Sökresultat:
4200 Uppsatser om Gruppövningar - Sida 41 av 280
En skola för alla : till vilket pris?
Syftet med studien Àr att belysa barns egna perspektiv pÄ tillvaron i en grupp dÀr det finns barn med utÄtagerande beteende som kan utsÀtta dem för verbala och/eller fysiska krÀnkningar. Barn i tvÄ grupper dÀr det finns utÄtagerande barn blev intervjuade individuellt. Barnen i den ena gruppen var sex och sju Är gamla och i den andra gruppen var de Ätta eller nio Är gamla. Det finns inte sÄ mÄnga studier i Àmnet och det Àr oftast den ena sidan som blir belyst. De utÄtagerande barnen fÄr av naturliga skÀl stor uppmÀrksamhet och de andra, kanske tysta barnen, glöms lÀttare bort i det tumult som kan uppstÄ i ett sÄdant klassrum.
GrönflÀckig padda - TillvÀxt och metamorfos hos yngel
I detta arbete testades en hypotes som sÀger att yngel av grönflÀckig padda (Bufo viridis) kan tÀnkas utsöndra en viss kemisk substans i vattnet för att hÀmma andra yngels tillvÀxt. Hypotesen grundades pÄ en australiensisk studie av Crossland & Shine (2012). De gjorde en studie pÄ yngel av agapadda (Rhinella marina) dÀr de upptÀckte att ynglen producerar en vattenburen kemisk substans i vattnet som hÀmmar tillvÀxten. Idén om att anvÀnda en grupp med enbart syskon och en grupp med yngel frÄn flera honor kom av att det finns nÄgot som kallas för ?kin recognition?, vilket i försök visat att det finns arter som med hjÀlp av feromoner kan kÀnna igen nÀra beslÀktade individer (Devall et al.
Cliffordalgebra för gymnasieelever
Det hÀr examensarbetet Àr ett projekt att förenkla Cliffordalgebra till en nivÄ sÄ att vissa gymnasieelever kan förstÄ lite av grunderna. Ett kompendium Àr skrivet med definitioner, förklaringar, exempel, övningar och svar pÄ dessa. MÄlgruppen Àr intresserade gymnasieelever med bra matematisk grund och som vill lÀra sig nÄgot nytt. Materialet i kompendiet har diskuterats med en grupp gymnasieelever. Diskussionen gav ett önskvÀrt.
Att vÄga möta döden : En kvalitativ litteraturstudie om sjuksköterskors upplevelser av mötet med döende patienter
Bakgrund: Diabetes Ă€r ett vĂ€xande hĂ€lsoproblem över hela vĂ€rlden och ökar i lĂ€gre Ă„ldrar. Idag Ă€r det drygt 387 miljoner mĂ€nniskor i vĂ€rlden som har diabetes och troligtvis kommer det ske en ökning med 40 % under de kommande Ă„ren. Ăkningen av sjukdomen och att den sjunker lĂ€gre ner i Ă„ldrar, beror pĂ„ att Ă€rftlighet, livsstil och att vi lever lĂ€ngre idag. Syftet: Syftet var att undersöka patientens upplevelse av vilka faktorer som gynnar motivationen till att genomgĂ„ en livsstilsförĂ€ndring vid Diabetes Mellitus typ 2. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturstudie, dĂ€r 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet.
Om sÀrskild undervisningsgrupp Elevers och vÄrdnadshavares uppfattning om liten undervisningsgrupp, Är 7-9.
Avsikten med detta arbete har varit att fĂ„ ökad kunskap om hur Ă„tta elever upplever sin skolsituation och vilka faktorer som bidrar till eller hindrar att deras upplevelse blir meningsfull. Undersökningen har ocksĂ„ beskrivit elevernas sjĂ€lvbild. Ăven elevernas upplevelse av att gĂ„ i stor grupp har lyfts fram. Genom att elevernas vĂ„rdnadshavare har gett sin syn pĂ„ sina barns skolgĂ„ng har det varit möjligt att undersöka om elevernas syn pĂ„ tillvaron i skolan Ă€r samstĂ€mmig med vĂ„rdnadshavarnas..
Kompetensutveckling genom learning study i matematik : Vilka kunskaper utvecklar de deltagande pedagogerna?
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka kunskaper en grupp pedagoger utvecklat, genom att delta i learning study i matematik. Svenska elevers kunskaper i matematik har blivit sÀmre. För att vÀnda trenden har regeringen utlyst projektbidrag för att förÀndra undervisningen och förbÀttra resultaten. I uppsatsen studeras hur ett projekt i form av learning study, kan bidra till en skol- och specialpedagogisk utveckling i matematik. UtifrÄn anvÀndandet av fokusgrupper, parintervju och enskilda intervjuer studeras pedagogernas uppfattningar av learning study i matematik.Resultatet av uppsatsen visar att pedagogernas kunskaper bestÄr av redskap, bland annat i form av vikten av att fokusera det som lektionen handlar om.
Individanpassad undervisning i yrkesintroduktionen : Individualized teaching in professional introduction
Vi har uppmÀrksammat den variation av individer som finns i en grupp och framförallt sett elever med behov av sÀrskilt stöd i undervisningen pÄ yrkesprogrammen. Att individualisera undervisningen innebÀr att den ska anpassas för elevernas individuella behov och förutsÀttningar. Det finns mÄnga individuella skillnader hos elever med inlÀrningssvÄrigheter, en del av inlÀrningssvÄrigheterna kan bero pÄ olika diagnoser hos eleverna. Ett bra omrÄde att titta pÄ det hÀr nÀrmare Àr pÄ nya yrkesintroduktionen dÀr det inte finns specifika kursmÄl eller studieplaner..
Social sopsortering - En studie om synen pÄ normalitet
Studiens syfte Àr att fÄ kunskap om hur arbetet med en klientgrupp som avviker frÄn normen pÄverkar socionomers sÀtt att förhÄlla sig till det som avviker frÄn normen. Vi vill tydliggöra hur man anvÀnder olika strategier för att hantera det avvikande. Genom att anvÀnda perspektiv frÄn sociologi och kulturteori vill vi Àven placera den professionella rollen i ett större sammanhang. VÄra frÄgestÀllningar Àr:Hur upplever socionomer som arbetar med funktionshindrade respektive missbrukare, att de förhÄller sig till vad som Àr normalt? Hur har förhÄllningssÀttet förÀndrats sedan man började arbeta med sin klientgrupp? Kan vi se nÄgon skillnad i förhÄllningssÀtt och i hur det utvecklats beroende pÄ vilken klientgrupp man arbetar med? Hur kan en sÄdan eventuell skillnad förstÄs? För att förstÄ socionomers förhÄllningssÀtt till normalt/avvikande, har vi intervjuat en grupp kuratorer pÄ en habilitering och en grupp socialsekreterare som arbetar med missbrukare.
Grammatik och ordkunskap med vuxna andrasprÄksinlÀrare enligt lÀrstilsmetoden.
Syftet med denna studie Àr att bidra till skolutveckling genom att prova, beskriva och diskutera hur man med hjÀlp av lÀrstilsmetodik kan undervisa vuxna andrasprÄksinlÀrare i svenska som andrasprÄk. Resultatet stÀmmer överens med tidigare forskning, lÀrstilsmetodiken bidrar till mÄluppfyllelse i denna grupp med vuxna andrasprÄksinlÀrare. Jag hoppas att studien utgör ett bidrag till andrasprÄksundervisningen och ökar lÀsarens kunskap om inlÀrningsstilar..
Ăr Stockholmsbörsen predicerbar?
I den hÀr uppsatsen testas huruvida Stockholmsbörsen Àr predicerbar, i motsats till den icke-predicerbara teorin ? Random Walk theory. Till skillnad frÄn majoriteten av tidigare studier, undersöker jag predicerbarhet för enskilda aktier, och inte bara som ett aggregerat fenomen i form av ett index. Resultatet av studien visar att Stochholmsbörsen som en homogen grupp inte gÄ att predicera. DÀremot, dÄ varje aktie undersökts i isolerad form, uppvisar majoriteten av aktierna ett predicerbarat beteende ? i form av Mean Reversion, alternativt Mean Aversion..
Att vara projektledare i en frivilligorganisation
Denna uppsats skrivs som en del av en större studie som handlar om frivilligorganisationer som driver alkohol- och drogförebyggande arbete. Studien Àr initierad av Socialstyrelsen och innehÄller förutom bidrag till projekten Àven delar som utbildning och handledning för projektledarna samt en tillsatt grupp som ansvarar för dokumentation och utvÀrdering av projekten.Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur det Àr att vara projektledare i en frivilligorganisation som genomför alkohol- och drogförebyggande arbete.? Vilka Àr projektledarna?- Hur Àr deras arbetsklimat?- Vilka Àr deras arbetsuppgifter?- Vad driver dem?- Hur ser deras stöd ut?? Vad ser de som framgÄngsfaktorer och hinder för förebyggande arbete?? Vilka hot och möjligheter inför framtiden ser projektledarna för sina projekt?? Vilka mervÀrden och hinder ser projektledarna med att vara en frivilligorganisation som driver alkohol- och drogförebyggande arbete?Att vara projektledare i en frivilligorganisation skiljer sig lika mycket som deras respektive organisationer gör det. Organisationerna som driver dessa projekt en mycket heterogen grupp med avseende pÄ deras storlek, förankring i samhÀllet, ideologi och historia. Detta Àr faktorer som i hög grad pÄverkar hur projekten drivs och dÀrför ocksÄ villkoren för projektledarna.Projektledarna i den hÀr satsningen trivs mycket bra med sitt arbete, trots att de stÀndigt mÄste söka nya bidrag för projektets fortlevnad och att deras anstÀllningsform dÀrför ofta Àr tÀmligen osÀker.
Klientens inverkan pÄ arbetsflödet i postproduktion
Det hÀr Àr min examensarbetes-rapport. Jag arbetade med en liten grupp andra pÄ en teaser och en trailer för ett spel som North Kingdom utvecklade Ät Disney. I mitt examensarbete fick jag erfarenhet i att jobba pÄ ett stort projekt för en stor klient under kort tid. I denna rapport kan du lÀsa om mina med- och motgÄngar och vad jag/vi gjorde för att lösa problem som uppstod pÄ vÀgen. Rapporten tar upp mÄlen och frÄgestÀllningarna med mitt arbete, hur vi gick till vÀga, resultatet och diskussioner om vad som bland annat kunde ha gjorts annorlunda..
Vidskepelse hos barn i Äldern 10-12 Är
Vidskepelse Àr idag vanligt förekommande i vÄrt samhÀlle trots en allt högre grad av utbildning hos befolkningen. Hur kan det komma sig, frÄgar sig författaren till denna studie. I teoridelen utreds hur man kan definiera vidskepelse, hur vanligt förekommande det Àr idag, vilka olika uttryck vidskepelse kan ta sig och vilka teorier som kan förklara varför mÀnniskor Àr vidskepliga.I studien har man sedan med hjÀlp av en enkÀtundersökning av 77 elever tagit reda pÄ hur vanliga vissa former av vidskepelse Àr bland barn i Äldrarna 10-12 Är och vilka uttryck dessa tar sig bland barnen. Med hjÀlp av intervjuer har man sedan försökt ta reda pÄ hur eleverna uppfattar att de vidskepliga vanorna har uppstÄtt hos dem och hur de ser pÄ kausaliteten mellan de vidskepliga handlingarna och de förvÀntade resultaten. Det former av vidskepelse som undersökts Àr de som i studien benÀmns personlig vidskepelse och socialt delad vidskepelse (som inte Àr del av en kosmologi eller sammanhÀngande vÀrldsbild).Skolans uppdrag innefattar att eleverna skall trÀnas i att reflektera över sina förestÀllningar och att de skall kunna iaktta ett kritiskt och konstruktivt förhÄllnigssÀtt till olika företeelser som möter dem.
Det Kreativa veckomötet : Den homogena arbetsgruppens idégenerering
ProblemAtt generera kreativa idéer i grupp kan anses vara en omöjlig uppgift nÀr en arbetsgrupp Àr homogen dÀr divergent tÀnkande saknas. DÄ veckomöten Àr identiska och innehÄller upprepande processer i form av att samma dagordning repeteras, anser författarna att nya metoder Àr nödvÀndiga för att nya idéer ska trÀda fram.SyfteFörfattarna vill undersöka om en stegvis förÀndring i arbetsgruppens veckomötes rutiner kan öka antal idéer/ förslag som arbetsgruppen genererar fram. Tanken Àr att ge produktionsledaren ett verktyg som denne kan anvÀnda sig av nÀr gruppen ska generera fram lösningar till arbetsrelaterade problem. MetodMetoden i arbetet Àr en systematisk observation, det vill sÀga att flera observatörer studerar flera individers beteende med en specifik instruktion. Instruktionen anger vilka hÀndelser som observeras. Instruktionen i detta arbete Àr studiens syfte som undersöker arbetsgruppens idégenerering.
?Snacka inte skit om Gud!? - en studie om en grupp institutionsplacerade pojkar
Genom ett omhÀndertagande enligt lagen om sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga blir ungdomar placerade pÄ sÀrskilda ungdomshem. VÄrden utgÄr frÄn ett miljöterapeutiskt arbetssÀtt dÀr behandlingen sker i grupp Àven om vÄrden bygger pÄ individuella behandlingsplaner. Ungdomarna ska genom vÄrden tillförsÀkras en gynnsam miljö och komma bort frÄn destruktiva levnadsförhÄllanden. Syftet med uppsatsen Àr att studera hur gruppens förutsÀttningar pÄverkar individernas villkor att skapa en identitet och hur gruppen pÄverkar socialisationsprocessen genom att fÄ kunskap om hur roller och positioner antas i gruppen och studera gruppens samspel. För att besvara syftet utgÄr frÄgestÀllningen frÄn:? Hur ser roller och positioner i gruppen ut?? Hur ser samspelet ut i gruppen och vilka förutsÀttningar ger de för identiteten och socialisationsprocessen?Studien Àr en kvalitativ fallstudie dÀr data insamlats genom direkta observationer i en klass med fem pojkar under 8 dagar.Resultatet visar att kontakten eleverna emellan sker pÄ ett flyktigt sÀtt dÄ de sker genom utfall av olika slag vilket inte föranleder en kontakt av varaktigt slag.