Bakgrund: Det Àr en stor omstÀllning att fÄ en stomi vilket kan ge bÄde fysiska och psykiska konsekvenser. NÀr personer som fÄtt en stomi lÀmnar sjukhuset kÀnner de sig ofta svaga och oroliga för att lÀmna den trygga miljön pÄ sjukhuset. Syfte: Syftet var att belysa hur personer anpassar sig till ett liv med stomi samt hur de upplever att stomin pÄverkar dem i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie utfördes systematiskt med en slutgiltig genomgÄng och granskning av 17 vetenskapliga artiklar. Under resultatanalysen framkom fyra kategorierna.

This study aims to examine how families that during a long time have lived with neuropsychiatric disabilities have experienced their contact with different authorities. The study builds on qualitative interviews with two young people and five parents, from four different families. Focus in the paper lies mainly on the families' experiences of the school and different care sectors.The result shows that there is a great number of aspects as lack of information, lack of knowledge, dislodges between different authorities lack of support from school and care sectors, incorrect medication and shortage of long-term plans for treatment, which the families experienced as problematic. These aspects have also brought dramatic consequences that have strengthened the disabilities' negative effects.The result also shows that the parents are very active and bears a great responsibility for the child's health. The parents are in large extent alone in search for care, arranging meetings, searching for information, taking care of the children's medication etc.

Att ge bort en del av sig sjÀlv för att förbÀttra livet för en annan mÀnniska, Àr att ge gÄvan till liv. Levande njurdonatorers upplevelser kommer ofta i skymundan eftersom studier ofta fokuserat pÄ mottagarens upple-velse av njurtransplantationen. Donationen beskrivs med bÄde positiva och negativa upplevelser. De negati-va upplevelserna förknippas med fysiska och psykiska komplikationer efter donationen. De positiva upplevel-serna beskrivs som ökad livskvalitet och glÀdje inför att hjÀlpa en mÀnniska till ett bÀttre liv.

Bakgrund: MÄlet med den palliativa vÄrden Àr att med hjÀlp av behandlingar och vÄrd bibehÄlla eller förbÀttra den livskvalité som personen har. Dock upplever de flesta personer med cancer svÄr smÀrta i det palliativa skedet. Dessutom kan personer med cancer uppleva olika former av smÀrta samtidigt. SmÀrta kan uttryckas genom bÄde verbal och icke verbal kommunikation. Genom öppen och god kommunikation minskar risken för missförstÄnd och detta kan leda till ökat vÀlbefinnande för personer med cancer.

Att vara med om ett trauma kan fÄ lÄngtgÄende konsekvenser sÄ som att utveckla Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Denna studies syfte Àr att undersöka vilka faktorer som bidrar till ÄterhÀmtning frÄn PTSD. Totalt deltog Ätta individer. Semistrukturerade intervjuer utfördes och dataanalys genomfördes enligt induktiv tematisk metod. Huvudresultaten pekade pÄ att psykoterapeutisk behandling och en stark allians var viktigt vid ÄterhÀmtningen.

Bakgrund: Stroke Àr en vanlig förekommande hjÀrt- och kÀrlsjukdom vÀrlden över. Vid stroke uppstÄr en skada i hjÀrnan pÄ grund av syrebrist. Orsaken Àr antingen en infarkt eller en blödning i hjÀrnans kÀrlsystem. Detta kan leda till fysiska och psykiska funktionsnedsÀttningar. Sjuksköterskan kommer ofta att komma i kontakt med personer som insjuknat i stroke och dÀrför Àr det viktigt att ha förstÄelse för hur de erfar livet efter stroke. Syfte: Syftet var att beskriva personers erfarenheter av livet efter insjuknandet i stroke. Metod: En litteraturöversikt baserad pÄ studier med kvalitativ ansats.

Syftet med studien Àr att, genom en deskriptiv metod, beskriva hur barn reagerar vid förÀldrars plötsliga och ovÀntade dödsfall, vilka behov av stöd dessa barn har samt vad obearbetad sorg kan leda till bland barn. Ett plötsligt och ovÀntat dödsfall hos en förÀlder ses som en av de mest stressfulla och traumatiska upplevelse som barn och deras familjer kan tÀnkas gÄ igenom. Resultatet visar att samtliga barn i studien uppvisar starka kÀnsloreaktioner pÄ olika sÀtt efter förÀldrarnas plötsliga och ovÀntade dödsfall, i form av overklighetskÀnslor och misstro, rÀdsla, ansvarstagande, skuldkÀnslor, ilska och irritabilitet samt saknad och ledsenhet, oavsett hur dödsfallet intrÀffat. Gemensamt för barn som förlorat en förÀlder Àr att sorgen efter den döde Àr en gemensam angelÀgenhet med viktiga personer i omgivningen. Om den efterlevande förÀldern, och andra för barnet betydelsefulla personer, inte klarar av att lÄta barnet uttrycka sin sorg Àr det av vikt för barnet att fÄ trÀffa utomstÄende professionella och barn som varit med om liknande upplevelser, för att ges möjlighet att hantera och bearbeta det intrÀffade.

Uppsatsen behandlar funktionshindrades tillgÄng till arkeologiska utstÀllningar pÄ museer. Syftet Àr att utreda hur man pÄ bÀsta sÀtt kan anpassa arkeologiska utstÀllningar för att fler besökare ska kunna tillgodogöra sig dem. Investeringar i form av nya kommunikationsstrategier och ett större samarbete museer emellan samt med handikapporganisationer krÀvs för att tillgÀngliggöra arkeologiska utstÀllningar..

Tidigare forskning talar om förutfattade meningar, okunskap, rÀdsla m.m. hos somatisk vÄrdpersonal och om patienter som kÀnner sig avskrivna frÄn den somatiska vÄrden med att det Àr den psykiska ohÀlsan som Àr orsak till de fysiska symtomen. Psykiatrins vÄrdpersonal upplever problem med att vÄrda den fysiska hÀlsan hos patienten, dÄ deras specialitet Àr den psykiska hÀlsan.  Syftet med denna studie Àr att beskriva hur patienter med allvarlig psykisk ohÀlsa erfar den somatiska vÄrden och psykiatrisjuksköterskans erfarenheter av ansvar relaterat till psykiatripatienternas fysiska hÀlsa. Studien bygger pÄ nio semistrukturerade intervjuer, varav fem intervjuer med patienter och fyra intervjuer med psykiatrisjuksköterskor.

Bakgrund: Årligen drabbas 10 000 mĂ€nniskor av plötsligt hjĂ€rtstopp i Sverige. Överlevnaden efter hjĂ€rtstopp Ă€r lĂ„g och risken för lĂ„ngvariga komplikationer som nedsatt kognitiv förmĂ„ga, blindhet och fysiska funktionsnedsĂ€ttningar Ă€r stor hos de som överlever. Komplikationerna Ă€r ofta kroniska och kan komma att pĂ„verka det fysiska och psykiska vĂ€lbefinnandet. Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka upplevelser av livskvalitet hos individer som överlever ett plötsligt hjĂ€rtstopp utanför sjukhus. Metod: En litteratursöversikt, dĂ€r vetenskapliga artiklar systematisk sökts för att samla information kring den aktuella forskningen i Ă€mnet.

I dagens samhÀlle Àr bröstcancer en folksjukdom och allt fler yngre kvinnor fÄr diagnosen. Kvinnor reagerar kÀnslomÀssigt starkt nÀr sjukdomen hotar deras liv. Det Àr dÀrför naturligt att kvinnan vid diagnosbeskedet kommer in i en chockfas vilket kan göra att viktig information om cancern blockeras. Syftet med denna studie Àr att belysa yngre kvinnors psykiska pÄverkan vid diagnosen bröstcancer. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie dÀr resultatet var baserad pÄ Ätta kvalitativa artiklar vars innehÄll granskades, tolkades och analyserades.

I detta examensarbete behandlas synskadade personers upplevelser kring sociala interaktioner. Synskadade personer kan uppleva olika problematiska situationer i sociala interaktioner pÄ grund av sin funktionsnedsÀttning. Syftet var att, via en kvalitativ metod och intervjuer med tio synskadade personer, ta del av deras tankar, Äsikter och erfarenheter och kunna finna strategier, som dessa personer anvÀnder sig av för att hantera och förebygga de problem som kan uppstÄ. Vidare, hur synskadade personer upplever sitt eget och andras bemötande i sociala interaktioner, vilka problem de eventuellt har upplevt i dessa situationer samt hur de har hanterat dessa problem undersöktes. Resultaten visar pÄ olika problem som synskadade personer nÄgon gÄng har upplevt i sociala interaktioner.

Idrottsundervisning för elever med fysiska funktionshinder har i flera tidigare studier visat sig att det kan innebÀra svÄrigheter. Syftet med detta examensarbete var att erhÄlla en fördjupad förstÄelse för hur lÀrare och fysiskt funktionshindrade elever upplever situationen i Àmnet idrott och hÀlsa i skolan, samt vilka erfarenheter idrottslÀrare har kring Àmnet. Genom observationer och intervjuer med elever och lÀrare pÄ tre olika skolor, har ett resultat av deras upplevelser och erfarenheter kring situationen i Àmnet idrott och hÀlsa i skolan uppkommit. UtifrÄn en inspiration av grounded theory som metod analyserades de transkriberade intervjuerna och observationerna frÄn de olika skolorna. Datan som erhÄllits frÄn metoderna har resulterat i olika begrepp som kan karakterisera de olika skolorna i undersökningen: NivÄanpassningar, individualisering, relation, trygghet, kommunikation och resurser.

This thesis was rendered for the client HAGS Aneby AB that is a global leader in playground equipment. The goal of this project was to develop a seesaw that is available for children aged 5-12 years; both with and without disabilities. The project has aimed to develop a seesaw that fits everyone in the target group without looking specially adapted.Children with disabilities have difficulty using today's seesaws because they consist of only a seat and a handle on each side. It requires that the user has strong arms and legs and can sit up without support. HAGS Aneby AB would like to change this.To gain knowledge of the target group and on the different types of disabilities information was sought for on the internet including the RBU's and UNICEF's websites.

Bakgrund: VÄrdrelaterade infektioner som Methicillin Resistent Staphylococcus Aureus, MRSA, ökar. Bakterien Àr komplicerad att avlÀgsna och idag Àr MRSA ett av de största vÄrdhygieniska problemen internationellt. Vid vÄrd av personer som bÀr pÄ MRSA krÀvs sÀrskilda rutiner, sÄsom isoleringsvÄrd och skyddsklÀder.Syfte: Att belysa personers upplevelser av att bÀra pÄ MRSA i en vÄrdkontext.Metod: En litteraturstudie av Ätta stycken kvalitativa, vetenskapliga artiklar. Materialet analyserades och sammanstÀlldes med en beskrivande metasyntes, enligt Friberg (2012).Resultat: Tre teman tydliggjordes: ?Rutinernas inverkan pÄ patientens upplevelse av vÄrden?,? Patientens upplevelse av mötet med vÄrdpersonalen.? och ? Patientens kÀnslomÀssiga upplevelse av att vara infekterad med MRSA?.