Syftet med min uppsats var att ta reda på hur en grupp lärare arbetar med källkritik för internet i skolan, hur en grupp elever använder sig av internet i skolarbetet, samt om eleverna tror på det som sägs och skrivs och kan kritiskt granska de fakta de hittar. Detta har jag undersökt genom att intervjua en grupp elever i årskurs 4 till 6 samt deras lärare på en skola i Piteå kommun. Jag har intervjuat lärarna och eleverna kring deras uppfattningar om undervisningen kring källkritik. Slutsatsen jag kom fram till visar att källkritik för internet inte är ett prioriterat undervisningsområde utan mer ett bihang. Även internetanvändandet i allmänhet är ett eftersatt område.

Syftet med undersökningen är att få ökad kunskap om nio andraspråkselevers grammatiska kompetens i användningen av adjektivkongruens i attributiv och predikativ ställning samt spetsställning.  Eleverna läser på nivåerna B, C och D inom svensk undervisning för invandrare på vuxenutbildningen (SFI), och dessa elever har gemensamma lektioner ibland. Syftet är också att jämföra dessa gruppers grammatiska kompetens utifrån processbarhetsteorin, som är en vedertagen teori över andraspråksinlärning. Processbarhetsteorin säger i stora drag att svenska lärs in i fem bestämda grammatiska steg vilka kommer i en bestämd ordning, och att dessa steg inte kan hoppas över. Det undersökta materialet har skrivits av informanterna utifrån en bildserie på åtta bilder, som har analyserats i en slags performansanalys som baseras på processbarhetsteorin.     Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan grupperna inom de undersökta strukturerna, och resultatet pekar också mot att det finns stora skillnader inom grupperna.

Denna studie behandlar konflikten mellan radikalfeminism och marxism i Sverige på 1970-talet. Syftet är att visa hur denna ideologiska konflikt yttrade sig i praktiken när de båda kvinnoorganisationerna Grupp 8 och Arbetets Kvinnor debatterade om sexualitet, abort samt moderskap och barnuppfostran. Materialet som använts i studien är dessa båda organisationers egna tidskrifter. Studien visar hur Grupp 8: s och Arbetets Kvinnors skilda åsikter gällande de ovan nämnda frågorna var beroende av deras ideologiska tillhörighet..

Ett kommunikativt ledarskap kännetecknas av en ledare som coachar och ger sina medarbetare eget ansvar, skapar strukturer som underlättar arbetet, har tydliga förväntningar, är tillgänglig för medarbetarna, ger feedback och löser problem. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation. Studien baseras på en enkätundersökning med deltagare från 16 olika yrkeskategorier där de flesta arbetar inom administration, hälsa och sjukvård, pedagogiskt arbete, socialt arbete och inom militären. Med hjälp av enkäten har två grupper gjorts, en grupp som anger över medelvärdet på frågor som behandlar ledarens kommunikativa egenskaper och en grupp som inte anser att deras ledare är kommunikativ. Resultatet visar att gruppen med en kommunikativ ledare även upplever högre inre motivation.

Musikerutbildningen vid högskolan för scen och musik har en kursplan som i princip består av egetövande, lektioner för respektive instrumentlärare, orkesterspel och spel med olika ensembler samtteoretiska kurser av olika slag som hänger samman med utbildningen. Kurser och övningar i gruppförekommer i väldigt liten utsträckning. I det här arbetet vill jag hävda att utbildningen till klassiskmusiker hade kunnat förbättras avsevärt om kursplanen även tillfördes gruppövningar, t ex ispelteknik. Under våren 2012 genomförde jag tillsammans med ett antal andra blåsmusiker påutbildningen andningsövningar i grupp, enligt konceptet ?The breathing gym?.

Forskning har visat att förmågan att identifiera korrekta och felaktigavittnes utsagor varierar stark från grupp till grupp (Lindholm 2008).Detta tycks bero på att vissa individer har mer erfarenhet och träningav sådana bedömningar. Syftet med denna studie är att undersöka omdet är möjligt att förbättra förmågan att diskriminera mellan korrektapåstående från felaktiga, genom att ge människor tillgång till kunskapom systematiska skillnader mellan dessa. En grupp med- och en utaninstruktioner om skillnader fick fylla i ett av tre frågeformulär där defick bedöma olika påstående. Resultatet visade att de som hade fåttinstruktioner var bättre på att bedöma olika påstående änkontrollgruppen, under förutsättningar att korrelationen mellanosäkerhetstecken och vittnesprestation var hög. Ytterligare forskningbehövs för att kunna utveckla instruktioner som har starkare effekt ochsom fungerar vid bedömningen av flera typer av påstående..

Detta  arbete  studerar  huruvida  en  dynamisk  balansering  av  rättvisa  kan  förhöja spelares uppfattning av balans i tävlingsinriktade asymmetriska spel. Arbetet grundar sig  på  att  balans  är  relativt  vilket  gör  att  statisk  balansering  i  tävlingsinriktade asymmetriska spel kan uppfattas som orättvisa. Arbetet utgår ifrån Schell och Sirlins definitioner  av  balans  samt  bygger  på  deras  teorier  om  hur  ett  rättvist  spel  bör designas. Ett kortspel med en dynamisk balanseringsmekanik utvecklas och testas av tre  grupper  där  en  grupp  spelar  utan  den  dynamiska  balanseringsmekaniken,  en grupp  spelar  med  den  och  en  grupp  spelar  både  med  och  utan  den  dynamiska balanseringsmekaniken. Under undersökningen erhålls data dels genom observation av  spelandet  och  dels  från  semistrukturerade  intervjuer.  Resultaten  ger  ingen enhetlig  bild  men  tyder  på  att  en  dynamisk  balanseringsmekanik  kan  förhindra  att obalans  uppstår  samt  att  det  i  de  grupper  den  använts  upplevdes  öka  spelets underhållningsvärde.  .

I uppsatsen undersöks designerrollen så som den ser ut idag utifrån teorin om att designerrollen liksom konstnärsrollen har tagit sig nya uttrycksformer.I uppsatsen undersöks designgrupperna Front och Form us with love i syfte att söka svar på huruvida fenomenet designgrupper är något nytt. Men också för att ta reda på varför man väljer att arbeta som grupp och hur man framställs/framställer sig som grupp. Här hävdas att fenomenet designgrupper i sig inte är något nytt. Författaren framhåller dock att designerrollen har förändrats..

Syftet med studien är att undersöka hur elever i skolår 5 kommunicerar i en mindre grupp kring ett matematiskt problem. Begreppet kommunikation är indelat i tre områden som analyseras utifrån språket, vilka strategier som används och den grupprocess som uppstår. Gemensamt för de tre inriktningarna är den tysta och den verbala kommunikationen. I den sammanfattande analysen belyses likheter och skillnader mellan de tre utvalda grupperna. Metoden är en deltagande observation av kvalitativ struktur. Observationerna gjordes med bild? och ljudupptagning, samt genom att en observatör förde anteckningar under inspelningen.

SammanfattningSömnproblem är vanligt förekommande hälsoproblem i befolkningen. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visats vara en effektiv behandling för personer med insomni men mindre forskning har bedrivits på effekten av KBT i grupp för personer med insomni (KBT-I) och samtidiga depressiva symtom. Studien syftade till att undersöka effekten av KBT-I i grupp med avseende på graden av insomni, depressiva symtom, och samvariationen med transdiagnostiska processer. En single-subject design användes med dagliga skattningar och för-, mellan- och eftermätningar. Resultatet visade att graden av insomni minskade för samtliga deltagare och graden av depressiva symtom minskade för majoriteten.

Syfte: Att jämföra mätvärden från tre instrument som används för topografiska mätningar på två olika patientgrupper: en med friska ögon och en med corneala tillstånd. Instrumenten som användes var Javal Schiøtz keratometer, Topcon CA-200 topograf och Bon Sirius Scheimpflugkamera.Material och metod: Tre mätningar med respektive topograf och en mätning med keratometern utfördes på samtliga 27 patienter som deltog i studien och sammanlagt 54 ögon mättes av. Medelåldern på deltagarna med friska ögon (Grupp 1) var 25 år (21-44 år) och på de med corneala tillstånd (Grupp 2) var medelåldern 34,4 år (22-58 år). Krökningsradie, styrka och gradtal på de två huvudmeridianerna mättes med keratometern. Vid mätning med topograferna noterade värden från Sim-k och för 3, 5 och 7mm; dessa värden jämfördes sedan med varandra.

Introduktion Psykisk ohälsa och förtidig död kan ha samband med en inaktiv livsstil. En förändring till att bli fysiskt aktiv kan minska risken för ohälsa och skapa en ökad livskvalitet. Syfte Studiens syfte var att undersöka om en skillnad kunde ses i välmående och livskvalitet efter en 6 veckors träningsperiod, och om någon skillnad kunde ses mellan individuell träning eller träning i grupp. Metod Deltagarna bestod av 12 inaktiva vuxna män (n=4) och kvinnor (n=8) ålder 36 ± 12,3 år. En enkätundersökning gjordes före och efter en 6 veckors träningsperiod.

Syftet med detta arbete är att förstå hur man kan arbeta med skrivprocessen i skolan och om detta hjälper elever i deras arbete med texter. För att få svar på mina frågor har jag studerat litteratur i ämnet och genomfört en mindre undersökning där jag provade teorierna på en grupp elever. Därefter genomförde jag intervjuer med eleverna för att få veta vad de tyckte om arbetssättet. Resultatet av intervjuerna pekar på att skrivprocessen är en modell som hjälper de flesta elever men kräver övning och förståelse för hur man kan bli hjälpt. Dessutom anser jag att varje lärare behöver utveckla en personlig modell som passar för dennes undervisningssyfte och grupp elever..

Introduktion Psykisk ohälsa och förtidig död kan ha samband med en inaktiv livsstil. En förändring till att bli fysiskt aktiv kan minska risken för ohälsa och skapa en ökad livskvalitet. Syfte Studiens syfte var att undersöka om en skillnad kunde ses i välmående och livskvalitet efter en 6 veckors träningsperiod, och om någon skillnad kunde ses mellan individuell träning eller träning i grupp. Metod Deltagarna bestod av 12 inaktiva vuxna män (n=4) och kvinnor (n=8) ålder 36 ± 12,3 år. En enkätundersökning gjordes före och efter en 6 veckors träningsperiod.

Projektet har undersökt om medveten motorikträning ger några eventuella effekter un-der en sjuveckorsperiod. Projektet ger en bild av hur barns motoriska förmåga kan för-bättras under denna relativt korta tidsperiod. Två barngrupper med 12-15 barn/grupp deltog i projektet, en grupp med fyraåringar och en grupp med femåringar, Under pro-jektets gång hade barngrupperna vars en timme varje vecka under en sjuveckorsperiod som ägnades åt medveten motorikträning med fokus på momenten springa, hoppa och krypa. Vid första och sista tillfället observerades barnen med utgångspunkt i ett obser-vationsschema som skapats med inspiration från MUGI observationsschema (Ericsson, 2005). Projektet visar att medveten motorikträning under en sjuveckorsperiod ger viss utveckling av barns motoriska färdigheter när det gäller att springa och hoppa.