Denna uppsats undersöker hur personer med funktionsnedsÀttning portrÀtteras i svensk barnlitteratur. Metoden som anvÀnts Àr innehÄllsanalys av kvalitativ art dÀr undersökningsmaterialet bestÄr av barnlitterÀra verk som innehÄller personer med funktionsnedsÀttning som publicerats i Sverige under Ären 2000 till 2012. De centrala frÄgestÀllningarna handlar om hur bilden av personer med funktionsnedsÀttning ser ut i dessa verk samt huruvida det gÄr att finna nÄgra stereotyper i dessa moderna barnböcker. Resultatet visar att den undersökta litteraturen med nÄgra fÄ undantag ger en nyanserad och positiv bild av personer med funktionsnedsÀttning. Dessa undantag bestÄr oftast av ett mindre element i berÀttelsen och har inte en framtrÀdande roll i skildringen..

Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.

Antalet personer med demenssjukdom ökar i Sverige och i stora delar av vÀrlden. SvÄra kognitiva symtom komplicerar relationen mellan vÄrdpersonal och de personer som vÄrdas med demenssjukdom vilket ofta leder till etiska frÄgor och dilemman. För att utveckla omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom Àr det viktigt att kartlÀgga sjuksköterskans etiska perspektiv. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans etiska perspektiv i omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie och tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att etiska perspektiv uppstod i olika situationer.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt för bÄde den psykiska och fysiska hÀlsan. Den kan minska psykiska problem som oro, stress och depression, samt fysiska Äkommor som blodtryck, stroke och diabetes. Fysisk aktivitet Àr numera en allt mer vedertagen metod för att behandla fysiska och psykiska besvÀr. Individer med ADHD har vanligen problem med hyperaktivitet, impulsivitet, uppmÀrksamhet, sociala beteenden och kognitiva förmÄgor. Syfte: Att undersöka den vetenskapliga litteraturen för att fÄ belÀgg för vilka effekter fysisk aktivitet kan ha för symptom hos individer med ADHD. Metod: I denna systematiska litteraturstudie Äterfanns via sökningar i databaserna PubMed, The Cochrane Library, Web of Science, Science Direct och PsycINFO artiklar som sedan granskades utifrÄn en bedömningsmall. Resultat: Fysisk aktivitet upplevdes ha en positiv effekt för hyperaktivitet och uppmÀrksamhetsproblem samt visade sig minska risken för sociala beteendeproblem hos individer diagnostiserade med ADHD. Vidare pÄvisades att oavsett regelbundenhet eller omfattning av fysisk aktivitet en positiv effekt för kognitiva förmÄgor hos individer diagnostiserade med ADHD. Konklusion: Den vetenskapliga litteraturen visar att fysisk aktivitet troligen har en positiv effekt för ett flertal symptom hos individer med ADHD.

Beroendesjukdomen utgör ett problem i dagens Sverige. Ett lÄngvarigt missbruk kan exempelvis leda till depression, rubbning i hormonsystemet och förlorad muskelmassa. Forskning visar pÄ ett samband mellan missbruk och pÄverkan pÄ hjÀrnans belöningssystem. Missbruk kan Àven leda till en negativ inverkan pÄ det sociala livet. Fysisk aktivitet pÄverkar hÀlsan positivt genom bland annat ett ökat sjÀlvförtroende, en ökad fysisk sjÀlvkÀnsla och en förbÀttrad kondition och muskelfunktion.

Syftet med studien var att ta reda pÄ om förÀldrarnas relation med slÀkt och vÀnner pÄverkats efter att de fÄtt ett barn med Downs syndrom och om/hur de anser att slÀkt och vÀnner kunnat visa sina kÀnslor betrÀffande barnets funktionshinder. Ett annat syfte var ocksÄ att jÀmföra om det fanns nÄgon skillnad mellan mödrarnas och fÀdernas svar. Studien har en kvantitativ och jÀmförande design och redan gjorda och besvarade enkÀter har anvÀnts. 207 förÀldrar till barn med Downs syndrom frÄn 10 slumpmÀssigt utvalda platser i Sverige tillfrÄgades och 165 valde att delta.   Huvudresultatet frÄn den hÀr studien visade att de flesta förÀldrarna inte upplevde att relationen till slÀkt och vÀnner förÀndrats efter att de fÄtt ett barn med Downs syndrom. FörÀldrarna upplevde ocksÄ att slÀkt och vÀnner kunnat visa sina kÀnslor betrÀffande barnets funktionshinder.

Syftet med föreliggande studie Àr att kartlÀgga och analysera pappors psykiska hÀlsa samt val av stress- och copingstrategier i samband med att deras barn insjuknat i lÄngvarig kronisk sjukdom. Jag avser att göra jÀmförelser mellan papporna för att se om det finns skillnader i anvÀndandet av copingstrategier beroende pÄ nÀr sjukdomen upptrÀder, barnets Älder, pappornas utbildningsnivÄ, etnicitet osv. Mitt intresse Àr ocksÄ att undersöka om dessa pappor kÀnner sig nedstÀmda eller deprimerade utifrÄn att deras barn Àr sjukt eller om det finns andra faktorer som pÄverkar pappornas psykiska hÀlsa. Totalpopulationen bestod av 120 pappor till barn och ungdomar (födda 89- 06) diagnostiserade med inflammatoriska mag- tarmsjukdomar. 52 pappor deltog i studien.

SamhÀllet förÀndras och blir allt mer mÄngkulturellt och det skapar ett större behov av att kunna kommunicera. Mitt syfte var att undersöka hur den interkulturella kommunikationen fungerar mellan pedagoger och förÀldrar.I min undersökning intervjuade jag tvÄ pedagoger och fem förÀldrar pÄ en mÄngkulturell förskola, dÀr jag gjorde tre observationer. Pedagogerna Àr mycket positiva i sin kommunikation med förÀldrarna. NÀr inte det talade sprÄket rÀcker till anvÀnder man hela sin kropp och tecken, alltsÄ pekar och ritar och ber barnen hjÀlpa att tolka för att kommunicera, sa en av pedagogerna. Det hÀnder att man inte förstÄr varandra och det kan skapa frustration nÀr man inte kan förmedla sitt budskap till den andra.

Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) inkluderar ulcerös kolit och Crohns sjukdom. De Àr kroniska och uppkommer i skov dÄ tarmslemhinnan blir inflammerad och sÄrig vilket ger en komplex symtombild med akuta diarréer, rektalblödning och buksmÀrtor. Behandlingen gÄr ut pÄ att minska symtom och förebygga uppkomst av skov. DÄ dessa sjukdomar pÄverkar det dagliga livet sÄ pÄverkas ocksÄ den individuella hÀlsorelaterade livskvaliteten, vilket mÀter den fysiska, psykiska och sociala aspekten av ett hÀlsoproblem.Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av hÀlsorelaterad livskvalitet hos personer med inflammatorisk tarmsjukdom.Metod: En litteraturöversikt har gjorts dÀr tolv vetenskapliga artiklar har utgjort grunden till resultatet och skapat en översikt pÄ befintlig forskning. De har lÀsts, sammanfattats och analyserats dÀr likheter och skillnader har hittats och teman bildats.Resultat: Resultatets fyra huvudteman Àr Fysisk funktion, Psykisk funktion, Social funktion och Att ÄterstÀlla sin livskvalitet.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har i studier kopplats till lindring av psykiska symtom som depression, oro, Ängest samt en ökning av sjÀlvupplevd livskvalitet. Vid insjuknande i psykossjukdom Àr det vanligt att drabbas av just Ängest och depression. Dessa symtom i kombination med biverkningar frÄn lÀkemedel ökar risken för en mindre hÀlsosam livsstil och fysisk inaktivitet, vilket kan leda till en ond cirkel och allt sÀmre fysisk och psykisk hÀlsa.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det finns nÄgra skillnader mellan fysiskt hög- och lÄgaktiva personer med psykossjukdom avseende livskvalitet samt förekomst av depression och Ängest. Syftet med studien var Àven att undersöka hur deltagarnas motionsvanor ser ut nÀr det befinner sig pÄ en sluten psykiatrisk vÄrdavdelning.Metod: Föreliggande studie Àr en kvantitativ tvÀrsnittsstudie. En enkÀt bestÄende av demografiska frÄgor, tvÄ skalor om fysisk aktivitet, en frÄga om motionsform, en Ängest- och depressionsskala samt en skala om livskvalitet, delades ut.

Enligt Antonovsky kan en person som har ett högt KASAM, hantera sina Àndrade förutsÀttningar bÀttre Àn en person med lÄgt KASAM. Studier har Àven visat att mÀnniskan har olika förutsÀttningar till att finna hÀlsa efter sjukdom. Författarna vill dÀrför undersöka om detta stÀmmer och vad det Àr som gör att personer har olika förmÄgor och förutsÀttningar att hantera sin sjukdom. Syftet med studien Àr att beskriva hur personer hanterar sin Àndrade livssituation, utifrÄn KASAM. Metoden för litteraturstudien baserar sig pÄ en analys av vetenskapliga artiklar och har en kvalitativ ansats.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av och förvÀntningar pÄ restaurang- och dansmiljöer för personer med lÀtt begÄvningshandikapp. Den kvalitativa studien genomfördes med öppna frÄgestÀllningar utifrÄn en intervjuguide. Undersökningsgruppen bestod av tio personer, sex kvinnor och fyra mÀn, med lÀtt begÄvningshandikapp i Äldrarna 24 - 65 Är. De var bosatta i en av tvÄ utvalda, i storlek jÀmförbara, kommuner i Norrbotten. Datainsamlingen analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tvÄ teman: Erfarenheter och FörvÀntningar.

Den 1 juli Är 2009 trÀdde en lagÀndring i kraft i SoL 5 kap. 10 § som innebÀr ett förtydligande i att SocialnÀmnden ska erbjuda stöd eller hjÀlp för att underlÀtta för de personer som vÄrdar en nÀrstÄende som Àr lÄngvarigt sjuk eller Àldre eller stödjer en person som har funktionshinder.Syftet med denna studie var att undersöka hur implementeringen av SoL kap 5 § 10 ser ut i tvÄ kommuner. För att besvara detta anvÀnde vi oss utav kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner med kunskap inom anhörigstödsarbete. Dessa nyckelpersoner har valts ut i tvÄ kommuner med olika organisationsform. De tvÄ kommunerna vi valt befinner sig i olika stadier i utvecklingen av implementeringen gÀllande anhörigstöd.Ur vÄrt resultat fick vi fram tre olika teman och dessa blev sedan grunden till vÄr analys och diskussion.

FörÀldrar till barn med psykiska svÄrigheter ger sin bild av vad som varit till hjÀlp i kontakten med Barn- och ungdomspsykiatri i Stockholms lÀns landsting. Studiens syfte har varit att lyfta fram viktiga aspekter i ett förÀndringsarbete genom klienters egna upplevelser av vad som hjÀlpt dem i kontakten med behandling, rÄd och stöd. Grundtanken var att tillvarata klienters erfarenheter av vad som varit till hjÀlp och stöd. Trots klientperspektivets centrala betydelse, visar tidigare studier att det nyttjas alltför sÀllan i det praktiska utövandet.Genom kvalitativa samtalsintervjuer av förÀldrar till barn med psykiska svÄrigheter, som under en lÀngre tid haft kontakt med en av Barn och ungdomspsykiatrins öppna mottagningar i Stockholm, har viktiga erfarenheter samlats in och bearbetats. Detta material har sedan jÀmförts med tidigare forskning.

Studiens syfte var att undersöka om och hur skiljer sig personligheter av personer som Àr intagna i fÀngelse, rehabiliterade personer och personer som inte har begÄtt nÄgot brott. Personlighetsundersökning baserades pÄ femfaktorsmodell och en enkÀt som bestod av 50 frÄgor. Samtliga faktorer jÀmfördes genom alla tre grupper. Vidare gjordes en jÀmförelse av vilken typ av brott har de intagna och rehabiliterade personer begÄtt, vilka drivkrafter hade dem och vad de tyckte var viktigt i deras liv för att inte begÄ brott vilken realiserades genom en konstant komparativ metod. Personlighetsskillnaderna undersöktes genom Kruskal-Wallis test.