I takt med upplevelsesamha?llets utveckling sta?ller den kreativa klassen ho?gre krav pa? arbets- upplevelsen. I dagens samha?lle sta?lls a?ven ho?gre krav pa? kreativa lo?sningar i arbetet fo?r att som fo?retag vara konkurrenskraftiga och ligga i framkant. Ma?nga kreativa processer sker i grupp under mo?ten och fo?r att kunna skapa ett kreativt klimat sta?lls ho?ga krav pa? ledaren och att mo?tet a?r va?l fo?rberett och genomta?nkt.

Bakgrunden till denna studie utgår från våra egna erfarenheter av att undervisningen i årskurs 1-3 ofta är styrd, och har en avsaknad av lekfulla och kreativa inslag, vilket även forskning visar. Graden av styrning innebär därmed ett problem. Stöd för lek och kreativitet i undervisningen för elevers lärande går att finna i skolans läroplan och litteraturen. Detta har lett till en undran över lärares syn på betydelsen av lek och kreativitet i undervisningen. Syftet med studien är att analysera en antal lärares uppfattningar av lekens och kreativitetens betydelse för elevers lärande i undervisningen.

Förestående examensarbete syftar till att undersöka vad nycirkus kan tillföra skolämnet idrott och hälsa. Det är en studie i hur nycirkus där kan användas för att förankra intentionerna i läroplanen om att motverka traditionella könsmönster och stimulera elevers kreativitet. För att undersöka en grupp elevers erfarenheter av och uppfattningar om nycirkusundervisning har följande metoder använts: aktionsforskning, deltagande observationer och enkätundersökning samt fokusgruppsmöte. Följande frågeställningar undersöks: hur kan ett undervisningsförslag i nycirkus se ut och hur fungerar det i praktiken?, hur kan nycirkus användas för att utveckla elevers kreativitet, skapande och estetiska uttryck? och vad har flickor och pojkar för erfarenheter av och uppfattningar om genus utifrån deltagande i nycirkus som aktivitet i skolans undervisning i idrott och hälsa? Resultatet av den insamlade empirin analyseras och diskuteras utifrån teorier om genus, idrott och cirkusverksamhet.

Du måste inte vara utbildad för att filosofera,du måste inte ha en åsikt för att ifrågasätta,du måste ej heller tvunget vara irrationell för att tro.Men blind äro den som underkastar sig den institutionaliseradeoch med tolkningsföreträde systematiserade auktoritetsom utger sig för att ha den enda sanningennär vi inte ens med säkerhet kan veta om vi existerar så som vi tror att vi gör..

Vårt syfte var att undersöka hur kreativitet, motivation och engagemang spelar in som viktiga faktorer för att skapa en mer kreativ och engagerad skola? Vi har gjort en jämförande empirisk studie med ämnena Bild, Estetisk verksamhet och Religionskunskap. Resultatet visar att intresse, engagemang och kreativitet var starkare i de estetiska ämnena än i Religionskunskap. Slutsatsen är att vi ser en tydlig tendens där kommunikativa nyttan av de estetiska ämnena är oumbärliga i dagens skola. Motivationen för religionsämnet behöver också stärkas, varför ett ämnesintegrerat arbetssätt är nödvändigt!.

Den här undersökningen behandlar frågorna:Hur kan erfarenheter och lärande formuleras genom händernas kreativa arbete hos en grupp elever i ett hantverkspedagogiskt projekt? och Hur kan handens kunskap fungera som språkligt verktyg i en lärandesituation? Undersökningen tog plats i en workshop utformad kring handens kunskap och kreativitet. En grupp döva och hörselskadade elever fick arbeta kreativt med händerna med broderi och praktiskt arbete i ett försök att se hur erfarenheter och lärande formuleras i grupp och individuellt. Min ambition var även att utforska hur det går att kommunicera med handens kunskap.Jag har utfört en hantverkspedagogisk undersökning inspirerad av etnografisk metod, vilket i praktiken har inneburit deltagande observationer och samtal med deltagare i en workshop. Jag har arbetat utifrån sociokulturell teori med rötter i Lev S Vygotskijs tänkande och som utvecklats av bland andra Roger Säljö.

Detta arbete behandlar kreativitetsbegreppet i styrdokumenten med fokus på matematik och slöjd. Syftet är att undersöka om samma definition och tillämpning av kreativitet finns i de båda ämnena. Det görs med hjälp utav begreppsanalys och diskursanalytiska verktyg, så som jämförelse av modalitetsmarkörer och analys av kunskapsformer. De texter som använts till analysen är förutom läroplan och respektive kursplan för grundskolan även de kommentarmaterial som följer med kursplanerna samt de nationella utvärderingarna som gjordes för matematik och slöjd 2003. Ur diskursanalysen framgick att matematik och slöjd i avseende av begreppet kreativitet tillhör två olika diskurser både när det gäller kreativitetsbegreppet och kunskapssyn och att det råder en hegemoni inom matematik som inte går att finna inom slöjd.

BakgrundI bakgrunden redogörs för barns utevistelse på förskolan och utemiljöns påverkan på deras lärande och samspel. Tidigare forskning visar på att utomhusmiljön måste inbjuda barnen till stimulans, utmaningar och kreativitet. I läroplanen (1998 rev 2010, s. 9) står det att barnen ska få möjligheten att utveckla sitt kunnande om bygg och konstruktion med hjälp av olika sorters material.SyfteSyftet med utvecklingsarbetet är att förändra utomhusmiljön på en förskolegård. I studien kommer återvinningsmaterial att användas.

Den här studien är gjord för att beskriva och analysera skillnaderna och likheterna I bildpedagogiken hos den kommunala och waldorfdrivna skolan. Empirin består av två intervjuer med två rektorer tillika bildlärare i waldorfskolan och en jämförelse mellan styrdokumenten. Resultatet visar på att waldorf lägger mer tid till bild utöver bildundervisningen..

Syftet med vårt examensarbet har varit att undersöka om eleverna blev mer självständiga och ökade sin kreativitet när de fick lösa en teknikuppgift som var fritt formulerad. Undersökningen skulle också visa om det fanns någon skillnad på flickors och pojkars agerande då det gällde utformning och konstruktion i teknikuppgiften. Studien skulle samtidigt ge svar på hur samarbetet fungerade när eleverna arbetade i pojk- /flick- och blandade grupper..

Syfte: Syftet är begreppsutvecklande där vi vill öka kunskapen om hur enverksamhet som kännetecknas av hierarki och standardisering är kopplattill kreativitetsbegreppet. Detta genom att studera ledarskapets ochkreativitetens betydelse för, och relation till, varandra i enprofessionsbyråkrati.Metodik: Vi har använt oss av deduktiv ansats och en kvalitativundersökningsmetod. Vi har utfört sex kvalitativa, semi-struktureradeintervjuer med olika chefer på Länssjukhuset i Kalmar samt elva styckenintervjuer med medarbetare till dessa chefer.Resultat: Vi har upptäckt att andra termer tillgives samma innebörd somkreativitetsbegreppet på Länssjukhuset i Kalmar. Istället för kreativitetanvänds utveckling och förbättringsarbete, något som ständigt är i fokus.Ledarskapet försvåras av sin uppgift att skapa ett klimat där idéer frånmedarbetare uppmuntras och tas om hand. Ledarna på Länssjukhuset iKalmar måste bland annat driva ett lyhört och synligt ledarskap för attkunna få medarbetarna att vara kreativa.

Efter att jag besökt museum med barnverksamheter blev jag intresserad av att ha konstsamtal med barn. Men när jag provat detta under praktiken i G5 kände jag att jag ville fördjupa mig ännu mer i konstarbete med barn. Syftet med den här studien var att ta reda på hur jag som lärare kan utveckla barns kreativitet och bildspråkliga medvetenhet. Men eftersom jag inte mött någon litteratur som beskriver konstarbete utifrån barns perspektiv ville jag även undersöka hur barnen upplevde att arbeta utifrån en konstnär. Jag valde att ha Miró som utgångspunkt då jag tror att hans abstrakta konst tilltalar barn eftersom den är full av fantasi och kreativitet.

Då innovation har kommit att bli Sveriges konkurrensfördel är det idag än viktigare att vara kreativ på ett effektivt sätt. Fokus från att endast effektivisera produktion har övergått till att även effektivisera produktutveckling. Svårigheten ligger i att produktutveckling består av kreativt arbete, vilket kräver variation och iteration. Därmed bör en balansgång finnas mellan det systematiskt effektiva och det oförutsägbara kreativa arbetet.Studien syftar till att ta reda på hur företag arbetar med effektivitetshöjande åtgärder i praktiken och hur dessa kan kopplas ihop med filosofin Lean produktutveckling (LPU), samt undersöka på vilket sätt effektivitetsåtgärderna påverkar kreativiteten. Vidare syftar studien till att se om LPU möjliggör en balansgång mellan effektivitet och kreativitet.

Individuell kreativitet blir ett allt viktigare konkurrensmedel för företag i dagens affärsvärld. Den kreativa personalen i företag med utmärkande kreativ verksamhet behöver en miljö som tillåter dem att fritt låta kreativiteten växa och utvecklas. Utifrån dessa individers kreativa arbete skapar företagen sin lönsamhet och framgång. Företagets problem är att skapa en miljö som gynnar kreativitet och nytänkande samtidigt som företaget är framgångsrikt och lönsamt. För att lyckas med detta behöver företagen på ett effektivt sätt ta tillvara på de resurser som den kreativa personalen utgör.

Inledning: Begreppet kreativitet används inom restaurangbranschen och av massmedia som positiv egenskap hos kockar. Forskningen visar att kreativa maträtter och produkter utvecklas när kockar kommunicerar med personer från andra discipliner. Unga kockar tränas traditionsenligt att bli skickliga hantverkare för att repetera mästerkockarnas maträtter. I kocktävlingen Årets Kock uppmuntras kockar till kreativitet, maträtterna som de tävlande kockarna skapar bedöms av tidigare vinnare och mästerkockar som vill bli både överraskade och samtidigt känna igen sig.Syfte: Syftet är att belysa vad begreppet kreativitet står för inom gastronomi och matlagning, med särskild inriktning mot vad kreativitet står för som det kommer till uttryck vid bedömningen av maträtterna i kocktävlingen Årets Kock.Metod och material: Flera metoder har använts för att öka förståelsen för eventet och kocktävlingen Årets Kock. Tävlingsledningen har intervjuats och matbilderna från åren 2007 - 2012 på de vinnande maträtterna har analyserats.