Därefter gjorde jag observationer av samma personers praktik för att få inblick i deras praktiska arbete.Resultatet visar att lärarna och dramapedagogerna hade olika syn på vad drama är men samtidigt hade de likadan syn på hur man ska vara som övningsledare. De menar att när man arbetar som övningsledare med de yngre barnen ska man hela tiden ha en överblick över Gruppen samt vara bestämd för att barn lätt blir ofokuserade. Däremot menade en av dramapedagogerna att barnens kreativitet skulle komma från barnen medan övningarna var bara ett hjälpmedel att få barnens fantasier att bli konkreta.När jag gjorde mina observationer kunde jag se lärares och dramapedagogers delaktighet i dramaövningarna.

I dagens samhälle, med förändringar i organisation och arbetsätt, verkar de sociala behoven hos personalen få ökande utrymme. På allt fler ställen, till exempel i tidningsartiklar, platsannonser och på hemsidor ser man att företag erbjuder sin personal sociala aktiviteter utanför arbetet. I denna rapport redovisas en undersökning där syftet med de sociala aktiviteterna har undersökts. Dessutom beskrivs den sociala arbetsmiljön och den upplevda effekten av aktiviteterna, ur både personalens och ledningens perspektiv. För att kunna undersöka syftet med dessa har hjälp tagits av tidigare forskning som bland annat organisationsteorier, gruppteorier samt systemteorier.

Idag är det inte bara genom traditionella utbildningar som värdefulla förmågor kan erhållas, utan detta kan även ske genom internet, samt på andra fysiska platser utanför skolan. Dessvärre finns det inte något allmänt accepterat sätt att redovisa denna informella kompetens. För att lösa detta problem har den amerikanska stiftelsen Mozilla Foundation, känd för att ha utvecklat webbläsaren ?Mozilla Firefox?, skapat ?Open Badges?. Open Badges är en typ av e-utmärkelse, dvs.

Mitt arbete handlar om lärares och dramapedagogers uppfattning om sina roller när de arbetar med drama som metod och om likheter och skillnader i deras sätt att arbeta meddrama. För att få information om och kunna jämföra information intervjuade jag några lärare och dramapedagoger från olika klasser. Därefter gjorde jag observationer av samma personers praktik för att få inblick i deras praktiska arbete.Resultatet visar att lärarna och dramapedagogerna hade olika syn på vad drama är men samtidigt hade de likadan syn på hur man ska vara som övningsledare. De menar att när man arbetar som övningsledare med de yngre barnen ska man hela tiden ha en överblick över Gruppen samt vara bestämd för att barn lätt blir ofokuserade. Däremot menade en av dramapedagogerna att barnens kreativitet skulle komma från barnen medan övningarna var bara ett hjälpmedel att få barnens fantasier att bli konkreta.När jag gjorde mina observationer kunde jag se lärares och dramapedagogers delaktighet i dramaövningarna.

Omorganisationer inom företag är vanligt förekommande och syftar oftast till att förbättra eller effektivisera verksamheten. Resultatet kan vara svårt att överblicka på planeringsstadiet och åtgärderna ger kanske inte alltid enbart den avsedda effekten. Syftet med det här projekt-arbetet har varit att undersöka vilka möjligheter det finns att påverka och engagera sig i beslut rörande förändringar på arbetsplatsen och hur dessa påverkar upplevelsen av arbetsmiljön.På Ascom AB i Herrljunga, där man tillverkar produkter för trådlös internkommunikation, intervjuades samtliga anställda vid en monteringslina ett år efter en omorganisation. Vid denna hade berörd personal själva planerat och genomfört förändringen som innebar att man gått från så kallad batchtillverkning till taktat enstycksflöde. Gruppen bestod av 11 personer som själva fick redogöra för sin upplevelse av förändringen.Valet av frågor inriktades på områden som berörde de anställdas upplevelse av inflytande och delaktighet i processen och hur detta påverkat deras attityd till förändringen, allmän trivsel, trivsel med arbetsuppgifter, förekomsten av belastnings- och stressrelaterade besvär samt graden av arbetstillfredsställelse.Resultatmässigt visade Gruppen stor samstämmighet när det gäller ökad bundenhet efter förändringen, hög trivsel på arbetsplatsen och stor arbetstillfredsställelse.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och belysa socionomstudenters beskrivande av klienter. Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och syftar till att genom diskursanalys studera om och hur de benämningar av klienter, som vi kunde identifiera i valda c-uppsatser producerade på Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs Universitet kan ses som en del av objektifierande diskurser. Genom att dekonstruera användandet av benämningen klienter ville vi se ifall alternativa framställningar av klienter är möjliga i det empiriska material som vår studie grundade sig på. Studien har en kvalitativ ansats. Studiens empiriska material består av fem c-uppsatser som är producerade av socionomstudenter på Institutionen för socialt arbete i Göteborg.

Syftet med studien är att jämföra en traditionell fysiklaboration inom ellära med en laboration som bedrevs i en datorsimulering. Med en traditionell laboration avses att laborationen bedrevs med hjälp av en spänningskälla, resistorer, glödlampor, kablar och multimeter. Dessa laborationer skulle ge eleverna kunskaper om hur ström och spänning beter sig i elektriska kretsar. Tre gymnasieklasser deltog i studien, varje klass delades upp i två jämnstarka laborationsgrupper. Den ena Gruppen fick genomföra den traditionella laborationen, medan den andra Gruppen fick genomföra en datorsimulering.

Syftet med uppsatsen är att utifrån en socialpsykologisk ansats se vilka faktorer som påverkar en bestämd arbetsgrupp inom detaljhandeln. Vi har båda erfarenheter från grupper inom arbetslivet vilket har bidragit till en nyfikenhet om hur individer relaterar och arbetar tillsammans med andra människor i en grupp. Uppsatsens centrala frågeställning är: Hur påverkar rollerna, sammanhållningen och kommunikationen de anställdas arbete i en specifik grupp på ett företag inom detaljhandeln? Hur påverkar chefens ledarstil Gruppens gemensamma arbete?Studien bygger på elva semistrukturerade intervjuer som vidare har analyserats utifrån relevanta socialpsykologiska teorier. Resultatet visar att den bestämda arbetsGruppen har en sammanhållning där individernas personliga roller präglar arbetsplatsen mer än de arbetsrelaterade rollerna.

Examensarbetets syfte är att belysa förskollärarnas uppfattning om hur de skapar goda grupprelationer, och jämföra hur deras arbetessätt skiljer sig åt beroende på barnens ålder. Metoden som valts var av kvalitativ karaktär, där intervjuer var mitt sätt att samla in empiriskt material. Vid samtliga intervjutillfällen ställdes frågor som informanterna fick svara på. Uppgiften var att skriva ner deras uppfattning om hur de förhåller sig till det sociala samspelet i barnGruppen. I studie framkom att samtliga förskollärare medvetet och kontinuerligt både enskilt och i sina arbetslag arbetade för att skapa goda fungerande grupprelationer.

SammanfattningArbetslivet förändras och i och med det även arbetets och organisationernas struktur. Större krav ställs på individen att strukturera och ansvara för sitt arbete. I dessa nya organisationer har den formella hierarkiska styrningen minskat eller försvunnit och det är därför betydelsefullt att studera vilken typ av styrning som ersätter denna.Syftet med uppsatsen är att via en kvalitativ ansats undersöka hur styrningen ser ut i ett litet företag med en organisk karaktär.För att besvara syftet har fyra kvalitativa intervjuer samt en observation genomförts på det valda företaget. För att få fram relevant information har intervjuguiden till viss del utformats med hjälp av metoden ?critical incident?.

Bakgrund: Promotion och prevention är en del i det hälsofrämjande arbetet och ökad fysisk aktivitet är en av åtgärderna till bättre hälsa och förebyggande av folkhälsosjukdomar. Evidens för att använda fysisk aktivitet mot kroniska sjukdomar är hög, men siffror pekar på att Sveriges befolkning inte är tillräckligt fysiskt aktiva. Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevd hälsa och fysisk aktivitets nivå samt intresset för fysisk aktivitet i hemmiljö med coaching av legitimerade sjukgymnaster Metod: UndersökningsGruppen var män och kvinnor i åldern 18-60(+) år som valdes ut bland befolkningen i Norrbotten. Datainsamling gjordes via en kort enkät och personer rekryterades via företag, föreningar och universitet. I studien ingick 108 deltagare och det var en jämn fördelning mellan män och kvinnor.