Denna kvalitativa studie har undersökt hur elever med Aspergers syndrom upplever att det är att gå i en särskild undervisningsgrupp. Fyra tonåringar som samtliga har gått i en särskild undervisningsgrupp, för elever med Aspergers syndrom, under sin grundskoletid intervjuades.Syftet med studien är att öka förståelsen för elevernas upplevelser. Intervjuerna var öppna och eleverna fick fritt berätta om sina upplevelser från skoltiden. Analysen av intervjumaterialet resulterade i fyra teman: Skolarbetet, kompisar och relationer, diagnos och självbild samt val av skolverksamhet. Eleverna berättade om både positiva och negativa upplevelser som de haft under sin skoltid.

Bakgrund:Demens är en av de största folksjukdomarna i Sverige och är en obotbar sjukdom som är progredierande. Agitation är ett vanligt problem hos personer med en demenssjukdom och medför ofta stress både för den demensdrabbade, för anhöriga och vårdare. Farmakologiska behandlingar har en tveksam effekt och många biverkningar, vilket gör att omvårdnaden blir en viktig del i behandlingen.Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av olika former av icke-farmakologiska metoder för att minska agitation hos personer med en demenssjukdom.Metod:Vald metod var allmän litteraturstudie med beskrivande design. Elektronisk sökning gjordes i databaserna Cinahl, Medline, PsykINFO och Amed. Slutligen valdes nio artiklar att ingå i resultatet.Resultat: Resultatet visar att flertalet av de icke- farmakologiska metoderna som ingår i litteraturstudien ger en minskning av agiterande beteende.

Uppsatsens syfte är att utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka och analysera hur kön beskrivs i SiS-rapporter om ungdomsvård som finns tillgängliga i sin helhet på deras hemsida.De frågeställningar som vi i uppsatsen utgår ifrån är: Hur beskrivs manligt och kvinnligt i texterna? Vilka egenskaper tillskrivs pojkar respektive flickor, samt ungdomar som grupp? Vilka problemförklaringar används för pojkar respektive flickor, samt ungdomar som grupp?Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen är socialkonstruktionism och diskursanalys, både som teori och metod. Empirin består av fyra forskningsrapporter publicerade av SiS som samlats in med hjälp av Internet. Vi har undersökt rapporttexterna utifrån ett könsperspektiv, med diskursanalys som metodologiskt verktyg. Vår fokus var texter, meningar och ord, inte författarna eller rapporternas resultat.

Sprintintervallträning (SIT) och högintensiv intervallträning (HIIT) är relativt nya träningsmetoder som används av både idrottsaktiva och motionärer för att öka både prestationsförmåga och hälsofrämjande fysiologiska effekter. Syftet av denna studie var därmed att undersöka de fysiologiska förändringar som uppkom efter två veckors SIT och HIIT hos tio unga, friska motionärer. Försökspersonerna delades in i två homogena grupper, en SIT-grupp (n = 5) och en HIIT-grupp (n = 5). De båda grupperna utförde fyra förtester för att fastställa kroppssammansättning, anaerob effekt, benstyrka och maximal syreupptagningsförmåga innan en två veckors träningsintervention startade. Under det första intervallpasset mättes de akuta effekterna av träningen och efter avslutad träningsperiod upprepades förtesterna för att påvisa eventuella fysiologiska förändringar.

Syftet var att beskriva en grupp värmländska ungdomars tobaks- och munhälsovanor samt undersöka möjliga associationer av dessa till ett tobakspreventivt program i skolan och tilltro till egen förmåga (self-efficacy). Urvalet var elever (15-16 år, n=631) som genomgått ett tobakspreventivt program med information och värderingsövningar i klass 5 och 7. Rökning var vanligare bland flickor än bland pojkar (13% resp 8%), med omvänt förhållande avseende snusning (6% resp 15%). Tandborstning <2 gånger/dag var vanligare bland pojkarna (21%) än bland flickorna (12%). Flickorna hade som grupp lägre self-efficacy.

Syftet med mitt arbete är att undersöka elevers inställning till sitt lärande under ensemblespelet i musikundervisningen relaterat till deras erfarenheter av fritidsmusicerande. Skiljer sig synen på ensemblespelet beroende på arten av elevens fritidsmusicerande? Får alla elever en chans att utvecklas i sitt musicerande? Spelar valet av låtar in i elevernas syn på momentet? Jag har i första hand använt mig av en kvalitativ studie, där jag intervjuat elever om deras uppfattningar av ämnet. De resultat jag fick fram visar på att de elever jag intervjuat som på fritiden musicerar i grupp inte ges samma förutsättningar att utvecklas under skolans ensemblespel, som de elever som endast musicerar på egen hand eller de elever som inte alls musicerar. Angående låtrepertoaren så anser eleverna att låtarna fungerar, men de elever som på fritiden spelar i grupper efterlyser större genrebredd och svårare material.

Studien syftar till att undersöka hur bildlärare utformar bildundervisning avseende stöd till elevernas utveckling av bildkunskap som kan användas i vardagen, och hur ungdomar arbetar i högstadiet med digitala medier i ämnet bild samt hur ungdomar arbetar med digitala medier på fritiden. Studiens teoretiska utgångspunkter ligger i Marner och Örtegrens digitala mediers implementering i skolan och på fritiden. Studiens metod är kvalitativ analysmetod och datainsamling som genomförs i form av intervjuer och observationer. Datainsamling i form av observationer har genomförts under två månaders period och intervjudelen har genomförts i två olika grupper, nämligen en grupp med två bildlärare och en grupp av elever i årskurs 7 på en högstadieskola i södra Sverige. Analys av resultatet visar att de digitala medierna integreras i undervisningarna i form av ?addering? och ?digitala mediernas dominans? enligt Marner och Örtegrens kategori.

Detta arbete undersöker mobilt socialt nätverkande med smartphones som verktyg och har som syfte att belysa subjektiva värden i användandet hos en grupp så kallade ?early adopters?. Vi tittar närmare på hur samhället förändras i takt med att tekniken utvecklas, och ser till vilka konsekvenser och behov denna utveckling skapar. Vidare analyserar vi en grupp yrkesverksamma personer inom IT ? och Mediabranschen, som ligger i framkant vad gäller teknikanpassning.

Syftet var att beskriva en grupp värmländska ungdomars tobaks- och munhälsovanor samt undersöka möjliga associationer av dessa till ett tobakspreventivt program i skolan och tilltro till egen förmåga (self-efficacy). Urvalet var elever (15-16 år, n=631) som genomgått ett tobakspreventivt program med information och värderingsövningar i klass 5 och 7. Rökning var vanligare bland flickor än bland pojkar (13% resp 8%), med omvänt förhållande avseende snusning (6% resp 15%). Tandborstning <2 gånger/dag var vanligare bland pojkarna (21%) än bland flickorna (12%). Flickorna hade som grupp lägre self-efficacy.

Vi i västvärlden lever i ett samhälle som präglas av globalisering och snabb utveckling. Detta innebär bland annat att konkurrensen från låglöneländer ökar vilket medför att priserna pressas och högre krav ställs på marknadsföringen. Människor utsätts idag för så mycket information och intryck att de tvingas vara selektiva i vad de uppmärksammar och påverkas av i det eviga mediebruset. Därför måste marknadsföringen utmärka sig gentemot konkurrenterna. För att nå igenom mediebruset väljer allt fler organisationer att marknadsföra sig via alternativa marknadsföringskanaler.

UnderdennastudieharmittsyftevaritattsehurenkulturarvsproduktionskullepåverkasubkulturenStraightEdge,urbådepositivochnegativsynvinkel.StraightEdgeärensubkultursomföddesurenmotreaktionpåpunkensdestruktivaideal.DenärendelavHardcore-­?scenen(HC-­?scenen)ochärbaseradpågrundvärderingenomattavstådroger,alkoholochtobakförrestenavlivet.GenomatttauppfrågorombevarandeochförvaltningavsubkulturenhoppadesjagpåattsXe(StraightEdge)skullekunnablibetraktadurettnyttperspektivdärkulturarvsfrågorkundefåståicentrum.Engenomgåendemetodunderstudienharvaritattgenyanamnåtföreteelserinomsubkulturensomannarsharbetraktatssomvardagliga.AttbenämnaspelningarsomritualerochX:etpådeltagarnashändersomsymbolerhargettmigenchanstilldjupareanalysochnyagrepppåsubkulturen.Underintervjuernamedminainformanterharfråganangåendeinkluderingochexkluderingkommituppochdessatvåbegreppharfåtttastordelavminuppsats.Atthittaenbalansmellanattvarainkluderandeellerexkluderandeverkarvaraettproblemsubkulturentampasmedochminuppsatsharförsöktattbehandladekonsekvensersomkanpåverkasubkulturen,bådepositivaochnegativa.Inkluderingbidrartillenöppensubkultursomkanfåchansenattväxa,medanenexkluderandesubkulturbevararautencitetensomärviktigförattbehålladegrundvärderingarsomsXeäruppbyggdpå.Slutligenharocksåenjämförelsemellansubkulturenochettbefästvärldsarvgjortsförattbreddasynenpåvadettkulturarvkanvara.Därdiskuteraskulturarvsproduktionenskonsekvenserochhursubkulturenkanbådegynnasochhotasavensådanprocess..

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vilka strategier förskollärare har när de hanterar dilemmat kring att uppmärksamma individen, samtidigt som de ska ta hänsyn till hela gruppen. Läroplanen styr förskollärares arbete och går inte att bortse ifrån, den tar upp att det är förskollärarens uppgift att tillgodose varje enskild individs behov, intressen och förutsättningar. Eftersom det här ses som ett dilemma för förskollärare, anses det som intressant att undersöka vilka strategier förskollärare har för hur de ska gå till väga. Undersökningen utgår från intervjuer då det är det undersökningsinstrument som anses vara lämpligast när det gäller att ta reda på vilka strategier förskollärarna har. Resultatet visar på att det finns många vägar att gå vad det gäller att kunna tillgodose alla individer.

BakgrundNattarbete räknas som varje sjutimmarsperiod som infaller mellan kl.22.00-07.00. Faller minst 3 timmar av dygnets arbete inom en sådan period föreligger nattarbete enligt Arbetesmiljöverkets författningssamling (AFS). Bäst studerat är nattarbete vid regelbunden skiftgång. Läkares nattarbete är mestadels oregelbundet. Man vet att prestationsförmågan under natten och tidiga morgonen är tydligt nedsatt, i vissa fall motsvarande 0,8 promilles alkoholberusning eller en normaldos sömnmedel.

Sprintintervallträning (SIT) och högintensiv intervallträning (HIIT) är relativt nya träningsmetoder som används av både idrottsaktiva och motionärer för att öka både prestationsförmåga och hälsofrämjande fysiologiska effekter. Syftet av denna studie var därmed att undersöka de fysiologiska förändringar som uppkom efter två veckors SIT och HIIT hos tio unga, friska motionärer. Försökspersonerna delades in i två homogena grupper, en SIT-grupp (n = 5) och en HIIT-grupp (n = 5). De båda grupperna utförde fyra förtester för att fastställa kroppssammansättning, anaerob effekt, benstyrka och maximal syreupptagningsförmåga innan en två veckors träningsintervention startade. Under det första intervallpasset mättes de akuta effekterna av träningen och efter avslutad träningsperiod upprepades förtesterna för att påvisa eventuella fysiologiska förändringar.

Studiens syfte var att undersöka hur gymnasieelevers musikaliska lärande påverkas genom integrering av musik, dans och teater i riktning mot målen. För att ta reda på detta genomförde jag två gruppintervjuer. Den ena med en grupp elever och den andra med en grupp pedagoger som deltog i ett musikalprojekt som involverade samtliga estetiska grenar. Som stöd i undersökningen har jag, utöver intervjuerna, använt mig av programmålen för gymnasieskolans estetiska program samt befintliga studier och befintlig litteratur om ämnesintegrerad undervisning. I studien kom jag fram till att eleverna känner sig mycket säkrare på sig själv efter det ämnesintegrerade arbetet med musikalen och att deras scenspråk har förändrats vilket bekräftas av de inblandade pedagogerna.