Syfte: Syftet var att belysa hur yngre personer efter stroke upplevde det dagliga livet. Metod: En allmÀn litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga artiklar gjordes. Bakgrund: I Sverige drabbas Ärligen 30 000 personer av stroke och uppskattningsvis lever 100 000 personer med nÄgot funktionshinder. Av de överlevande Àr 15-20 procent i arbetsför Älder. Stroke orsakar ett omfattande hjÀlpbehov hos de drabbade eftersom sÄ mÄnga funktioner pÄverkas.

Arbetet gick ut pÄ att designa och programmera en prototypmobiltelefonmodul till HandyBlue, ett omgivningskontrollsystem för personer med funktionshinder. Rapporten gÄr igenom de olika momenten i modulens utveckling som marknadsundersökning, expertintervjuer, design och implementation och fÀltester.Programmet fick bra betyg i fÀlttester och ansÄgs av samtliga testare som lÀttanvÀnt och intuitivt. Slutsatsen Àr att  genom att hÄlla mÄlgruppens önskemÄl i fokus och lÄta tÀnkta anvÀndare vara delaktiga i utvecklingen i ett tidigt skede, blir slutresultatet en modul som vÀl uppfyller de krav som stÀllts pÄ den..

The general objective of this qualitative study is to analyse and describe what people with psychiatric disabilities write on their blogs about their encounters with social workers. The questions the study is aiming to answer are: How do people with psychiatric disabilities describe their encounters with social workers? Do the informants describe instances of paternalism and advocacy? How do the informants describe their sense of meaningfulness, comprehensibility and manageability? The study is based on a theoretical framework in which empowerment and sense of coherence (SOC) are the key elements, along with the concepts of paternalism and advocacy as well as meaningfulness, comprehensibility and manageability. The research data was collected from blogs on to the blog forum Psykiatrin.blogg.se ? psykiatrins Robin Hood (meaning ?the Robin Hood of psychiatry?).

Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet uppstod runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade mÀnniskor. Att utveckla samverkan mellan olika myndigheter och andra organisationer kom dÄ att anses som viktigt för att berörda personer inte skulle hamna "mellan stolarna". Inom Eskilstuna kommun uppstod bland annat en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med professionella pÄ operativ nivÄ som kallades samordnare.Syftet med framstÀllningen har varit att utifrÄn olika materialtyper i sociologisk mening försöka bidra till begripliggörandet av verksamhetens diskursiva karaktÀr och samordnarens professionskaraktÀr. Det förstnÀmnda var intressant utifrÄn antagandet att den sprÄkliga praktiken utgjorde nÄgot högst vÀsentligt inom verksamheten - sÀrskilt med fokus pÄ hur klienter, samordnare och samverkan framstÀlldes. Det sistnÀmnda var intressant utifrÄn antagandet att ArbetsDax samordnare kunde bidra med nÄgot kvalitativt/kvantitativt annorlunda Àn professioner pÄ de "rena" myndigheter, frÀmst försÀkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkade med.Den diskursiva karaktÀren inom verksamheten framstod i analysen som ett komplext konsensusarbete.

Syftet med vÄr kvantitativa studie var att utifrÄn ett genusperspektiv undersöka och analysera gymnasieelevers upplevda psykiska ohÀlsa. Syftet var ocksÄ att studera om det fanns nÄgon skillnad mellan gymnasieelevers psykiska ohÀlsa pÄ yrkesförberedande respektive studieförberedande program. För att samla in vÄrt empiriska material anvÀnde vi oss av gruppenkÀter. EnkÀten var uppdelad i tvÄ olika delar, dÀr den första delen bestod av upplevelsefrÄgor, medan den andra delen bestod av ett sjÀlvskattningsformulÀr, dÀr eleverna fick göra en sjÀlvskattning pÄ en likertskala av olika faktorer som kan pÄverka den psykiska ohÀlsan. EnkÀtstudien genomfördes pÄ gymnasieelever i Ärskurs tvÄ pÄ tre gymnasieskolor, och sammanlagt samlades det in 179 stycken enkÀter.

Syftet med denna studie var att se vad anvÀndare med kognitiva funktionsnedsÀttningar ansÄg problematiskt vid anvÀndning av IT-system och föreslÄ anpassning. Detta för att bidra till ökad anvÀndarvÀnlighet för personer med kognitiva funktionsnedsÀttningar. Enligt hjÀlpmedelsinstitutet Àr de anpassningar som sker i dagslÀget enbart fokuserade pÄ att förbÀttra för personer med fysiska funktionshinder sÄsom exempelvis nedsatt syn eller rörelsehinder. Kognitiva funktionsnedsÀttningar Àr en försÀmrad förmÄga att anvÀnda sina förmÄgor jÀmfört med personer utan kognitiva nedsÀttningar. Intervjuer genomfördes med respondenter som hade en konstaterad kognitiv nedsÀttning.

SammanfattningTrots ett vĂ€xande antal evidensbaserad forskning rörande fysisk aktivitet och naturvistelse som depressionslindring saknas det studier som gjorts pĂ„ dessa tvĂ„ i kombination. Syftet Ă€r att göra en pilotstudie som undersöker om regelbundna promenader i skogsmiljö kan pĂ„verka depressionsgraden hos personer med depression. FrĂ„gestĂ€llningar:Kan promenader i skogen tvĂ„ gĂ„nger i veckan under fem veckor sĂ€nka depressionsnivĂ„n hos personer med depression?Vilken Ă€r den akuta effekten pĂ„ sinnesstĂ€mningen av en 1,5 - 2 timmar lĂ„ng skogspromenad hos personer med depression?Hur uppfattar personer med depression som gĂ„tt tvĂ„ stycken 1,5 ? 2 timmar skogspromenader i veckan i fem veckor att det pĂ„verkat deras psykiska hĂ€lsa?MetodEn interventionsstudie med en försöksgrupp utfördes under vĂ„ren 2013. Åtta deltagare med depressionssymtom gick ut pĂ„ promenad i naturmiljö tvĂ„ gĂ„nger i veckan i fem veckor.

Jag har skapat en form som bygger pÄ tillgÀnglighet för personer med nedsatt rörelseförmÄga och nedsatt syn. Varje formmÀssigt beslut grundar sig i ett krav eller regel ur "Boverkets byggregler" och rekommendationer frÄn personer med funktionsnedsÀttningar och resultat frÄn mina experiment.Att ha tillgÀnglighet som utgÄngspunkt har varit en utmaning. TillgÀnglighet Àr ett komplext Àmne för att det skall tillfredsstÀlla vÀldigt mÄnga. De som inte ser, de som ser, de som inte hör och de som hör, de som behöver ljus och de som behöver mörker osv. och alla de som skall betala för hela byggnationen.Jag tycker mÄnga gÄnger att medel som gör att en miljö blir tillgÀnglig inte hör ihop med övrig arkitektur.

Syftet med studien var att beskriva vad personer med lÄngvarig smÀrta upplever pÄverka deras aktivitetsmönster. Undersökningspersonerna bestod av 7 personer, 4 kvinnor och 3 mÀn i Äldrarna 42-59 Är. Datainsamlingen genomfördes genom ostrukturerade intervjuer. En tidsdagbok anvÀndes som utgÄngspunkt för intervjuerna. Intervjuutskrifterna analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i 3 kategorier: ?kroppen styr mej?, ?mina strategier? och ?omgivningens betydelse?.

Sverige dömer idag personer med utvecklingsstörning till pÄföljden fÀngelse pÄ samma grunder som gÀller för andra lagövertrÀdare. Fram till 1992 kunde lagövertrÀdare med utvecklingsstörning dömas till placering pÄ specialsjukhus men numera sÀrbehandlas inte lÀngre denna grupp. 1999 tillkallade regeringen en kommitté och gav dem i uppdrag att utreda frÄgor om ansvar och pÄföljder för psykiskt störda lagövertrÀdare. Ett förslag som lades fram var en ny form för verkstÀllighet av fÀngelse, slutet boende, för vissa funktionshindrade, dÀribland utvecklingsstörda. Syftet med denna uppsats var att öka kunskapen om hur fÀngelsevÄrd ser ut för personer med utvecklingsstörning som vistas pÄ slutna anstalter, med fokus pÄ sociala och psykologiska aspekter.

Syftet med studien var att undersöka hur nÄgra barn med fysiska funktionshinder i Syrien upplever sina vardagliga aktiviteter och sin delaktighet i samhÀllet. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilka insatser som görs/har gjorts för att öka aktivitet och delaktighet för dessa barn.I studien ingick fyra deltagare, tvÄ pojkar och tvÄ flickor. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av intervjuer. En egenutformat frÄgeformulÀr anvÀndes under intervjuerna.Resultatet visade att alla deltagare upplevde aktivitetsproblem. Upplevelserna kring aktivitetsproblemen varierade.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka upplevelser nĂ„gra av de personer som brukar personligt ombud har av verksamheten. Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ vad de anser fungerar bra och var det finns utrymme för förbĂ€ttring.UtifrĂ„n detta syfte Ă€r studiens frĂ„gestĂ€llningar:Vilken betydelse har personligt ombud för ett mindre antal brukare? Hur upplevs det personliga ombudets bemötande av dessa brukare? Hur upplever dessa personer ombudsverksamheten i förhĂ„llande till socialtjĂ€nst och psykiatri vad gĂ€ller bemötande och tillgĂ€nglighet?Kvalitativ forskningsintervju har anvĂ€nds för att samla in data. Åtta brukare har intervjuats utifrĂ„n en intervjuguide. Svaren har bearbetats och analyserats med hjĂ€lp av den analysmetod som beskrivs av Miles och Huberman.

Bakgrund: År 2002 drabbades 1,5 miljoner kvinnor i vĂ€rlden av bröstcancer. Den psykiska smĂ€rtan kan förklaras som det kĂ€nslosamma spektrum av de negativa kĂ€nslorna. Varje mĂ€nniska upplever den psykiska smĂ€rtan olika. En bröstcancerdiagnos Ă€r en traumatisk upplevelse som pĂ„verkar hela kvinnan och ger upphov till ett brett spektrum av kĂ€nslor. Syfte: Syftet med studien var att belysa innebörden av psykisk smĂ€rta vid bröstcancer.

VÄrdtagare med demenssjukdom uppvisar ofta beteendemÀssiga och psykiska symptom vid demens, (BPSD). Syftet med denna studie var att utforska litteratur om sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder vid BPSD. Vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder kan sjuksköterskan anvÀnda sig av och vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder har mest effekt vid BPSD? Det material som anvÀndes var elva vetenskapligt granskade studier som var inriktade pÄ vÄrdtagare med olika beteendemÀssiga och psykiska symptom vid demens (BPSD). Kvalitetsgranskning gjordes med hjÀlp av kvantitativ och kvalitativ granskningsmall. Resultatet delades in i Sociala ÄtgÀrder, Musik som ÄtgÀrd, Aromaterapi och Beröring som ÄtgÀrder, samt HygienÄtgÀrder.

De neuropsykiatriska funktionshindren ökar. Efter att ha arbetat som resurs i skolan samt varit kontaktfamilj, vÀcktes mitt intresse för diagnosticeringsprocessen av neuropsykiatriska funktionshinder. Jag ville genom studien undersöka vilken instÀllning tvÄ representanter som finns med i diagnosticeringsprocessen har till denna och deras roll i denna process. Jag ville fÄ en bred bild, som beskriver mina informanters instÀllning ur sÄ mÄnga aspekter som möjligt och anvÀnde mig dÀrför ett flertal olika teorier. Mina teoretiska grunder bygger pÄ de generella begreppen; Maktprocesser, Sociala konstruktioner, Medikalisering samt stÀmpling.