I den svenska skolan i dag finns elever med ursprung från en mängd olika delar av världen. Däremot är de yrkesverksamma vuxna till allra största delen svenska. Våra invandrarelever möter sällan vuxna från den egna kulturen i de miljöer de vistas större delen av sin vakna tid. Såväl ute i samhället som i skolan saknas yrkesverksamma invandrare som kan tjäna som förebilder för dessa ungdomar. Värst drabbade är flickorna eftersom invandrarkvinnor toppar statistiken över arbetslöshet och sjukskrivningar.

Den kristna traditionen och den västerländska humanismen är två motstridiga moralsystem. Den förra utgår från en världsbild då Gud är grunden för moralen medan den senare har människan som grund för moralen. Syftet med uppsatsen är att komma fram till om och i så fall hur denna konflikt gestaltas i skolans styrdokument i allmänhet och värdegrunden i synnerhet. Jag försöker också se hur konflikten i förlängningen påverkat en grupp elever i deras utveckling av etiska ställningstaganden. Undersökningen är baserad på en diskursanalys av styrdokumenten samt fokusgruppsintervjuer med en grupp elever i årskurs nio.

Detta examensarbete behandlar ämnet genus med fokus på en grupp femåriga barns tankar om leksaker och kön. Syftet utgörs av att undersöka om en grupp pojkar och flickor vid femårsålder tänker könsstereotypt om leksaker. Samt om dessa eventuella könsstereotypa tankar kan kopplas till föräldrarnas utbildningsnivå. För att söka svar på detta genomfördes en bildundersökning med 11 barn på en centralt belägen förskola i en medelstor svensk stad, de medverkande barnens föräldrar besvarade en enkät rörande barnens bakgrund så som syskon, leksaker och kamrater. Resultatet visade att yttre påverkan i form av föräldrars utbildningsnivå tycks ha ingen eller liten betydelse för barnens könsstereotypa tankar.

Syftet med mitt examensarbete har varit att skildra en grupp ?nyutexaminerade elektrikers livssituation och framtidsvision?, för att få en uppfattning om hur de valt att konstruera sin livsbiografi och ett oberoende från föräldrarna, och graden av individualisering hos individen. Problemformuleringen belyste hur individen i det moderna samhället idag ställs inför ständiga flöden i form av förändringar och risker som innebär att individen tvingas fatta beslut om hur de skall välja/vara/göra och samtidigt förhålla sig till det omgivande samhället. De metoder som låg till grund för mitt arbete var den kvantitativa metoden i form av enkäter som tilldelades alla informanter i populationen och den kvalitativa metoden i form av intervjuer med fyra av informanterna. I arbetet har jag tagit med litteratur som varit tillämpbar i samspelet mellan individen och samhället, och teorierna var: Ulrich Becks teori om individualisering, Anthony Giddens modernitet och självidentitet och Zygmunt Baumans arbete, konsumtion och den nya fattigdomen.

Uppsatsen behandlar hur olika tidsperioder har fört arvet av det andliga i konsten vidare genom historien. Jag benämner uppsatsen ?Spår av en andlig närvaro?. Detta belyses genom en tillbakablick i konsthistorien från det mänskliga skapandets tidiga yttranden och fram till 1900-talets början. Jag ställer sedan frågan.

Det övergripande syftet med vår studie är att undersöka hur intensiv lästräning under en sexveckorsperiod kan påverka ordavkodningsförmågan samt ta del av elevernas upplevelser av det arbetet. Våra frågeställningar är: I vilken utsträckning utvecklas elevernas ordavkodningsförmåga under sexveckors intensiv lästräning? Hur upplever eleverna det intensiva tidsbegränsade insatserna? Vilka tendenser kan vi se beroende på om eleverna genomför intensiv lästräning individuellt eller i liten grupp? I vilken utsträckning utvecklas de elever som också låg under TIL:s gränsvärde, men som inte genomförde intensiv lästräning? Mycket av tankarna inom intensiv lästräning återfinns inom den sociokulturella teorin där inlärning sker i samspel med någon annan, samt inom elevens proximala utvecklingszon. Vår studie har både kvalitativ och kvantitativ forskningsansats, eftersom vi har genomfört halvstrukturerade elevintervjuer samt tagit del av testresultat. Resultatet visar efter genomgången intensiv lästräning att samtliga elever ökat sin ordavkodningsförmåga samt stärkt sin självkänsla som läsare.

Syfte: Studien syftar till att undersöka hur elever på mellanstadiet redogör för sina upplevelser och uttrycker sina åsikter om stöd i matematik, vilka alternativ de kan se till den hjälp de får/har fått samt vilken hjälp skulle de vilja ha.Teori: Studien grundar sig i den kulturhistoriska skolan som utgår från Vygotskijs tankar om utveckling och lärande. En genomgång har gjorts av aktuell forskning inom områdena infly-tande och delaktighet, matematikdidaktik samt om särskilt stöd i matematik.Metod: Studien har en livsvärldsfenomenologisk ansats och undersökningen har skett i tre steg. Inledningsvis gjordes observationer i tre olika klasser i årskurs 5 och 6. Därefter har åtta elever som får särskilt stöd i matematik, intervjuats, först i grupp och sedan i enskilda kvalita-tiva intervjuer. De enskilda intervjuerna har transkriberats och analyserats och redovisas som livsvärldsberättelser samt i en sammanfattande analys utifrån frågeställningarna.Resultat: Eleverna beskriver flera nackdelar med att få undervisning i liten grupp.

Syftet med uppsatsen är att utifrån en socialpsykologisk ansats se vilka faktorer som påverkar en bestämd arbetsgrupp inom detaljhandeln. Vi har båda erfarenheter från grupper inom arbetslivet vilket har bidragit till en nyfikenhet om hur individer relaterar och arbetar tillsammans med andra människor i en grupp. Uppsatsens centrala frågeställning är: Hur påverkar rollerna, sammanhållningen och kommunikationen de anställdas arbete i en specifik grupp på ett företag inom detaljhandeln? Hur påverkar chefens ledarstil gruppens gemensamma arbete?Studien bygger på elva semistrukturerade intervjuer som vidare har analyserats utifrån relevanta socialpsykologiska teorier. Resultatet visar att den bestämda arbetsgruppen har en sammanhållning där individernas personliga roller präglar arbetsplatsen mer än de arbetsrelaterade rollerna.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns ett samband mellan växelvis boende och socioekonomisk bakgrund. Uppsatsens frågeställning är hur föräldrarnas socioekonomiska bakgrund påverkar sannolikheten att barnen har ett växelvis boende, konstanthållet för relevanta kontrollvariabler. Detta kopplas till den andra demografiska transitionen samt till de socioekonomiska följderna för barn. Datamaterialet som använts i uppsatsen samlades in åren 2001-2003 och kommer från Statistiska centralbyråns Barn-ULF. Utifrån det har bivariata och multivariata analyser skapats genom logistisk regression.I resultatet framgår att det finns ett samband mellan växelvis boende och socioekonomisk grupp.

Syftet med vårt examensarbete är att vi vill utveckla och fördjupa våra kunskaper om elevers lärande inom problemlösning i grupp. Detta så att vi får en djupare kunskap och som förberedelse inför vår kommande yrkesroll som lärare. I skolverket (2000) står det att ett av målen att sträva emot i undervisningen i matematik i skolår 9 är att eleverna ska utveckla sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang. För att elever skall kunna utveckla tillit till den egna förmågan och en god självbild skall de få möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera och interagera med omgivningen. Vår matematiska uppgift är ett så kallat ?öppet problem? där eleverna tillsammans måste komma med förslag och kompromissa fram till en gemensam lösning.

Detta är en litteraturstudie med syfte att belysa sociala faktorer som kan ge upphov till skillnader i ohälsa mellan könen utifrån ett genusperspektiv. Social ojämlikhet är en strukturell egenskap som säger något om den ojämlika fördelningen av möjligheter och resurser i ett samhälle. Jämlikhet eller ojämlikhet är relationellt och handlar om förhållandet mellan individer eller sociala grupper. Ibland är strukturen i sig en indikator på ett samhällsproblem. Att studera skillnader i levnadsförhållanden mellan olika personer i olika klasser kan ge oss en uppfattning om hur samhällets struktur, i form av klasstillhörighet, återverkar på de enskilda individernas basala förhållanden, nämligen liv och hälsa.

Emanuelsson, B & Mårtensson, T. HBT-personers upplevelse av diskriminering i sjukvården. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009.

Bakgrund: Fingersmärta är ett centralt besvär hos personer aktiva inom klättersport.Det råder idag brist på studier som beskriver förekomsten av fingersmärta hosklättrare.Syfte: Beskriva och jämföra skillnad mellan en grupp klättrare med fingersmärta ochen grupp klättrare utan fingersmärta avseende olika individ- och klätterspecifikafaktorer.Metod: Studien är en enkätstudie med en icke-experimentell design av tvärsnittstyp.Populationen bestod av 472 deltagare som via ett icke slumpmässigtbekvämlighetsurval fått svara på en elektronisk eller manuellt insamlad enkät.Resultat: Ingen signifikant skillnad fanns mellan de två testade grupperna avseendekön, ålder, BMI och antal aktiva år inom klättring. En signifikant skillnad fannsmellan grupperna avseende svårighetsgrad inom klättring.Konklusion: Den enda faktorn som är signifikant vid jämförelse mellan klättrare medoch utan fingersmärta är avseende svårighetsgrad inom klättring. Övriga faktorer varicke signifikanta vilket inte stämmer överens med tidigare gjorda studier inom ämnet.Vidare studier kring faktorer som skulle kunna påverka fingersmärta hos klättrareefterfrågas..

Syftet med studien har varit att utreda vilka möjligheter som finns för småföretag att använda sig av elektronisk affärskommunikation i form av EDI. Vi erbjuder genom uppsatsen denna grupp företag, småföretagen, en introduktion till EDI och hoppas på så vis hjälpa dem att komma igång med elektronisk affärskommunikation. Med småföretag avses i denna studie den definition som NUTEK presenterar, nämligen företag med mindre än 50 anställda eller som har en omsättning som understiger tio miljoner euro.Utöver att undersöka vilka möjligheter som finns för småföretag tittar vi även på hur förutsättningar och tekniska aspekter påverkar småföretagens inställning till ett införande av en EDI-lösning. För att finna svar på våra frågeställningar utför vi en kvalitativ studie som baserar sig på en triangulering av tre metoder (observation, tidigare studier och intervjuer).Vår empiriska studie bygger på fyra urvalsgruppers syn på EDI och de möjligheter som dessa anser att en EDI-lösning medför.Vi har genom vår studie funnit att det finns goda möjligheter för småföretag att använda sig av EDI. Det finns webbaserade lösningar såväl som affärssystem med stöd för EDI, vilka lämpar sig för småföretag.

Syfte:Att utvärdera hur fysisk träning hos en grupp friska kontorsanställda kan förbättra deras kondition och syreupptagningsförmåga samt öka deras välbefinnande både på arbetsplatsen och på fritiden.Undersökt grupp och metod:Samtliga anställda genomgick en hälsokontroll omfattande läkarundersökning, blodprovstagning samt konditionstest.Gruppen deltog i gemensamma träningsaktiviteter, vilket innebar joggning samt cirkelträning. De flesta tränade dessutom på egen hand ytterligare en gång per vecka.Parallellt med detta genomfördes också konferenser och matlagningskurser,där deltagarna fick lära sig mer om livsstil, kost och hälsa.Sedan friskvårdsprojektet startade år 2000 har deltagarna genomgått 1-2 hälsokontroller med konditionstest per år.Gruppen har också fått svara på en enkät om friskvårdsprojektet och hur träningen påverkat upplevd stress och välbefinnande.Resultat/diskussion:De som deltagit i friskvårdprojektet har som förväntat förbättrat sin kondition och syreupptagningsförmåga. Intressant är att så många i enkäten svarat att dom upplever en bättre hälsa, bättre prestation på arbetet, bättre relation till arbetskamrater, större lust att gå till jobbet samt mindre stress och mer ork för sociala aktiviteter.Slutsats:Friskvårdssatsningen gav ett ökat välbefinnande och mer ork både på arbetet och fritiden. Detta kan för företaget vara positivt då de anställda presterar bättre på sitt arbete..