Syftet med vårt examensarbete är att utifrån pedagogernas perspektiv studera hur tillhörighet i grupp skapas. Detta gör vi genom att undersöka och analysera barns samspel i förskolan. Det har vi genomfört genom en kombination av en kvalitativ- och kvantitativ studie. Våra frågeställningar innefattar vilka typer av samspel barn konstruerar i förskolemiljö, hur pedagoger talar om barns samspel och synliggörandet av alla barn, samt vilka faktorer som kan påverka barns samspel. I studien lyfter vi olika perspektiv inom samspel, som barnperspektiv, samhörighet, den Närmaste utvecklingszonen, ålderns betydelse för samspel, roller och makt, samt svårigheter i samspel.

Vi lever idag i ett mångkulturellt samhälle där människor från alla världens hörn möts. Anledningen till att vi ville göra denna undersökning är att vi anser att det finns en diskurs i det svenska samhället om att invandrartjejer är strängt hållna, kontrollerade och förtryckta. Det är oftast denna grupp av tjejer som nämns och problematiseras i samhället. Vi vill bidra till att ge samhället en annan bild av hur invandrartjejer lever än den som ges ut.Syftet med vår undersökning har varit att utforska och analysera invandrartjejer i Sverige med speciellt fokus på deras fritid. Vi har velat ta reda på hur de uppfattar sig själva och det samhälle de lever i.

Enligt Arbetsskyddsstyrelsens föreskrift AFS 1997:8 skall nattarbetande erbjudas att genomgå en medicinsk kontroll. Forskningen har visat att nattarbete är förenat med en rad effekter på hälsa och säkerhet. Risken för sömnstörningar ökar med åldern och blir ofta märkbart särskilt efter 45-50 års ålder. Nattarbetarna är en särskilt utsatt grupp. På Arbetsmiljöenheten prövas för närvarande Arbetsförmågeindex som utvecklats vid Institutet för Arbetshygien i Helsingfors.

Socionomer är en av de yrkesgrupper som ständigt möter människor som upplevt olika typer av förluster däribland personer som förlorat en närstående. Genom förändringen i DSM-5, där man tagit bort exklusionskriteriumet för sorg efterlyser man nu socionomers syn på fördelarna och nackdelarna. Syftet med denna studie var att undersöka hur en grupp kuratorer ser på vad sorg kan vara i relation till vad egentlig depression kan vara, utifrån debatten kring borttagandet av exklusionskriteriumet okomplicerad sorg i DSM-5. En kvalitativ studie genomfördes där fenomenologisk metod användes vid datainsamlingen. Fem stycken intervjuer utfördes med socionomer som arbetar som kuratorer på olika hälsocentraler i Norrbottens läns landsting.

Gruppen äldre kommer att öka i antal och då smärta ökar med ålder kommer fler individer att ha ont. Fler äldre med smärta ställer större krav på hälso- och sjukvården. Studiers visar att sjuksköterskors bild och de äldres upplevelser av smärta inte alltid stämmer överens samt att det finns brister i smärtdokumentation. Syftet med studien var att belysa smärtdokumentation hos en grupp äldre i särskilt boende eller med hemsjukvård. Materialet analyserades med en kvantitativ beskrivande metod och en kvalitativ innehållsanalys.

Detta är en etnografiskt inspirerad studie med vilken jag vill uppmärksamma och aktualisera en grupp gymnasieelevers perspektiv på en arbetsprocess med en estetisk gestaltning. Den studerade elevgruppen består av fyra flickor, en dramaelev och tre musikelever. De genomför arbetsprocessen som en del av ett obligatoriskt 100 poängs projektarbete under sitt andra år på gymnasiets Natur/Estetiska program. Gymnasieskolan där den estetiska gestaltningen tar form ingår i ett internationellt nätverk av gymnasieskolor belägna i 18 europeiska länder. Nätverkets grundtanke är att eleverna genom så kallad internationalisering skall utveckla lärande och förståelse om andra kulturer.

Under 1990-talet märktes en tydlig förändring bland automatkarbinerna. De blev mer och mer anpassningsbara och fler tillbehör blev tillgängliga för soldaterna. Samtidigt blev automatkarbiner mer kompakta för att bli mer lämpliga för operationer i urbaniserad terräng och fordonstjänst. Med invasionen av Afghanistan och den därefter följande upprorsbekämpningen upplever många försvarsmakter problem, eftersom striderna sker på antingen väldigt korta eller väldigt långa avstånd. Den ena situationen kräver ett kompakt vapen för SIB medan den andra situationen kräver ett vapen med lång pipa för att kunna uppnå verkan mot en fiende som ofta anfaller från avstånd på 500 meter eller mer.

Vårt examensarbete fokuserar på att undersöka vilka faktorer som påverkar elevers syn på matematikämnet. Vi har försökt åstadkomma detta genom att besvara tre frågeställningar angående på vilket sätt och i vilken omfattning en viss grupp av svenska befolkningen uppfattar och använder sig av skolämnet matematik samt vilka upplevelser de har av sådana situationer och vad som påverkat deras prestationer. Metodmässigt valde vi att skapa en delvis kvalitativt strukturerad enkät som innehåller två olika sorters frågor: sju med svarskalor och två öppna frågor om informanternas attityder gentemot matematik. Denna enkät distribuerades digitalt via Internet till en slumpmässig grupp och vi fick in 141 svar från människor mellan åldrarna 13 och 53. Vårt resultat visar att faktorer som personlig kontakt med läraren, lärarens matematiska kunskaper, lärarens undervisningsmetod och lärarens återkoppling med elever är viktigare än faktorer som matematikbokens utformning och föräldrars engagemang.

Studiens syfte var att undersöka graden av empati, affektmedvetenhet och alexitymi hos en grupp psykoterapeuter under utbildning samt sambanden mellan dessa förmågor. För att kunna bedöma resultaten gjordes en jämförelse mellan den undersökta gruppen och en normalgrupp från en tidigare studie. Tjugotre personer från olika psykoterapeutiska utbildningar intervjuades med ACI-R (affect consciousness interview - revised). De fyllde även i självskattningsformulären Interpersonal Reactivity Index (IRI; mäter självskattad empati) och Toronto Alexithymia Scale (TAS-20). En hypotes var att det skulle finnas ett positivt samband mellan empati och affektmedvetenhet och negativa samband mellan dessa två och TAS-20.

Tidigare studier har visat att medelvärdet av en grupps gissningar på en faktabaserad fråga ofta blir närmre det rätta svaret än gissningarna var för sig. Det har visat sig att detta även kan appliceras på den enskilda individen genom att denne gör upprepade gissningar på samma fråga. Vidare har man sett att personer med lägre arbetsminnesspann gynnas mer av detta fenomen än personer med högre arbetsminnesspann.Syftet med vår studie är att undersöka huruvida dessa teorier kan appliceras på en grupp vuxna med utvecklingsstörning. I studien deltog 34 personer, 17 personer i försöksgruppen och 17 personer i en köns- och åldersmatchad kontrollgrupp. Ett gissningstest baserat på frågor om omvärldskunskap där svaren skall anges i siffror användes.

Syftet med studien är att belysa hur matematiklärare och speciallärare skapar en inkluderande undervisning i matematik för elever i matematiksvårigheter i år 7-9 i enlighet med skolans styrdokument. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om inkludering, gynnsamma arbetssätt i matematikundervisningen och vanligt förekommande anpassningar för elever i matematiksvårigheter. Studien har en fenomenografisk ansats och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre matematiklärare och fem speciallärare. Resultatet visar att matematiklärarnas och special-lärarnas uppfattning om inkludering skiljer sig från hur inkludering beskrivs i styrdokumenten. Viktiga faktorer för att skapa en inkluderande undervisning för elever i matematiksvårigheter som lyftes fram var i enlighet med tidigare forskning: skolans organisation, samarbete mellan olika professioner och målinriktat lärande.

Syftet med denna uppsats är att diskutera och redogöra för hur religionslärare och läromedelsförlag resonerar kring religionskunskapslärobokens koppling till digital informationsteknik. Genom intervjuer med lärare och läromedelsförlag ville jag ta reda på om det finns en efterfrågan av en lärobok med koppling till digital informationsteknik, vilka funktioner de skulle vilja ha i ett sådant läromedel och vilken funktion det beskrivs få i undervisningen. Resultaten visar att det finns en efterfrågan av läromedel med koppling till digital informationsteknik även om olika grupper av lärare efterfrågar olika saker precis som de förhåller sig olika till teknik och läroboken. Resultaten bekräftar teorin om att ny teknik i skolan leder till en evolution snarare än en revolution då lärarna främst vill kunna använda tekniken till det de redan gör idag. Detta blir en svårighet för förlagen då satsningar på digitala funktioner inte tilltalar den grupp av lärare som använder läroboken mest idag och den grupp av lärare som efterfrågar mer digitala funktioner bara ser läroboken som en i mängden av läromedel och antagligen inte kommer att använda den mer trots nya funktioner..

Många undersökningar styrker att yrkesval och yrkesintresse är ett uttryck för personligheten samt att personer med en viss yrkestillhörighet har många personlighetsdrag gemensamt med denna grupp och att olika yrkesgrupper skiljer sig från varandra beträffande personlighetsdrag. Då psykologyrket blivit alltmer breddat och differentierat väcktes intresset att undersöka om det också inom gruppen psykologstudenter fanns skillnader i personlighetsdrag. Studien syftade till att med hjälp av personlighetstestet 16 PF (16 Personality Factor Questionnaire) undersöka och försöka kartlägga psykologstudenters personlighetsdrag på gruppnivå med avseende på olika faktorer såsom val av terapiinriktning (kognitiv beteendeterapi, KBT, kontra psykodynamisk terapi, PDT) samt yrkesintresse (organisatoriskt / konsultativt kontra psykiatriskt / kliniskt). Resultaten analyserades statistiskt med hjälp av variansanalys där variabeln kön konstanthölls (ANCOVA). Resultaten visade på signifikanta skillnader för sex av sexton personlighetsvariabler i terapiinriktningsgruppen (n = 52) samt för tre av sexton personlighetsvariabler i yrkesintressegruppen (n = 57).

Detta examensarbete belyser fenomenet kodväxling som kommunikativ strategi hos en grupp gymnasieelever med svenska som modersmål och svenska som andraspråk, vid samtal på engelska. Med en sociokulturell syn på kunskap och lärande och med språkanvändning som förargument, antogs en samtalsanalytisk inriktning med avsikt att studera form och funktioner för kodväxling. För att belysa det som sker i ett samtal mellan dessa elever och konkret ge exempel på olika former och funktioner för kodväxling genomfördes både en ljud-och videoinspelning med eleverna i två omgångar följt av en transkribering av det inspelade materialet. Det centrala materialet i studien har därför sin grund i transkriberingen och bygger ur metodologisk synpunkt på samtalsanalytiska aspekter som på kommunikativa strategier. Studien visar att deltagarna använde kodväxling för en mängd olika funktioner där målet var att få fram sitt budskap.

Bakgrund: Att leva med långvarig sjukdom innebär förluster för individen och krav på anpassning. En viktig del i sjuksköterskans arbete med att stärka hälsa hos personer i behov av vård är att stötta lärande. En viktig del i lärande är interaktion och delaktighet. Som vårdvetenskaplig utgångspunkt har Dorothea Orems ?Teori om omvårdnadssystem? använts och denna teori beskriver interaktionen mellan sjuksköterskan och de personer hon vårdar.Syfte: Syftet var att nå kunskap om hur sjuksköterskan kan arbeta med lärande i grupp hos personer med långvarig sjukdom utifrån Dorothea Orems ?Teori om omvårdnadssystem?.Metod: En litteraturöversikt har genomförts där tio kvantitativa studier har sammanställts genom analys med Dorothea Orems ?Teori om omvårdnadssystem? som utgångspunkt.Resultat: Resultatet visar hur de olika programmen i studierna arbetat med lärande i grupp bland personer med långvarig sjukdom, där det framkommer skillnader och likheter i deltagarnas och sjuksköterskans roller.