Syftet med detta examensarbete a?r att underso?ka och fa? en djupare fo?rsta?else fo?r de olika grupprocesser, roller och den kommunikation som uppsta?r i en rock- och popensemblesituation och hur verksamma la?rare tar detta i beaktning i sin undervisning. Fo?r att ta oss na?rmare syftet utfo?rde vi intervjuer med fyra verksamma ensemblela?rare pa? estetiska programmet pa? gymnasiet. Vi hade a?ven fo?r avsikt att observera en grupp elever vid tre olika lektionstillfa?llen fo?r att koppla samman la?rarnas tankar och a?sikter med vad som ha?nder i praktiken.

MÄnga informationssystemutvecklingsprojekt blir misslyckade, vilket innebÀr misslyckade informationssystem. Detta innebÀr att organisationens förvÀntningar pÄ IS: et inte uppfylls, det anvÀnds inte eller anvÀndarna accepterar det inte. Det finns flera faktorer som pÄverkar utgÄngen av en ISU, vilka kallas framgÄngsfaktorer. En ISU: s utgÄng beror pÄ ISU-gruppens effektivitet och dÀrför blir framtagandet av vad som pÄverkar en ISU-grupp att bli framgÄngsrik mer viktigt. En grupp genomgÄr en utveckling med olika utvecklingsfaser under arbetets gÄng, dock kan stopp i utvecklingen leda till ineffektivitet i gruppen.

I en v?rld som pr?glas av st?ndig f?r?ndring och oro ?ver klimatf?r?ndringar beh?vs ledare som uppmuntrar, engagerar och motiverar samh?llet och dess organisationer att anta ett mer h?llbart f?rh?llningss?tt. Idag l?gger m?nga olika intressenter vikt vid hur f?retag och offentliga organisationer prioriterar och planerar f?r att arbeta med klimatv?nliga val. Kommuners h?llbarhetsarbete styrs av lagar och ramverk som ledare m?ste anpassa sina organisationer till f?r att bedriva verksamhet.

Leken Àr otroligt viktig för vÄr utveckling och hur vi fungerar som sociala mÀnniskor. I leken tar vi in de erfarenheter som vi upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. VÄr kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi Àr. Hur mycket syns denna bakgrund i leken, Àr vi jÀmlika nÀr vi leker? Forskare sÀger att leken Àr otrolig betydelsefull för den sociala kompetensen, dÄ man lÀr sig empati, vÀnta pÄ sin tur samt att fungera i grupp.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett antal professionella i sitt arbete bemöter mÀn som brukar vÄld i nÀra relationer. Vidare vad det finns för hjÀlp och stöd för dessa mÀn. UtifrÄn en kvalitativ metod och hermeneutisk utgÄngspunkt har vi intervjuat professionella pÄ tre olika verksamheter. Studiens resultat visar att mÀn som brukar vÄld i nÀra relationer Àr en heterogen grupp som behöver individanpassad behandling och insatser. Behov och efterfrÄgan efter insatser Àr stora.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien Àr att granska hur dagens unga i Sverige resonerar kring derasarbetsliv. Syftet förgrenas i följande frÄgestÀllningar:? GÄr individernas resonemang i linje med hur teorier beskriver Generation Y?? GÄr det, beroende pÄ akademisk utbildning, urskilja skillnader i beskrivningenav individernas instÀllning till arbete utifrÄn teorierna om Generation Y?? GÄr det att ifrÄgasÀtta synen pÄ Generation Y som en homogen grupp?? Om det gÄr att ifrÄgasÀtta Generation Y som en homogen grupp, vad kan det isÄdana fall bero pÄ?Arbetsmarknaden stÄr inför ett generationsskifte nÀr dagens unga nu gör entré, de sÄkallade Generation Y. Generation Y profileras som mÄlmedvetna, reflexiva ochsjÀlvsÀkra individer som vÄgar stÀlla krav i arbetslivet. Med en stark vilja attutvecklas anses de kunna bli den mest högpresterande generationen genom tiderna.Emellertid menar kritiker att det finns en svÄrighet i att beskriva generationen som enenhetlig grupp.

Bakgrund: Postprandiellt plasmaglukos (PPG) Ă€r en oberoende riskfaktor för utveckling av diabetes typ II. Typ och mĂ€ngd kolhydrat kan vara avgörande för glykemisk kontroll.Syfte: Att undersöka de fem olika koster som beskrivs i Socialstyrelsen vĂ€gledning om kost vid diabetes och deras effekt pĂ„ postprandiellt blodsockersvar, hos en grupp individer med nedsatt insulinkĂ€nslighet (IGT) och en grupp friska individer.Material och metod: Fyra friska personer med en medelĂ„lder pĂ„ 72 Ă„r och medel BMI 24 och tre personer med IGT, medelĂ„lder pĂ„ 75 Ă„r och medel BMI 22,9 medverkade i studien. Fem olika mĂ„ltider frĂ„n Socialstyrelsens riktlinjer om kost vid diabetes ingick och efterföljande blodprover togs fem gĂ„nger under 120 minuter.Resultat: Tydlig skillnad kunde ses mellan de olika grupperna. Även om startvĂ€rdena var desamma för bĂ„da sĂ„ blev variationen stor efter intagna mĂ„ltider med högre topp- och slutvĂ€rden för gruppen IGT, vilket ocksĂ„ resulterade i en större Area under kurvan (AUC). UppmĂ€tta toppvĂ€rden kom ocksĂ„ senare hos denna grupp.

Grupparbete Àr en anvÀnd undervisningsmetod i skolan dÀr eleverna drar nytta av varandras olikheter och förmÄgor för att lÀra sig ny kunskap. Centralt för grupparbete och lÀrande Àr sprÄket och samtalet. Vi vill i denna studie undersöka vilka samtal ett kollaborativt arbete kan medföra. Studiens idé uppkom utifrÄn elevers svÄrigheter med samarbete och samtal i grupp. Aktionsforskningen följer en process av planering, aktion, dokumentation och reflektion.

I en vÀrld dÀr mÄnga samhÀllsfunktioner och kontakter numera knyts och förvaltas via Internet finns en grupp som lÀtt glöms bort, nÀmligen dyslektiker. De tillhör ocksÄ en grupp som sÀllan undersökts i Internetkontexter, dÀrför valde vi att utgÄ ifrÄn dem.Vi har undersökt hur webbplatser som följer tillgÀnglighetsriktlinjer, utifrÄn onlinebaserade automatiska testverktyg, relaterar till vÄra anvÀndares upplevda tillgÀnglighet och anvÀndbarhet. Vi anvÀnde onlinebaserade automatiska testverktyg för att vÀlja ut fyra webbplatser, tvÄ med lÄg- och tvÄ med hög tillgÀnglighetsranking. Vi lÀt sedan tio anvÀndare med dyslexi och en kontrollgrupp testa webbplatserna. DÀrefter fick de besvara en enkÀt för att fÄnga deras upplevelser av interaktionen med webbplatserna.

Uppsatsen a?r en litteraturstudie med fokus pa? psykodynamiska teorier och musik- terapi i grupp. Analysresultaten visar teman som mo?jliggo?r fo?rsta?else av musikens roll och dynamik: Inledningsvis beskrivs hur psykoanalytisk teori kan beskriva musik. Baserat pa? den metod Heidi Ahonen-Eerika?inen (2007) utvecklat, Group Analytic Music Therapy (GAMT), analyseras hur musik kan fungera som en bro mellan medvetna och omedvetna processer i en terapigrupp.

VÄrt examensarbete behandlar lÀrande och grupprocesser, vi ville ta reda pÄ vilken faktor som pÄverkar lÀrandet i grupp. Det lÀrande som framförallt behandlas Àr nÀr elever lÀr av varandra, lÀrande ur ett sociokulturellt perspektiv. Som teoretisk bakgrund för vÄr analys har vi lyft fram teorier som behandlar kunskap, lÀrande och grupprocesser. Som grund för analysen har vi observerat elever som arbetat efter tvÄ olika modeller, gestaltande och textproducerande. Eleverna i vÄra arbetsgrupper har filmats och sedan jÀmförts med varandra.

Otrygghet och stress förekommer i arbetet för mÄnga sjuksköterskor. Detta upplevs som psykiskt pÄfrestande och kan leda till utbrÀndhet. Genom att erbjuda sjuksköterskor utrymme för reflektion och bearbetning av kÀnslor, kan man förebygga dessa problem. Handledning, med syfte att reflektera tillsammans i grupp, Àr ett sÀtt att skapa trygghet i yrkesrollen för sjuksköterskorna. Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn tidigare studier och forskning beskriva sjuksköterskornas upplevelser av handledning i grupp.

Arbetslösheten bland utrikes födda har ökat de senaste Ären och Àr större jÀmfört medarbetslösheten hos inrikes födda, lÀget för utrikesfödda kvinnor Àr sÀrskilt svÄrt. Att förstÄ vad somkrÀvs för att arbetsmarknaden ska inkludera fler mÀnniskor Àr komplext. En liten del kan dock varaatt förstÄ hur arbetsmarknadsprojekt fungerar, vad de bidrar med och hur de upplevs av de somdeltar. Syftet med studien har dÀrför varit att gÄ nÀrmare in pÄ ett specifikt arbetsmarknadsprojektoch frÄga hur deltagare ser pÄ tiden efter projektet, hur de ser pÄ sin fortsatta etablering pÄarbetsmarknaden, vad de upplever att medverkan i projektet bidrar med och hur de upplever sinnuvarande yrkesroll. Deltagarna i studien arbetar som kulturtolkar dÄ projektet har som mÄl attunderlÀtta kontakten mellan skolan och nyanlÀnda familjer som har barn i skolan.Den hÀr studien har en induktiv ansats eftersom att omrÄdet Àr relativt outforskat och det var svÄrtatt veta vad som skulle komma att hittas.

Syftet med denna uppsats Àr att granska ett antal gymnasieelevers genrekompetens och avgöra hur kapabla de Àr att placera in texter i olika genrer, samt vad som fÄr dem att betrakta en text som tillhörig en specifik genre. Detta görs genom en tvÄdelad undersökning dÀr en grupp elever ombeds genrebestÀmma fyra autentiska texter (en saga, ett kÄseri, en skrÀcknovell och en nyhetsartikel) samt motivera sina val, medan ytterligare en grupp elever fritt fÄr beskriva vad de anser som specifikt för dessa fyra genrer. Undersökningens resultat jÀmförs sedan med litteraturvetenskapens genredefinitioner. Av resultatet framgÄr att medverkande elever tycks besitta en nÄgorlunda god kunskap i ett antal vanliga genrer. De kan med ganska stor sÀkerhet placera texterna i rÀtt genre samt beskriva vad som Àr specifikt för genren ifrÄga.

Tidigare forskning visar att grupparbete inte alltid utmynnar i ett samarbete mellan eleverna. Forslund Frykedal (2008) har observerat olika former av grupparbete som eleverna sjÀlva skapar. Hon menar att elever allt som oftast vÀljer att dela upp arbetet mellan varandra vilket resulterar i ett individuellt grupparbete. Vi vill dÀrför utgÄ frÄn lÀrares perspektiv för att undersöka om det Àr individuellt eller gemensamt grupparbete som Àr deras intention med grupparbete.Vi har genom kvalitativ intervju intervjuat fem verksamma lÀrare om deras intentioner och förberedande arbete kring grupparbete. VÄr studie visar att lÀrare har en intention om gemensamt grupparbete men att deras förberedelser i form av uppgift och gruppsammansÀttning skapar förutsÀttningar för ett mer individuellt grupparbete.