PÄ senare Är har samhÀllet ökat uppmÀrksamheten pÄ barn som bevittnar vÄld i hemmet. Vetenskapliga studier tyder pÄ att denna grupp barn far vÀldigt illa utav vÄldet som sker mellan förÀldrarna inom hemmets fyra vÀggar, vilket kan ses som en faktor till den ökade uppmÀrksamheten. Det har visat sig att denna grupp barn hamnat i skymundan, dÄ störst fokus lagts pÄ mamman som utsatts för vÄld. Det har Àven konstaterats att mörkertalet Àr stort i samhÀllet, vilket innebÀr att endast en brÄkdel av de barn som bevittnar vÄld kommer till myndigheters kÀnnedom. Barn som bevittnar vÄld i hemmet Àr att betrakta som ett stort folkhÀlsoproblem, och bör dÀrmed ses som en stor samhÀllsuppgift att arbeta vidare med.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur elever i skolÄr tre resonerade kring likhetstecknet nÀr de löste pre- algebraiska uppgifter. För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning valde vi att göra en observationsstudie dÀr eleverna fick sitta i grupp och lösa de olika uppgifter vi givit dem. Sju grupper observerades med tre elever i varje grupp och resultatet frÄn vÄr studie visade att det fanns tre dominerande sÀtt att se pÄ likhetstecknet. Det fanns de elever som sÄg likhetstecknet som ett resultattecken, de som kopplade ihop likhetstecknet med ett rÀknesÀtt och de som menade att likhetstecknet stod för ekvivalens. Vidare visade det sig att de elever som uppfattade likhetstecknet som ett resultattecken eller ett tecken som var kopplat till ett rÀknesÀtt hade svÄrt att lösa flertalet av de uppgifter vi givit dem..

MÀnniskor tenderar att minnas utförda uppgifter och Äterkalla dem bÀttre Àn nÀr de enbart kodar samma uppgifter muntligt, Àven kÀnd som enactment effekt. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om enactment effecten ökar under en ny inkodning som aldrig tidigare utförts inom paradigmet ? Subject-Experimenter-Performed-Task. Sammanlagt medverkade 56 personer i studien, 32 killar och 24 tjejer i Äldrarna 10-18. En grupp lÄgstadiebarn och en grupp gymnasieungdomar testades i VT, EPT, SPT och SEPT betingningar.

 Syftet med följande arbete Àr att undersöka vad gruppen betyder för den enskilde eleven inlÀrning. Rapporten Àr sedd frÄn lÀrarperspektiv dÄ jag har intervjuat fyra lÀrare. Jag har som grund anvÀnt mig av William Glassers teori om inlÀrningsgrupper.För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av litteraturstudier och intervjuer med lÀrare. Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna ansÄg att gruppen Àr mycket viktig för individens lÀrande och att grupper Àr livsviktigt dÄ alla mÀnniskor vill tillhöra en grupp, för att kÀnna sig vÀrdefull och nödvÀndig. Grupptillhörighet gör ocksÄ att individen kan pÄverka sin situation och inte kÀnna sig vÀrdelös och maktlös.  .

Den 1 januari 2003 infördes ?sexuell lÀggning? i lagen om hets mot folkgrupp. Den frÀmsta anledningen till att Àndringen genomfördes var p.g.a. den hetspropaganda som nynazister och andra högerextrema grupper riktade mot homosexuella som grupp. För att ett handlande skall bli straffbart skall ett uttalande eller annat meddelande som sprids hota eller uttrycka missaktning för en folkgrupp eller annan sÄdan grupp av personer med anspelning pÄ bl.a.

Som en del av sjuksköterskans arbete, Àr rökavvÀnjningsÄtgÀrder en viktig del. Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ ökad kunskap om sjuksköterskan roll vid rökavvÀnjning av patienter med ett sjukdomstillstÄnd. Metoden som anvÀndes var systematisk litteraturstudie, baserad pÄ fem kvantitativa artiklar. Resultatet blev de sex gemensamma faktorerna som har betydelse vid sjuksköterskans tobaksinterventioner: Resurser, Erfarenhet, Uppföljning, Motivation, Tidsbrist och Sjuksköterskans egna tobaksvanor. Slutsats: Det finns en stor grupp patienter som inte Àr motiverade att sluta röka och dÀrför fÄr minst hjÀlp. Det Àr just denna grupp som behöver mycket mer hjÀlpinsatser och information kring rökningens effekter, för att kunna finna motivation till att sluta röka..

PÄ strokeenheten, Universitetssjukhuset i Linköping, ges strokeinformation till patienter och nÀrstÄende i grupp. Gruppinformationen hÄlls en gÄng i veckan av personal som arbetar pÄ strokeenheten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om denna gruppinformation var anpassad för personer med afasi. Vidare var syftet att genom en litteraturstudie undersöka hur en strokeinformation i grupp bÀst anpassas för personer med afasi och sedan jÀmföra denna kunskap med strokeinformationen. Genom observation och fokusgruppsintervju med berörd personal undersöktes upplÀgg av strokeinfomationen samt personalens erfarenheter, Äsikter och tankar kring afasi och afasi-vÀnlig kommunikation.

AbstractIdag Àr det ca 30 % av befolkningen som upplever nÄgon form av psykisk ohÀlsa, mÄngasöker vÄrd via primÀrvÄrden dÀr de hÀnvisas till HÀlsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohÀlsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ÄngesttillstÄnd. Eftersomdet kan vara lÄnga köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie Àr en utvÀrdering av en KBT behandling i grupp inom PrimÀrvÄrden vid enHÀlsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgÄtt en kvalitativ innehÄllsanalys. Teman som framkom istudien Àr psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smÄgruppsprocesser,beteendeförÀndringar och tilltro till den egna förmÄgan.Resultatet visar pÄ att samtliga deltagare Àr positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.

Syftet med denna c-uppsats har varit att öka kunskapen om socialtjÀnstens ansvar förbrottsoffer utifrÄn att en sÀrskild bestÀmmelse om denna grupp införts i socialtjÀnstlagen (5kap. 11 § SoL). I undersökningen har bÄde rÀttsdogmatisk och rÀttssociologisk metodanvÀnts. Resultatet av undersökningen har visat att brottsoffers situation under den politiskaprocessen har betraktats som ett strukturellt eller generellt problem och att socialnÀmndenbör bedriva ett aktivt arbete för denna grupp. Att det nu finns specifika mÄl för brottsoffer isocialtjÀnstlagen betyder emellertid inte att deras behov nu har ett starkare rÀttsligt skydd Ànandras.

Syftet med vÄr studie Àr att genom kvalitativa intervjuer söka förstÄelse för hur elever i en högstadieklass pÄ en skola i Halmstad skapar sin identitet i relation till den ofrivilliga gruppen. Vi anvÀnder oss av begreppen konformitet och nonkonformitet för att undersöka hur identitetsskapandet pÄverkas av detta. Den kvalitativa metod vi har anvÀnt oss av Àr intervjuer, som vi genomförde med tio elever i en och samma skolklass. Anledningen till att vi har anvÀnt oss av denna metod Àr för att söka förstÄelse för elevernas egna upplevelser och erfarenheter av identitetsskapande i en ofrivillig grupp.Den slutsats vi drar Àr att identitetsskapande hos eleverna pÄverkas av konformiteten i klassen. Dessutom kan nonkonformitet leda till utanförskap hos de elever som inte klarar av att anpassa sig till de andra eleverna.

FrÄn röstblock till erkÀnd grupp- en diskursanalytisk studie av Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets förmedling av de svarta amerikanernas emancipering mellan 1956 och 1972.

MÀnniskor tenderar att minnas utförda uppgifter och Äterkalla dem bÀttre Àn nÀr de enbart kodar samma uppgifter muntligt, Àven kÀnd som enactment effekt. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om enactment effecten ökar under en ny inkodning som aldrig tidigare utförts inom paradigmet ? Subject-Experimenter-Performed-Task. Sammanlagt medverkade 56 personer i studien, 32 killar och 24 tjejer i Äldrarna 10-18. En grupp lÄgstadiebarn och en grupp gymnasieungdomar testades i VT, EPT, SPT och SEPT betingningar.

Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.

Under slutet av 2010 och vÄren 2011 har ett utvecklingsprojekt pÄgÄtt hos AlexIT AB. MÄlet var att skapa en mobilapplikatioin för individer som vill bokföra sin alkoholkonsumtion. Som en del utav arbetet önskade projektgruppen bjuda in slutanvÀndare till processe, för att ta del utav deras idéer och feedback.Genom att lÄta en grupp slutanvÀndare sjÀlva skissa och beskriva sina lösningar och en annan grupp jobba fram en pappersprototyp tillsammans i en workshop gavs utvecklaren ett brett stöd för val i designprocessen.Det visar sig att de som individuellt skissa har inte lÄtit sig begrÀnsas av antingen kravspeciifikationen eller mediet (mobiltelefon), utan har istÀllet beskrivit funktionalitet framför design. TvÀrtom har de som jobbat i workshop hÄllit sig inom ramarna för kravspecifikationen och mediet och skapat en komplett och implementerbar pappersprototyp..

BAKGRUND:Problemlösningen ska ha en central roll i skolan enligt vÄra styrdokument. Trots detta har viupplevt att det sÀllan Àr sÄ dÄ lÀroboken oftast styr matematikundervisningen. Barn lÀr sigtidigt i livet att lösa problem och deras diskussioner kring problemet Àr oerhört fascinerandeatt fÄ lyssna till. Vi blev nyfikna pÄ vad vi som pedagoger kunde fÄ ut kunskap om vÄra elevergenom att sitta med under en problemlösningsprocess och observera dem.SYFTE:Syftet med undersökningen Àr att studera problemlösningsprocessen i situationer dÀr elever igrupper om tvÄ stÀlls inför ett matematiskt problem. Vi vill utifrÄn dennaproblemlösningssituation diskutera om den enskilde elevens kunskap synliggörs förpedagogen.METOD:Vi har i undersökningen anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi intervjuat och observeratelever i par dÄ de arbetat med tvÄ matematiska problemlösningsuppgifter.