LÄngtidssjukskrivningarna har ökat kraftigt de senaste Ären. I huvudsak Àr det den stressrelaterade psykiska ohÀlsan som ökar och dÀr utmattningssyndromet stÄr för en betydande del.NÄgra av de verksamheter som Àr hÄrt drabbade Àr vÄrd, skola och omsorg som drivs i kommunal regi. Ronneby kommun tog dÀrför Är 2002 initiativet till att försöka minska nyinsjuknandet genom att identifiera personer med stressproblematik och sedan med en tio mötestillfÀllen lÄng kurs i LÀnshÀlsan i Blekinges regi förhindra insjuknandet.Kursens upplÀgg bestod i samtal i grupp med kognitiv inriktning, utbildning i nio olika stressrelaterade teman, basalkroppskÀnnedom och avslappning.Kursens deltagare var tio kvinnor varav nio med stressrelaterade symtom och en med kronisk smÀrta. Samtliga deltagare angav förbÀttring i sina symtom, och att man Àndrat beteende och upplever minskat stress och belastning sÄvÀl pÄ arbete som pÄ fritid. Kursen minskade dÀrmed risken för insjuknande i utmattningstillstÄnd alternativt risken för lÄngtidssjukskrivning i stressrelaterade besvÀr..

The main purpose of this study was to examine if, and how, persons with psychological impairments have worse living conditions than the population average. The papers intention was to investigate and describe these conditions and to analyze them based on theories of stigma, and systems theory. This paper was composed on a qualitative study in which god men have been interviewed, in addition to accomplish the purpose. This study has highlighted the four individual areas of economy, employment, housing conditions and social relations. Results have shown that people with mental disabilities tend to live in worse living conditions than the population average.

SjÀlvstigma hos personer med allvarlig psykisk störning behöver undersökas med tanke pÄ att den psykiska ohÀlsan ökar. Syftet med studien var att undersöka hur sjÀlvstigma pÄverkat individer med allvarlig psykisk störning. Studien utfördes som en litteraturstudie och resultatet utgjordes av tre kategorier: Att bli sin diagnos, Att kÀnna skam och Att kÀnna hopplöshet. SjÀlvstigma pÄverkar personer med allvarlig psykisk störning genom att försvÄra förutsÀttningarna till ÄterhÀmtning. Kombinationen av en allvarlig psykisk störning och sjÀlvstigma skapar negativa konsekvenser utifrÄn individens egna stereotypa och fördomsfulla förestÀllningar.

BakgrundDen psykiatriska vÄrden har genomgÄtt nÄgra stora förÀndringar under det senaste Ärhundrandet bland annat gÀllande de psykiskt sjuka och deras behandling. Riksförbundet för social och mental hÀlsa grundades och förÀndringar inom psykiatrin pÄbörjades och inriktningen kom att styras mot införandet av mer frivillig vÄrd istÀllet för tvÄngsvÄrd. De tidigare statliga sinnessjukhusen ersattes av mentalsjukhus och senare av psykiatriska sjukhus. Psykiatrireformen hade som syfte att fÄ ut flera personer med psykiska funktionshinder i samhÀllet. Det blir vanligare att mÀnniskor nÄgon gÄng i livet drabbas av psykisk ohÀlsa.

De psykiatriska diagnoserna har ökat i antal det senaste decenniet. Hur pÄverkas en individ av att fÄ en psykiatrisk diagnos? BipolÀr sjukdom tillhör gruppen psykiska sjukdomar och kÀnnetecknas av vÀxlingar mellan förhöjda stÀmningslÀgen sÄsom mani eller hypomani samt perioder av depressioner. Sjukdomen delas in i bipolÀr I och II, dÀr bipolÀr I Àr den allvarligare varianten. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vilken betydelse diagnosen haft för individer med bipolÀr sjukdom.

Kommunikationen mellan vÄrdgivare och personer med demens som Àr tvÄsprÄkiga Àr ett omvÄrdnadsproblem om vÄrdgivaren inte vet hur hon/han ska kommunicera med personer med demens. Den verbala kommunikationen Àr i dessa situationer av stor betydelse men viktigast av allt kanske den icke verbala kommunikationen Àr. Studiens syfte har varit att belysa hur vÄrdare kan kommunicera med tvÄsprÄkiga personer med demens. Studien gjordes baserad pÄ litteratur med en kvalitativ ansats. De faktorer som framkom i resultatet var, vÄrdare ge mening i kommunikationen, fysisk nÀrhet, verbala kommunikation och icke verbala kommunikationen. FrÄn dessa faktorer har man till exempelvis kunnat dra slutsatsen att tvÄsprÄkiga personer med demens kan kommunicera till sina vÄrdare genom att anvÀnda sig av den icke verbala kommunikationen..

Vardagliga aktiviteter för personer med demens Àr ett viktigt omrÄde att beakta. LevnadsberÀttelsen bestÄr av information frÄn personer med demens och deras tidigare intressen, som kan ligga till grund för att förbÀttra innehÄllet i vardagen. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med demens, arbetsterapeuter och planeringsansvarig personal upplever aktivitet för personer med demens. En kvalitativ ansats valdes med egenkonstruerade intervjufrÄgor. Vi intervjuade tvÄ personer med demens, tvÄ planeringsansvariga och tvÄ arbetsterapeuter som alla var kvinnor.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka förekomsten av karies och parodontit hos personer med Morbus Crohn. Metoden som anvÀndes var en allmÀn litteraturstudie. Materialet till litteraturstudien samlades in genom sökning i databaserna Cinahl, PubMed och ScienceDirect. De sökord som anvÀndes vid litteratursökningen i samtliga databaser var ?caries?, ?Crohn?s disease?, ?periodontal disease? och ?periodontitis?.

Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet uppstod runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade mÀnniskor. Att utveckla samverkan mellan olika myndigheter och andra organisationer kom dÄ att anses som viktigt för att berörda personer inte skulle hamna "mellan stolarna". Inom Eskilstuna kommun uppstod bland annat en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med professionella pÄ operativ nivÄ som kallades samordnare.Syftet med framstÀllningen har varit att utifrÄn olika materialtyper i sociologisk mening försöka bidra till begripliggörandet av verksamhetens diskursiva karaktÀr och samordnarens professionskaraktÀr. Det förstnÀmnda var intressant utifrÄn antagandet att den sprÄkliga praktiken utgjorde nÄgot högst vÀsentligt inom verksamheten - sÀrskilt med fokus pÄ hur klienter, samordnare och samverkan framstÀlldes. Det sistnÀmnda var intressant utifrÄn antagandet att ArbetsDax samordnare kunde bidra med nÄgot kvalitativt/kvantitativt annorlunda Àn professioner pÄ de "rena" myndigheter, frÀmst försÀkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkade med.Den diskursiva karaktÀren inom verksamheten framstod i analysen som ett komplext konsensusarbete.

Befolkningen i vÀstvÀrlden blir Àldre och förekomsten av demens-sjukdomar ökar med stigande Älder. Demenssjukdomar Àr ett sam-lingsnamn för en grupp symtom dÀr olika hjÀrnfunktioner har för-sÀmrats. Relationen mellan anhöriga till personer med demens-sjukdom som vÄrdas pÄ sÀrskilt boende och vÄrdpersonal Àr sÀllan fri frÄn konflikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskri-va upplevelsen av interaktionen mellan anhöriga till personer med demenssjukdom och sjuksköterskan/vÄrdpersonal. Litteraturstudi-en Àr baserad pÄ 24 artiklar.

SammanfattningSyftet med examensarbetet var att utföra ett designförslag pÄ en trÀdgÄrd för personer meddemenssjukdom. Genom litteraturstudier och enkÀtundersökning har jag fÄtt kunskap om huren trÀdgÄrd för personer med demenssjukdom bör se ut och vad den bör innehÄlla. NÀr manutformar en trÀdgÄrd för personer med demenssjukdom Àr inte syftet att rehabilitera, utan attge dem god livskvalitet. Detta kan man göra genom att skapa en trÀdgÄrd med vÀxter ochmaterial som stimulerar sinnet. Via enkÀtundersökningen har jag fÄtt möjlighet att ta del avsÄdant som vÄrdpersonal tycker Àr viktigt i en trÀdgÄrd för personer med demenssjukdom ochvad de tror att de boende skulle vilja göra i en trÀdgÄrd.

Sammanfattning Bakgrund: Demenssjukdomar Àr vanligt förekommande hos Àldre, vid 90 Ärs Älder Àr cirka 50 procent drabbade av demenssjukdomar. Demenssjukdomar leder till beteende- och kommunikations svÄrigheter, vilket kan försvÄra omvÄrdnadsarbetet och interaktionen mellan vÄrdpersonal och personer med demens. Syfte: Belysa faktorer som frÀmjar respektive hindrar en god interaktion mellan vÄrdpersonal och personer med demens. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar. Resultat: OmvÄrdnaden av personer med demens pÄverkas av interaktionen mellan dem och vÄrdpersonalen.

Multipel skleros Àr en autoimmun sjukdom som genom en inflammatorisk process bryter ner myelinet runt nerverna i centrala nervsystemet och leder till Àrrbildning pÄ nerverna. Sjukdomen utvecklas under mÄnga Är och leder till olika grad av funktionsnedsÀttningar. Den drabbar kvinnor oftare Àn mÀn och Àr vanligare i Nordamerika och norra Europa Àn i vÀrlden övrigt. Syftet med litteraturstudien var att studera hur personer med multipel skleros upplever att sjukdomen pÄverkar livskvaliteten. Metoden för litteraturstudien inspirerades av Goodmans sju steg för litteratursökning.

Det finns ett genusmönster i ungdomars psykiska hÀlsa dÀr unga tjejers situation Àr sÀmre Àn unga killars. Bakgrunden till denna studie Àr att det saknas kunskap om hur detta mönster Àr relaterat till ungdomars livsvillkor. Uppsatsens syfte Àr att, ur ett genusperspektiv, synliggöra och öka kunskapen om livsvillkorens betydelse för gymnasieungdomars psykiska hÀlsa. Genus utgör uppsatsens centrala analytiska begrepp. Studien bygger pÄ fokusgruppsintervjuer med gymnasieungdomar om vilka faktorer som de anser vara betydelsefulla för psykisk hÀlsa.

Bakgrund: Demens Àr en sjukdom som drabbar ungefÀr var femte person över 80 Är. PÄ senare tid har behovet av alternativa behandlingsmetoder ökat. VÄrdhund anses var en brabehandlingsmetod inom demensvÄrden med fÄ eller inga biverkningar.Syfte: Syftet var att undersöka vÄrdhundars pÄverkan pÄ Àldre personer med demenssjukdomgenom att genomföra en litteraturstudie.Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 13 kvantitativa artiklar. Resultaten jÀmfördes ochlikheter och skillnader plockades ut för att sedan sammanstÀllas.Resultat: VÄrdhund kan leda till ökat socialt beteende, minskade psykiska symtom, minskatagiterat beteende, minskade depressiva symtom, ökad livskvalitet samt positiva effekter pÄden fysiska och fysiologiska kroppen.Slutsatser: Studiens slutsats Àr att vÄrdhund kan ha positiva effekter pÄ hÀlsan hos dementa.Det krÀvs mer forskning för att kunna komma fram till om vÄrdhund Àr en effektivbehandlingsmetod som eventuellt skulle kunna komplettera eller till och med ersÀtta vissalÀkemedel..