FÀrg anses livsviktig för den mÀnskliga organismen och en vital del av den helande trÀdgÄrden. En hÀlsotrÀdgÄrd ska tillgodose brukaren samtliga terapeutiska inslag oavsett funktionshinder. Trotts detta saknas det funktionella fÀrginslag för den blinda brukare som söker rekreation i en helande trÀdgÄrdsmiljö. Kromoterapi Àr en form av fÀrgterapi som anvÀnts sen 2000 f. kr.

Den psykiska ohÀlsan hos ungdomar Àr hög, dessutom Àr samsjuklighet vanligt. Det transdiagnostiska perspektivet utgÄr frÄn att olika syndrom delar samma underliggande processer varav repetitiva negativa tankar Àr en sÄdan process. Denna kombinerade longitudinella- och tvÀrsnittsstudie syftade till att undersöka psykiska symtom (inom social Ängest, depression och sömnproblem) och deras stabilitet över tid samt koppling till repetitiva negativa tankar hos gymnasieungdomar. Genom klusteranalys framkom ett antal symtomprofiler för vartdera mÀttillfÀlle (ett symtomfritt kluster, singelproblematikkluster och samtidiga symtom/samsjuklighetskluster). Dessa symtomprofiler visade sig vara stabila över tid.

Engagemang, kunskap och empati Àr vÀsentligt för att sjuksköterskan ska fÄ en bra kommunikation med personer som har fibromyalgi, detta eftersom det finns mycket fördomar emot sjukdomstillstÄndet. Syftet med studien var att belysa hur personer med fibromyalgi bekrÀftas och upplever bekrÀftelse samt hanterar sin situation i det vÄrdande mötet med sjuksköterskor. Metoden som har anvÀnts var litteraturstudie. Resultatet visar, att personer upplevde bekrÀftelse nar de blev trodda, sedda och fick stöd i sin nÀra relation med sjuksköterskan. Blev de bekrÀftade pÄverkades identiteten och sjÀlvkÀnslan i en positiv riktning.

Att kunna utföra de aktiviteter som man vill Àr betydelsefullt för hÀlsa och vÀlbefinnande. Att bli Àldre innebÀr att vissa besvÀr och funktionshinder kan öka. Det kan leda till att individen fÄr svÄrt att utföra de aktiviteter som den vill. Syftet med studien var att undersöka Àldre personers aktiviteter i och utanför hemmet samt vad de skulle vilja göra. Vidare var syftet att beskriva Àldres uppfattning om hjÀlpen de fÄr med dessa aktiviteter.

Aptitlöshet Àr ett vanligt förekommande fenomen hos personer med cancersjukdom. Det kan komma till följd av sjukdomen/tumören i sig, men Àven av behandlingen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av aptitlöshet hos personer med cancersjukdomar. Elva vetenskapliga artiklar har analyserats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys och manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier som utgjorde resultatet: Att inte förstÄ eller bli förstÄdd: Att maten inte smakar som förut: Att tvingas Àta för att överleva: Att förlora njutning och gemenskap samt Att ta kontroll över situationen.

Uppsatsens namn lyder pĂ„ följande sĂ€tt: Hur mycket mĂ„ste jag anstrĂ€nga mig egentligen? - En studie om ungdomars upplevda psykiska ohĂ€lsa i relation till skola och framtidsval. Studien Ă€r skriven av Melissa GĂŒlĂŒnay och Mirela Koljenovic som lĂ€ser sitt tredje Ă„r pĂ„ Södertörns Högskola. Syftet med denna uppsats Ă€r att fĂ„ en förstĂ„else för hur studierna i skolan och de framtidsval som studiens intervjupersoner stĂ€lls inför kan ha ett samband till deras upplevda psykiska ohĂ€lsa i form av oro och Ă„ngest. För att kunna svara pĂ„ denna frĂ„ga kommer  uppsatsen i sin tur att belysa fenomenet individualisering som stĂ„r för utformningen av samhĂ€llet och de olika institutionerna sĂ„ som skola och arbete.

Personer som lever med reumatoid artrit (RA) mÄste hela livet anpassa sina dagliga aktiviteter efter sin sjukdom. RA ger konsekvenser pÄ mÄnga sÀtt bland annat socialt, ekonomiskt, fysiskt och psykiskt. Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av att delta i temagrupp med ledskyddsundervisning för nÄgra personer med RA. Undersökningsgruppen bestod av totalt sju personer. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie.

Bakgrund: Schizofreni Àr en allvarlig psykisk sjukdom kÀnnetecknad av svikt i kognitiva och sociala förmÄgor. Det rÄder otillrÀckliga kunskaper i bemötandet av personer med schizofreni. Deras subjektiva upplevelser blir oftast Äsidosatta fastÀn de spelar en viktig roll i vÄrden och personers liv. En bÀttre förstÄelse för personers subjektiva dimensionen kan bidra till ett bÀttre bemötande och minska lidande för personer med schizofreni.Syfte: Syftet för denna studie Àr att undersöka subjektiva upplevelser hos personer med schizofreni.Metod: Nio kvalitativa artiklar som hittades i databaserna PsycINFO och CINAHL bearbetades med metasyntes, gemensamma teman kunde identifieras.Resultat: Personer med schizofreni upplever en komplex blandning av upplevelser sÄsom tillbakadragande, ensamhet, relationsproblem, hopplöshet, kaos och förvirring som effekter av sjukdomen. Trygghet och gemenskap kan bidra till en positiv utveckling av hÀlsoprocesserna.Diskussion: LivsvÀrlden ligger till grund för hur personer med schizofreni upplever sin sjukdom och livssituation.

Syftet med studien Àr att skapa en ökad förstÄelse inom berörda yrkes- och studentgrupper för hur individer, som blivit rullstolsburna senare i livet, upplever sin identitet och eventuella identitetsförÀndringar. Resultatet tolkades utifrÄn Anthony Giddens teorier om senmodernitet och identitet samt Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska perspektiv. Den tidigare forskningen har berört funktionshinder och identitet utifrÄn olika aspekter, dock har inte syftet för denna studie behandlats i sin helhet i andra studier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter för att nÄ deras upplevelser.

This thesis aims to investigate possible positions of identification for people with dis/abilities. With a theoretical basis in crip-theory it discusses the notions of power and deviance and its? importance for the formation and reproduction of ideas around the concepts of dis/ability, ableism, deviancy and normality..

Vi har studerat en laglig rÀttighet som vissa personer med funktionshinder kan ha en rÀtt till i Sverige. Dessa rÀttigheter finns i lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vi har studerat de förslag till Àndringar som kan komma att ske i insatsen personlig assistans. Vi har Àven studerat den föreslagna insatsen personlig service med boendestöd som Àr tÀnkt att ersÀtta en del av insatsen personlig assistans. Vi frÄgar oss om dessa insatser, efter en eventuell lagÀndring, kan anses vara rÀttigheter samt ingÄ i en rÀttighetslag.

Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ en ökad kÀnnedom om den opererade kvinnans upplevda kroppsliga och psykiska förÀndring vid hysterektomi. FrÄgestÀllningarna var; Vilka förÀndringar upplever patienten? Vilket psykosocialt stöd kan ges av sjukvÄrdspersonal och anhöriga för att underlÀtta för kvinnan? Vilken grad/behov av kunskap finns bland patienterna? 9 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet som framkom ledde till fyra teman; kÀnsla av förbÀttrad hÀlsa, sexuella förÀndringar, hormonella förÀndringar och kunskap, förstÄelse och stöd. Generellt ökade hÀlsan, bÄde fysiskt och psykiskt, hos de kvinnor som genomgÄtt hysterektomi.

NĂ€r en person insjuknar i en kroniskt psykisk sjukdom pĂ„verkas ofta relationerna till de nĂ€rstĂ„ende med betydande störningar i familjelivet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nĂ€rstĂ„endes upplevelser av nĂ€ra relation med kroniskt psykiskt sjuk person. Åtta artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys som resulterade i fem kategorier: Att inte förstĂ„ och att sörja: att leva med kĂ€nslor av skam, skuld och oro: att ansvar krĂ€ver tid och ekonomiska resurser, men ger inga rĂ€ttigheter: att leva i nya relationer och att fĂ„ andrum, ökad förstĂ„else och försoning. NĂ€rstĂ„ende tycktes hamna i ett kristillstĂ„nd och upplevde att de saknade rĂ€ttigheter nĂ€r det gĂ€llde professionell vĂ„rd av personer med kronisk sjukdom, trots att de fortsatte som vĂ„rdgivare utanför sjukhusvĂ„rden. Resultatet diskuteras med ledning av Cullbergs (2006) kristeori, Erikssons (2003) och Orems (1995) omvĂ„rdnadsteorier.

Bakgrund: Ätstörningar Ă€r idag vanligt förekommande bland personer pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll i vĂ€stvĂ€rlden. Dessa personer har oftast ingen sjukdomsinsikt och har dĂ€rför svĂ„rt att förstĂ„ behovet av hjĂ€lp. DĂ€rmed kan det vara vĂ€sentligt att personer i omgivningen bistĂ„r med stöd för att hjĂ€lpa personen hantera sin situation. Syftet med studien var att belysa stödets betydelse för personer med Ă€tstörningar. Metoden som anvĂ€nds Ă€r litteraturstudie.

Arbetsrelaterad psykisk ohÀlsa Àr idag ett vÀxande folkhÀlsoproblem och en orsak till att lÄngtidssjukskrivningar ökar dramatiskt, vilket innebÀr en stor samhÀllsekonomisk kostnad. Syftet med denna kvalitativa studie, dÀr fyra personer intervjuades, var att undersöka hur arbetsrelaterad psykisk ohÀlsa upplevdes och via bakomliggande faktorer vÀcka reflektioner över preventiva insatser i samhÀllet. I resultatet framkom tydligt att organisationsförÀndringar, resursbrist och stegrade krav var centrala orsaksfaktorer till att individerna successivt tömdes pÄ livsbejakande kÀnslor genom en maktlöshet och brist pÄ ÄterhÀmtning. Vilket tog sig uttryck i fysiska, psykiska och sociala problem. För att bromsa problemet krÀvs en utökad forskning inom sjukfrÄnvaro och intervention.