The aim of this qualitative study was to investigate the social identity of students at upper secondary school for physically disabled students. The youths I drew my attention to suffered from severe physical disabilities and therefore received specially adapted education in small classes, but integrated at an ordinary upper secondary school.By "social identity" I mean how the students view themselves as a group, how they value their membership of the group and how they relate to non-disabled students at school. I wanted to investigate the connections between these students' social identity and the problems of marginalization of disabled people in society.According to qualitative methods I interviewed five physically disabled students, aged 18-19, at upper secondary school level taking part of especially adapted education. The study showed that these students regarded themselves as a segregated group at school. None of them associated with non-disabled students at school.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka fritidspedagogers och elevers uppfattningar om hur fritidshem kan anpassas efter elever med fysisk funktionsnedsÀttning, samt diskutera vilken problematik som kan uppstÄ vid utebliven eller för liten anpassning. Undersökningen har tagit utgÄngspunkt i frÄgestÀllningarna: Hur kan elever med fysisk funktionsnedsÀttning uppleva att fritidshemmet anpassas? Vilken problematik ser fritidshemslÀrare vid utebliven eller för liten anpassning för elever med fysisk funktionsnedsÀttning pÄ fritidshemmet? och Hur ser fritidshemslÀrare pÄ att anvÀnda sig av ÄtgÀrdsprogram för elever med funktionsnedsÀttning, pÄ fritidshemmet? Vi diskuterar dessutom hur fritidshemslÀrare skulle kunna delta mer i utformning av ÄtgÀrdsprogram. Undersökningen som vi gjort har genomförts pÄ tvÄ olika fritidshem dÀr uppsatsens empiri bygger pÄ information insamlad genom intervjuer och enkÀter. UtifrÄn uppsatsens syfte menade vi att denna metod skulle ge mest anvÀndbar information dÄ vi ville ta reda pÄ personers individuella och personliga upplevelser. Resultatet av undersökningen har dokumenterats genom inspelning av intervjuerna och transkriberingen.

The aim of this study was to increase the knowledge of possibilities and obstacles for disabled people to meet a partner. The ambition was to know more about wishes for and needs of professional or other support. The methods have been literature studies, survey research, and interviews. A simple questionnaire was sent to administrative staff and social welfare officers who gave the information that they experienced those persons with intellectual disability or Aspergers syndrome had asked for support to meet a partner. To get a perspective from inside six semi structured interviews were made with disabled people having experience of relationships, love affairs.

Syftet med studien var att undersöka trÀningspersonals förstÀllningar om vad de ansÄg pÄverkade fysisk aktivitet för personer med rörelsehinder som fysisk funktionsnedsÀttning. Kvalitativ studie i form av tvÄ fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Varje fokusgrupp bestod av trÀningspersonal frÄn sex privata och sex kommunala anlÀggningar i norra Sverige. Totalt intervjuades 12 personer med erfarenhet varierande mellan 2 och 33 Är: sex personer frÄn privata anlÀggningar och sex personer frÄn kommunala anlÀggningar. Resultat: Sex kategorier framtrÀdde: Attityder, Fysiska och psykosociala aspekter, Individanpassning, Inspiration/Motivation, Information/Marknadsföring, Effekter av fysisk aktivitet ? Lika för alla.

Syftet med denna studie var att beskriva personers erfarenheter av sina kost- och motionsvanor före respektive efter en kirurgisk behandling mot fetma. Vidare var syftet att beskriva om personerna ansÄg att operationen pÄverkat deras psykiska och fysiska hÀlsa. Kirurgiska behandlingar mot fetma har ökat under de senaste Ären och forskning visar att det Àr den metod som ger bÀst effekt för att behÄlla en lÄngvarig viktnedgÄng i jÀmförelse med diverse dieter och fysisk aktivitet. En kvalitativ metod med innehÄllsanalyser anvÀndes dÀr fem kvinnor som genomgÄtt en operation mot fetma intervjuades. Kategorier har skapats utifrÄn hur det har sett ut före och efter operationen nÀr det gÀller kost- och motionsvanor samt psykisk och fysisk hÀlsa.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr undersöka generella utbildningskrav pÄ personliga assistenter. Vi vill ocksÄ fÄ en ökad förstÄelse för hur assistenternas arbetsförhÄllanden ser ut i relation till deras yrkesroll. Vi Àr intresserade av att undersöka vilken typ av forskning som finns pÄ Àmnet och vad lagen, statliga rapporter, myndighetsdokument och andra personer som Àr berörda av Àmnet framför. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀndes en litteraturstudie och genom innehÄllsanalys och sekundÀranalys jÀmför vi de olika Äsikterna som framförs i materialet. Vi har med hjÀlp av vÄr litteraturstudie möjlighet besvara följande frÄgestÀllningar; Vad ligger till grund för utformningen av personlig assistans och vad styr insatserna? Hur ser utbildningskraven ut pÄ personliga assistenter? Finns det behov av utbildning, och i sÄ fall vad för utbildning? samt Hur ser de personliga assistenternas arbetsuppgifter och arbetsförhÄllanden ut? Teorierna vi utgÄr ifrÄn Àr: empowerment, paternalism, professionsteorier samt begreppen kunskap och kompetens.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som Àr betydelsefulla för att stödja personer med intellektuell funktionsnedsÀttning i att erhÄlla anstÀllning. Fem personal som stödjer personer med intellektuell funktionsnedsÀttning i processen att erhÄlla anstÀllning samt fyra personer som tar emot stöd avseende detta har intervjuats. Materialet har bearbetats utifrÄn en induktiv tematisk analysmetod med empowerment som teoretisk ansats. Huvudresultatet visade att det var viktigt att genomföra individuellt anpassad kartlÀggning samt stödja utifrÄn motivation. Handledaren bör arbeta med inkludering, ta parti för personer med intellektuell funktionsnedsÀttning, utveckla personens förmÄgor och sjÀlvmedvetenhet.

SammanfattningBakgrund: PrimÀr hjÀrntumör Àr den elfte vanligaste cancerformen i Sverige och varje Är diagnostiseras drygt 1100 personer. HjÀrntumörbesked förÀndrar individens grundlÀggande tillit i livet, och vanliga krisreaktioner Àr chock, förnekelse, rÀdsla och Ängest inför framtiden och behandlingar. Faktorer som pÄverkar personens livsvÀrld Àr fysiska, psykiska och kognitiva samt sociala begrÀnsningar. För att uppnÄ kunskap och förstÄelse om patienters upplevelse av levd vÀrld mÄste vÄrdpersonalen uppmÀrksamma patientens dagliga tillvaro.Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelse av livet efter hjÀrntumörbesked.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat pÄ tvÄ sjÀlvbiografiska böcker. Analysen grundas pÄ Graneheim och Lundman beskrivning av manifest kvalitativ innehÄllsanalys med latent inslagResultat: I resultatet framkom det att kÀnslomÀssiga upplevelser som krisreaktioner, rÀdsla och Ängest var vanliga.

TillgÀnglighet handlar om den demokratiska rÀtten att kunna röra sig fritt och verka i samhÀllet för alla personer, Àven personer med funktionsnedsÀttningar. Enligt grekiska lagar skall statliga och privata publika lokaler vara tillgÀngliga för personer med funktionsnedsÀttningar. Syftet med denna studie var att undersöka tillgÀngligheten för rullstolsburna personer i publika lokaler i ett avgrÀnsat geografiskt omrÄde i Grekland. Undersökningsgruppen bestod av 14 publika lokaler. En checklista konstruerades utifrÄn den grekiska checklistan för bedömning av tillgÀngligheten i publika lokaler innehÄllande bedömningsomrÄdena: gÄngvÀg som leder till entré, entré, entréhall och andra allmÀnna utrymmen i lokalen, korridorer, innerdörrar, ramper, hissar samt toalett/hygienrum.

Bakgrund: Personer med autismspektrumtillstÄnd och som uppbÀr stöd ifrÄn LSS har ett omvÄrdnadsbehov som skall tillgodoses under patientansvarig sjuksköterskas ansvar. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning som vanligtvis har en genetisk bakgrund, med som ocksÄ kan ha andra orsaker.Problemformulering: Personer med autismspektrumtillstÄnd bor ofta i en miljö som inte Àr utformad och planerad utifrÄn det behov som deras funktionsnedsÀttning utgör.Syfte: Arbetets syftet Àr att beskriva brister i boende- och nÀrmiljö för personer med AST, och att sammanstÀlla hur en gynnsam miljö bör se ut, samt beskriva hur sjuksköterskan skall ta en ledande roll i ett förbÀttringsarbete inom omrÄdet.Metod: Arbetet Àr en litteraturöversikt vars resultat bestÄr av tio artiklar. De Àr hÀmtade ifrÄn sökningar pÄ databaserna Cinahl och PubMed med hjÀlp av valda sökord.Resultat: Arbetet visar pÄ ett resultat dÀr miljöns betydelse för personer med autismspektrumtillstÄnd synliggörs. Arbetet visar ocksÄ pÄ förutsÀttningarna för att kommunicera med personer med autismspektrumtillstÄnd och vad det innebÀr att vara anhörig.Diskussion: Det finns ett behov av att förbÀttra boendemiljön för personer med autismspektrumtillstÄnd. Sjuksköterskan bör vara ledande i det arbetet och det bör ske i dialog med patienten sjÀlv och vid behov ocksÄ med anhöriga..

Studien syftar till att belysa en aspekt av livsvillkoren för personer med funktionsnedsÀttningar. Hur professionen inom LSS uppfattar och resonerar om klienters sexuella behov. För underlag till vÄr studie anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer av professionella som dagligen genom sina arbeten kommer i kontakt med mÀnniskor med funktionsnedsÀttning. Arbetet har analyserats utifrÄn teoretiska perspektiv sÄ som stigmatisering och skam.Hur beskriver professionella att klienternas sexuella behov uppmÀrksammas? Hur uppfattar professionella sina möjligheter att möta dessa behov? Lagstiftning som LSS och SocialtjÀnstlagen skall ge funktionshindrade möjligheter till ett "normalt" liv sÄ som icke funktionshindrade i samhÀllet.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur insatser, stöd och samordning var utformat kring unga personer med demenssjukdomar och deras anhöriga i en kommun i Mellansverige. Med unga personer med demenssjukdomar avses de som Àr yngre Àn 65 Är nÀr de fÄr diagnosen. De hÀr personerna Àr mitt i livet nÀr de drabbas av en sjukdom som förknippas med Àldre mÀnniskor och Äldrande. Livssituationen kan se helt annorlunda ut Àn för Àldre personer som drabbas av sjukdomen, dÀrför bör stödet till dem vara utformat pÄ ett annat sÀtt. Studien Metoden som anvÀndes i studien var kvalitativa intervjuer.

Syftet med denna studie var att unders?ka hur domstolar resonerade kring psykologiska faktorer i kvinnors muntliga utsagor och kring deras psykiska h?lsa efter upprepad utsatthet f?r v?ld. Skriftliga domar sammanst?llda av juristdomare (N = 23) unders?ktes med tematisk analys. M?len omfattade minst en ?talspunkt f?r grov kvinnofridskr?nkning.

Bakgrund: VÄld Àr ett problem inom vÄrden och pÄ akutmottagningar finns en stor risk att vÄldsincidenter uppstÄr. VÄld kan skapa fysiska och psykiska konsekvenser, medföra osÀker arbetsmiljö och försÀmrad omvÄrdnad. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om vilka faktorer som kan ge upphov till vÄld pÄ akutmottagningar. Metod: Litteraturöversikt baserat pÄ kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom olika faktorer som kan ge upphov till vÄld, sÄsom vÀntetider och stressande arbetsklimat.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom ökar stÀndigt i hela vÀrlden och eftersom Äldrandet Àr förknippat med smÀrttillstÄnd kommer sannolikt Àven antalet personer med demenssjukdom som har smÀrta att öka. Demens Àr ett samlingsnamn för sjukdomar och skador i hjÀrnan som innebÀr försÀmrad minnesförmÄga. Personer med demenssjukdom har pÄ grund av minnesstörning och kommunikationsproblem svÄrigheter att beskriva smÀrta. Detta kan leda till en smÀrtbehandling som inte Àr optimal och personerna utsÀtts för onödigt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förutsÀttningar som pÄverkar sjuksköterskans bedömning av smÀrta hos personer med demenssjukdom.