Sammanfattning Inledning: Det finns olika helkeramiska material på marknaden idag. En av dessa materialgrupper är glaskeramer som framställs genom pressgjutningsteknik. För att öka frakturresistensen hos dessa keramer cementeras de med adhesiv cementeringsteknik. Genom etsning och silanisering av keramytan skapas mikromekanisk och kemisk bidning mellan keram och cement. Risken för missfärgning av cementskarven beror på ett flertal faktorer, däribland bindningsstyrka, cementskarvens tjocklek samt cementets abrasionsresistens och löslighet i munvätskor. De adhesiva cementen är mycket teknikkänsliga. År 2002 introducerades de självadhesiva cementen genom RelyX? Unicem.

Trots att tv:n idag är en naturlig del av våra liv råder det skilda meningar om hur bra eller dåligt det är för barn att titta på den. Syftet med arbetet är att med hjälp av videoobservationer undersöka om förskolebarn kan bli inspirerade och lära sig något av utbildningsprogram på tv. Jag delade upp sju barn i 4-5-årsåldern i två grupper och lät dem titta på utbildningsprogrammet Grej och Mojäng. Vid det första tillfället fick grupp 1 se ett avsnitt av programmet som handlade om att flyta. Efter filmen fick de utföra ett lekexperiment. Grupp 2 deltog i samma lekexperiment, men utan att se programmet innan.

Syftet med studien var att undersöka om grundskoleelever lättare löser matematiska problem i grupp än de gör enskilt. Undersökningen genomfördes i en årskurs 8 med 19 elever, varav 10 flickor och 9 pojkar. Som undersökningsmetod användes enkäter. Hela undersökningen genomfördes under en tidsperiod på sex veckor. De första tre veckorna löste eleverna matematiska problem enskilt och sedan svarade de på en enkät, för att se hur eleverna upplevde arbetssättet.

Syftet med föreliggande studie var att genom ett genus- och gruppsykologiskt perspektiv få ökad förståelse för vad några gymnasielärare i teoretiska ämnen upplever kännetecknar att undervisa mansdominerade elevgrupper. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer, två män och tre kvinnor. Medelåldern för intervjupersonerna var 44 år. Resultatet visade att det fanns hierarkier i de mansdominerade elevgrupperna. Det förekom olika uttryck för maskulinitet genom exempelvis användandet av en viss jargong, hur man behandlar varandra, hur tolerant man är emot avvikande beteende och synen på homosexualitet.

Under de senare åren har det debatterats mycket om nedskärningarna av idrotten i skolan. Eftersom jag är mycket intresserad av idrott är jag således även intresserad av vad som försiggår i debatten om skolidrotten. M h a detta arbete tror jag att jag både kan befästa tidigare värderingar och skapa nya perspektiv åt mig själv och andra om vad skolidrotten betyder för oss.Arbetet syftar till att belysa några av de faktorer som ger idrottsämnet i grundskolan legitimitet som ett obligatoriskt ämne. Jag tar upp följande frågeställningar. Varför minskar politikerna antalet idrottstimmar då de säger att idrottsämnet är så viktigt? Vad anser en grupp vuxna medborgare om idrottsämnet i skolan? Vad anser en grupp skolbarn om idrottsämnet i skolan? Varför ska idrottsämnet finnas i skolan?Jag har använt mig av enkät för att undersöka vad en grupp medborgare anser om idrottsämnet.Resultatet blev kortfattat att en klar majoritet ansåg att idrottsämnet är en viktig del av undervisningen i skolan..

SammanfattningTitel: Om individer får förberedande information om att arbeta i grupp, kan detta då ses kunna förändra deras upplevelse av att arbeta i grupp?Författare: Hayat Ashkar och Görgen Jansson Handledare: Ilkka Henrik Mäkinen Examinator: Hedvig EkerwaldLärosäte: Uppsala Universitet Datum: 5/1 2015Bakgrunden till den här studien bygger på tidigare forskning som visat att om en vårdsökande i väntan på sin läkartid får hjälp till självhjälp får denna patient ut mer av behandlingen, jämfört med en patient som endast fått vänta på sitt läkarbesök. Det kan då tolkas som att någon form av självhjälp, förberedelse, innan behandlingen är gynnsamt.Detta ledde till en tanke om samma princip kan gälla för grupparbeten. Om individer som ska genomföra ett grupparbete får information om att arbeta i grupp, en förberedelse, kan det då förbättra deras upplevelse av att arbeta i grupp? Syftet med uppsatsen är att undersöka om kunskap om socialpsykologiska begrepp kan ge någon inverkan på elevers upplevelser till att arbeta i grupp.

Travellers på Irland är ett resandefolk som håller fast vid sin kultur och grupp trots en politik som arbetat emot dem. De har länge, men inte alltid, betraktats som en grupp med egen identitet men inte som en särskild etnisk grupp. FN rekommenderar Irland att ge dem erkännande som etnisk minoritet. Varför irländska regeringen ännu inte gjort det har en historisk förklaring och olika politik har styrt behandling av Travellers under de senaste 50 åren som uppsatsen behandlar. Attityden till hur de ska bemötas har gått från assimilering till integrering, från att ha sett dem som en problemgrupp till att uppmärksamma dem som en diskriminerad grupp.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur bemötandet och tillgängligheten i den fysiska miljön på caféer upplevs av rullstolsburna cafébesökare och caféägare i Örebro 2006, samt undersöka vad respektive grupp vet om handlingsplanen "från patient till medborgare".Datainsamlingen gjordes genom intervjuer med tre rullstolsburna cafébesökare samt sex caféägare som delades upp i två grupper, grupp 1 med fysiska hinder vid entrén och grupp 2 utan hinder vid entrén.Resultatet av studien visade att de rullstolsburna cafébesökarna tyckte oftast att cafémiljön ger ett gott bemötande men att utbudet av fysiskt tillgängliga caféer var dåligt. Samtliga caféägare upplevde att de gav ett gott bemötande men upplevelsen av den fysiska tillgängligheten varierade. Samtliga rullstolsburna cafébesökare var insatta i handlingsplanen "från patient till medborgare", ingen av caféägarna var insatta i den..

Uppsatsen börjar med definitionen av en grupp och fortsätter med grundläggande begrepp och egenskaper hos grupper såsom undergrupper, homomorfismer, isomorfismer, normala undergrupper, faktorgrupper och permutationsgrupper. Sedan behandlas konjugerade undergrupper, konjugatklasser och klassekvationen med vars hjälp det visas att en grupp med ordning $p^{2}$ är abelsk. Vidare behandlas direkta och semidirekta produkter av grupper. Det konstateras att omvändningen till Lagranges sats i allmänhet inte gäller men att Sylows satser finns istället. Med hjälp av den tidigare teorin visas sedan att de enda enkla grupperna med ordning mellan 1 och 60 är av primtalsordning.

Studien undersöker om och i så fall hur elevens fråga i grupp används inom gymnasieskolan. Syftet var också att undersöka om det är så att lärare tror att elever låter bli att ställa frågor av rädsla för att verka dumma. Två metoder användes i undersökningen: observation och intervju. Observationerna gjordes vid sammanlagt fem tillfällen med fem grupper i undervisningssituationer. Djupintervju genomfördes med de tre lärare i vars klasser observationerna gjordes.

Med utgångspunkt i de idétraditioner som format den svenska skolan och i ljuset av dagens skolpolitiska debatt om "plugg och flumskola", studeras i denna studie förslaget om betyg/omdöme i ordning och uppförande. Genom djupintervjuer med lärare på grundskolan och en kvalitativ analys av riksdagsmotioner avses att utreda huruvida förslaget om ordningsbetyg kan ses som uttryck för en mer traditionell/kategorisk elevsyn och om det finns en tydlig polarisering mellan en traditionell/kategorisk kontra en progressiv/relationell elevsyn inom den svenska skolan. Slutsatserna är att polariseringen inte är särskilt påfallande bland lärarna och att dessa hellre leder över diskussionen till frågor om inkludering och exkludering och vad skolan kan göra för att verka för ett bättre föräldraengagemang. I riksdagsmotionerna framträder förslaget om ordningsbetyg främst som ett medel för att korrigera ett felaktigt beteende hos eleven men också för att upplysa föräldrarna. Förslaget är en reaktion mot den socialdemokratiska progressiva skolpolitiken och i motionerna som förespråkar ordningsbetyg finns även andra förslag som vittnar om en traditionell/kategorisk utbildningsideologi..

Med utgångspunkt i de idétraditioner som format den svenska skolan och i ljuset av dagens skolpolitiska debatt om ?plugg och flumskola?, studeras i denna studie förslaget om betyg/omdöme i ordning och uppförande. Genom djupintervjuer med lärare på grundskolan och en kvalitativ analys av riksdagsmotioner avses att utreda huruvida förslaget om ordningsbetyg kan ses som uttryck för en mer traditionell/kategorisk elevsyn och om det finns en tydlig polarisering mellan en traditionell/kategorisk kontra en progressiv/relationell elevsyn inom den svenska skolan. Slutsatserna är att polariseringen inte är särskilt påfallande bland lärarna och att dessa hellre leder över diskussionen till frågor om inkludering och exkludering och vad skolan kan göra för att verka för ett bättre föräldraengagemang. I riksdagsmotionerna framträder förslaget om ordningsbetyg främst som ett medel för att korrigera ett felaktigt beteende hos eleven men också för att upplysa föräldrarna.

Studiens syfte var att undersöka deltagarnas erfarenheter av att ingå i en referensgrupp för en projektverksamhet. Referensgruppen skulle arbeta med att synliggöra våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Sju referensgruppsdeltagare intervjuades. Intervjuerna bearbetades huvudsakligen med meningskategorisering utifrån grundad teori, men även svarsfrekvenser från kompletterande frågor med fast svarsalternativ redovisas. Samtliga deltagare var representanter i referensgruppen mellan åren 2007-2009 och kom från olika föreningar och organisationer i Västra Götalands Län.

Syftet med underso?kningen var att utro?na huruvida problemlo?sning i grupp ger ett ba?ttre resultat a?n individuellt. Fyrtiotre elever, i tva? slumpvis utvalda gymnasieklasser, svarade pa? ett fra?geformula?r enskilt fo?r att da?refter tillsammans, i elva grupper, la?mna in ett gemensamt svar fo?r sin grupp. Tanken med underso?kningen var att ta reda pa? hur ma?nga korrekta svar eleverna fick individuellt och i grupp och om man kunde utla?sa om det uppsta?tt teamthink och/eller gruppta?nkande ur ba?de gruppens och den enskildes perspektiv. Efter att ha diskuterat fra?gorna i grupp, och la?mnat ett gemensamt svar fo?r gruppen, fick eleverna 260 korrekta svar ja?mfo?rt med 150 korrekta svar individuellt.

Bakgrund: Fritidsutbudet för personer med utvecklingsstörning är begränsat. År 2009 antogs FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Den innebär att dessa personer ska ges möjlighet att kunna delta i fritidsaktiviteter. Syfte: Att undersöka hur personer med lindrig utvecklingsstörning uppfattar sina anpassade fritidsaktiviteter i grupp. Metod: Intervjuer genomfördes med åtta vuxna personer med lindrig utvecklingsstörning vilka deltog i fritidsaktiviteter i grupp.Resultat: Samtliga intervjupersoner upplever det positivt att delta i sina respektive fritidsaktiviteter.