I Sverige Àr förekomsten av barn med ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) i skolÄldern ca 5 %, diagnosen Àr sex gÄnger vanligare hos pojkar Àn hos flickor. Huvudsymtomen bestÄr av uppmÀrksamhetsstörningar, impulsivitet och överaktivitet. Denna studie handlar om hur mammor till barn med diagnosen upplever sin vardag. Hur de ser pÄ diagnosticeringen och bemötandet frÄn sin omgivning. Studien bygger pÄ intervjuer med fyra mammor som alla har söner med diagnosen ADHD som delar med sig av sina upplevelser av att vara förÀlder till ett barn med ett neuropsykiatriskt funktionshinder (NPF).Nyckelord:ADHD, diagnos, barn, förÀldrar, upplevelse, stigmatisering.

Detta arbete har som syfte att dels undersöka hur lÀrare tycker att det fungerar att ha en elev med funktionshinder i sin klass. Dels att undersöka hur eleverna uppfattar sin skolsituation samt att undersöka vilken roll eventuella elevassistenter har, bÄde ur elevens och lÀrarens synvinkel. De resultat jag kommit fram till i mina intervjuer visar att det ur lÀrarsynpunkt fungerar mycket bra med en elev med funktionshinder i klassen. Samtliga lÀrare har ocksÄ varit mycket positiva till elevernas assistenter, de betyder mycket för eleverna. Resultaten visar ocksÄ att eleverna ser positivt pÄ sin skolgÄng, de tycker att det fungerar bra med assistansen och att skolorna Àr sÄ anpassade att de kan ta sig fram överallt.

Uppsatsen undersöker hur enhetschefer och boendehandledare beskriver de sociala kategoriseringarna: intellektuella funktionshinder, Älder och kön och vilka ramar dessa beskrivningar skapar för brukarna de arbetar med. Materialet samlades in genom fokusgruppsintervjuer med en enhetschefsgrupp och en boendehandledargrupp, dÀr de fick diskutera frÄgor som relaterade till uppsatsens frÄgestÀllningar. Enhetscheferna och boendehandledarna visade att omgivningar skapas i det sociala samspelet mellan mÀnniskor, dÀr bÄda grupperna visade att förstÄelsen av begreppet nivÄ har vÀldigt stor pÄverkan pÄ dem i arbetet med brukarna. Diskussionerna visade pÄ att personer med intellektuella funktionshinder frÀmst ses som individer med en nivÄ, dÀr andra social kategoriseringsgrunder som kön och Älder inte fÄr lika stor betydelse. Resultatet av detta kunde ses i det enhetscheferna uttryckte som en ?balansgÄng? i arbetet, dÀr ideologier krockade med varandra och skapade ideologiska dilemman, vilket i förlÀngningen ocksÄ ledde till ambivalens hos grupperna i hur de skulle bemöta brukarna.

Hemlösa personer tillhör en utsatt grupp i samhÀllet med ofta komplexa sociala ochhÀlsomÀssiga problem. Deras förutsÀttningar leder till att de betydligt oftare drabbas avfysiska sjukdomar, psykiska besvÀr och missbruk Àn den övriga befolkningen. PÄ grund av dehemlösa personernas behov av hÀlso- och sjukvÄrd kommer vÄrdpersonal ofta i kontakt meddem. Uppsatsen beskriver mötet mellan hemlösa personer och vÄrdpersonal. Enlitteraturstudie genomfördes dÀr 12 artiklar analyserades utifrÄn Burnards modell förinnehÄllsanalys.

Bakgrund: År 2002 drabbades 1,5 miljoner kvinnor i vĂ€rlden av bröstcancer. Den psykiska smĂ€rtan kan förklaras som det kĂ€nslosamma spektrum av de negativa kĂ€nslorna. Varje mĂ€nniska upplever den psykiska smĂ€rtan olika. En bröstcancerdiagnos Ă€r en traumatisk upplevelse som pĂ„verkar hela kvinnan och ger upphov till ett brett spektrum av kĂ€nslor. Syfte: Syftet med studien var att belysa innebörden av psykisk smĂ€rta vid bröstcancer.

Under senare Är har man via forskning kunnat pÄvisa att det finns samband mellan missbruk och ADHD. Enligt en studie Àr det mellan 15-30% ungdomar samt 35-55% av vuxna med diagnosen som har ett substansmissbruk, ofta i kombination med andra psykiska störningar. I socialstyrelsens rapport framgÄr det att personer med ADHD riskerar att utveckla ett alkohol- eller drogmissbruk i tidig Älder i jÀmförelse med personer som inte har diagnosen. Personer med ADHD och missbruksproblematik tenderar ocksÄ att snabbare och oftare fÄ Äterfall. Risken Àr allra störst om personer med ADHD har haft bÄde ett trots- eller normbrytande beteende och hyperaktivitet eller impulsivitet under sin barndom.

Detta arbete handlar om barn med funktionshinder och deras integrering i förskola, fritidshem och vardagsliv. Med integrering menar jag hur funktionshindrade fungerar och klarar sig i vÄrt samhÀlle. Syftet med denna studie Àr att se hur en dag ser ut för barn med funktionshinder.. Detta utifrÄn en tidigare uppsats om Àmnet dÀr en flicka med Downs Syndrom följdes under en dag. Jag kommer ocksÄ att undersöka nÀr och hur integreringen av funktionshindrade i samhÀllet startade i Sverige.

Aktivitetsbalans Àr ett dynamiskt fenomen som pÄverkas av förÀndringar i den fysiska miljön samt i vilket stadium i livet individer befinner sig i. Aktivitetsbalans beskrivs Àven som ett generellt begrepp som bidrar till hÀlsa och vÀlbefinnande. Tidigare forskning visar att vuxna med ett fysiskt funktionshinder har en mindre social umgÀngeskrets Àn vuxna utan fysiskt funktionshinder. Forskning visar ocksÄ att vuxna med ett fysiskt funktionshinder Àr mindre nöjda med sitt arbete, sin ekonomiska situation, sina relationer samt livet i helhet. Tidigare studier visar ocksÄ pÄ att vuxna med ett fysiskt funktionshinder har ett svagt socialt nÀtverk, svÄrigheter att delta i fritidsaktiviteter, svÄrigheter att fÄ ett heltidsarbete.

Bakgrund: Trots att psykisk ohĂ€lsa Ă€r vanlig bland befolkningen, förekommer det fördomar och myter om personer med psykisk problematik. Personer med psykisk ohĂ€lsa har ökad förekomst av riskfaktorer i sin livsstil, men fĂ„r trots detta inte samma uppmĂ€rksamhet och behandling vid somatisk sjukdom som övriga. DĂ€rför Ă€r det av stor vikt att sjuksköterskor har förmĂ„ga att bemöta personer med bĂ„de psykiska och fysiska problem och göra dem delaktiga i vĂ„rden. Ökad förstĂ„else för bemötandet av personer med psykisk ohĂ€lsa inom somatisk vĂ„rd kan bidra till att förbĂ€ttra omvĂ„rdnaden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan ha betydelse för hur sjuksköterskor inom somatisk vĂ„rd bemöter personer med psykisk ohĂ€lsa.

AnvÀndare som har olika typer av funktionsnedsÀttningar, exempelvis nedsatt tal och kommunikations förmÄga, har idag möjlighet att fÄ stor hjÀlp i sin vardag utav tekniska hjÀlpmedel. Dessa hjÀlpmedel har oftast en standardiserad design och det finns fÄ lösningar som gör att anvÀndarna kan anpassa hjÀlpmedlens utseende efter sina egna preferenser. Vilket Àr speciellt viktigt för barn och ungdomar.En designer har en stor utmaning med att identifiera anvÀndarnas behov, nÀr anvÀndarna har funktionshinder. Vanligtvis görs insamlingen i form av intervjuer eller enkÀter, vilket inte Àr enkelt om kommunikationen mellan designer och anvÀndare kompliceras av funktionshinder. Den övergripande frÄgan som har vÀglett arbetet Àr hur designers kan anvÀnda och anpassa anvÀndarorienterade metoder sÄ att de kan samla in information frÄn anvÀndare Àven i fall dÄ anvÀndarna har funktionsnedsÀttningar?Syftet med projektet var dÀrför att undersöka hur anvÀndarorienterade metoder kan stödja designprocessen sÄ att funktionsnedsÀttningar inte utgör ett hinder för insamling av information frÄn anvÀndare.

The aim of this master?s thesis is to investigate a information center called ?Infoteket om funktionshinder?. The purpose of Infoteket is to collect information about disabilities and make it accessible to people with disabilities, their relatives and public. In this survey I will analyze how Infoteket can help people with disabilities to achieve empowerment. I use empowerment as a theoretical framework as Jay A.

Socialstyrelsen har konstaterat att Àldres psykiska hÀlsa Àr ett eftersatt omrÄde, trots att mÄnga Àldre drabbas av psykiska besvÀr, och efterlyser behandlingsalternativ till medicinering. Man konstaterar samtidigt att det saknas undersökningar av effekten av psykoterapi för personer i högre Äldrar, nÄgot som delvis kan bero pÄ att mÄnga studier har en ÄldersgrÀns pÄ 75 Är. Tidigare studier visar ocksÄ att psykoterapeuter föredrar att ta emot yngre patienter i psykoterapeutisk behandling. Studien Àr en beskrivning av nÄgra psykoterapeuters upplevelser av det psykoterapeutiska arbetet med personer som Àr 75 Är och Àldre.Sju psykoterapeuter intervjuades i denna kvalitativa undersökning dÀr datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med tematisk analys. Det som upplevs vara vanligast förekommande tema för denna Äldersgrupp Àr förluster och skam kopplat till detta.

Datorspel har under början av 2000-talet tagit vÀrlden med storm. Fenomenet har exploderat frÄn att vara en angelÀgenhet frÀmst för de redan frÀlsta till en internationell miljardindustri. Sverige Àr en av de bÀsta lÀnderna i vÀrlden pÄ datorspelsutveckling. Alla som vill kan dock inte genast ta del av underhÄllningen. Ett funktionshinder kan försvÄra eller helt förstöra spelupplevelsen.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare pÄ en F-9 skola, ser pÄ sin strÀvan att försöka integrera sina elever med funktionshinder i klassrummet. Vilka möjligheter har lÀrare att klara av att integrera funktionshindrade elever i klassrummet och undervisa dem i en klassgemenskap? UtgÄngspunkten för studien har jag tagit i regeringens direktiv för ?en skola för alla?. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag har intervjuat tre lÀrare frÄn en och samma skola i Lunds kommun, som alla har barn med funktionshinder i sin klass. Intervjuerna visar att lÀrarna i studien ser stora möjligheter och hyser en stor vilja att hjÀlpa sina elever att nÄ kunskap och kÀnna social samhörighet. Resultatet visar ocksÄ att lÀrarna i hög grad ser elevernas skolsvÄrigheter ur ett individperspektiv, med eleven som bÀrare av problemen.

I Sverige drabbas varje Är omkring 100-150 personer av en traumatiskt orsakad ryggmÀrgsskada. En ryggmÀrgsskada innebÀr ofta ett funktionshinder som gör att stora förÀndringar mÄste göras i livssituationen, vilket kan vara en svÄr anpassning. Stress, Ängest och depressiva symtom Àr relativt vanligt bland personer som skadats. Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av att lÀra sig leva med en ryggmÀrgsskada. Studien gjordes som en litteraturstudie dÀr 15 vetenskapliga artiklar valdes ut, granskades och analyserades via fÀrgkodning för att finna likheter.