Sök:

Sökresultat:

4200 Uppsatser om Gruppövningar - Sida 3 av 280

Liten gruppEn kvalitativ studie av lÀrares och skolledares resonemang inför elevers placering i liten grupp

Syftet med följande arbete Àr att granska hur lÀrare och skolledare resonerar inför elevers placering i liten grupp. Skolans uppgift Àr att ge alla elever en likvÀrdig utbildning. Stöd ska ges till de elever som inte bedöms klara de nationella mÄlen och det stödet ska i första hand ges inom ramen för den ordinarie undervisningen. Arbetet ger en överblick av tidigare forskning om hur en skola för alla vÀxt fram ur ett historiskt perspektiv samt varför det krÀvs en allmÀn specialpedagogisk kompetens hos alla lÀrare för att kunna fÄ en skola för alla. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se hur den specialpedagogiska kompetensen sÄg ut, hur det förebyggande arbetet utformades, vad en liten grupp kunde ge som inte den ordinarie undervisningen kunde samt vilken utveckling som förvÀntades av eleven efter en placering i liten grupp.

Foderstatens fiber- och stÀrkelsehalt i svensk mjölkproduktion : en fÀltstudie

Det finns en önskan om att finna bÀttre parametrar för att kunna förutse hur fodret fungerar i kon. Svenska Foder AB redovisar dÀrför mÄtten smÀltbar fiber, ((NDF* EFD)+pektin) och fiberkvot, ((NDF* EFD)+pektin)/ stÀrkelse, i sina kraftfoder. Genom att vÀlja olika sorters kolhydrater kommer foderstaten och dÀrmed djuren att pÄverkas pÄ olika sÀtt. En stor del av kornas foderstater bestÄr av kolhydrater. Arbetet har försökt att belysa om det finns en skill-nad i produktion och hÀlsa pÄ gÄrdar dÀr man har en hög andel smÀltbar fiber i foderstaten jÀmfört med gÄrdar som har en hög andel stÀrkelse i foderstaten.

Grupp-polarisering : ett fenomen styrt av kontext?

Grupp-polarisering Àr ett fenomen som hÀvdar att individuella gruppmedlemmar efter diskussion Àndrar sina Äsikter i den riktning som gruppens Äsikt som helhet hÄller för riktig. I denna studie var syftet att utreda om kontext var en kÀlla till variation av grupp-polariseringen. Med kontext avsÄgs gruppernas sammansÀttning. De olika gruppsammansÀttningar som studerades var grupper vars medlemmar kÀnde varandra sedan tidigare jÀmfört med grupper med medlemmar som inte kÀnde varandra, samt grupper bestÄende av medlemmar med samma kön jÀmfört med grupper med blandade kön.Trots att polariseringseffekterna i studien visade sig vara mindre Àn förvÀntat pekade resultaten ÀndÄ pÄ tvÄ saker. Resultaten visade att polariseringseffekter inte Àr beroende av huruvida gruppmedlemmarna kÀnner varandra sedan tidigare eller inte, men könssammansÀttningen av gruppen Àr av betydelse för grupp-polariseringseffekter.

Problemlösning i grupp - ett sÀtt att lÀra

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad man som lÀrare kan lÀra sig om elever genom att observera dem nÀr de arbetar i grupp. VÄrt syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad elever kan lÀra av varandra nÀr de diskuterar tillsammans..

UtvÀrdering av rektaliseringsmodellen BreedŽn Betsy

Rektaliseringsmodellen Breed?n Betsy Àr tÀnkt att anvÀndas som ett komplement till undervisningen med levande djur i anatomi- och reproduktionskurserna pÄ veterinÀrprogrammet vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Modellen bestÄr av en metallram dÀr bÀcken och konstgjorda honliga reproduktionsorgan frÄn nöt eller hÀst kan monteras för att efterlikna olika sexualcyklus- och drÀktighetsstadier. Syftet med examensarbetet Àr att utvÀrdera rektaliseringsmodellen och undersöka hur den kan anvÀndas pÄ bÀsta sÀtt i undervisningen. Material till utvÀrderingen samlades in i 3 omgÄngar; vid den ordinarie rektaliseringsundervisningen (grupp A som inte anvÀnt simulatorn och grupp B, som anvÀnt den), vid ett försök med frivilliga studenter (grupp C, som övat med simulatorn och grupp D, som inte övat med simulatorn) och vid ett försök med erfarna lÀrare vid SLU/UDS (Universitetsdjursjukhuset).

Vikingatid genom skandinaviska museiutstÀllningar- Normkritisk studie av pedagogiska rum

Syftet med denna studie Àr att med variationsteorin som teoretisk grund undersöka undervisningen i tvÄelevgrupper i Ärskurs 1 dÀr fingertalen, beskrivna av Dagmar Neuman, introducerades. Studien belyser (i) vilkamönster av variation som presenterades i undervisningen samt, (ii) hur eleverna i de respektive gruppernaeventuellt förbÀttrade sig. Vidare fokuseras (iii) huruvida undervisningen verkade gynna de kunskapsmÀssigtsvaga eller starka eleverna.Studien Àr en kvalitativ experimentell studie inspirerad av arbetssÀttet i en learning study. Eleverna delades upp itvÄ grupper, och utifrÄn studiens lÀrandeobjekt, att förstÄ och kunna anvÀnda sig av fingertal, planerades tvÄlektioner för grupp A. UtifrÄn lektionsanalys och resultat i för- och eftertest reviderades lektionsplaneringeninför undervisningen med grupp B.DÄ eleverna redan i förtestet uppvisade goda resultat kunde endast en mindre förbÀttring av medelvÀrden i bÄdagrupperna pÄvisas.

INGRUPPSFAVORISERING VID PÅSTÅDD GRUPPTILLHÖRIGHET

Forskning kring minimala grupper, det vill sÀga grupper för vilka grupptillhörigheten endast Àr pÄstÄdd, har visat att undersökningsdeltagare tenderar att favorisera den grupp dom pÄstÄs tillhöra och diskriminera den grupp dom inte pÄstÄs tillhöra. 100 studenter vid Stockholms Universitet, fick svara pÄ 4 olika enkÀter i vilka pÄstods att undersökningsdeltagaren tillhörde en arbetsgrupp eller inte. Undersökningsdeltagarna fick utifrÄn en bild skatta fem egenskaper för hur dom upplevde arbetsgruppen pÄ bilden. HÀlften av enkÀterna redovisade öppet att vissa undersökningsdeltagare pÄstods tillhöra den avbildade arbetsgruppen medan andra pÄstods inte tillhöra den avbildade arbetsgruppen. Signifikant resultat erhölls som pekar pÄ att undersökningsdeltagare som pÄstÄs tillhöra en grupp generellt skattar gruppens egenskaper mer positivt Àn de som inte pÄstÄs tillhöra gruppen.

Socialt samspel : om barns samarbete i grupp

Syftet med detta arbete Àr att studera det sociala samspelet i barngrupper. Eftersom det talas sÄ mycket om social kompetens idag vill jag dels fÄ det begreppet förklarat samt se hur det ser ut bland barn. Jag har tittat pÄ hur barnen förhÄller sig till varandra, om de visar hÀnsyn, lyssnar pÄ varandra och visar varandra respekt. Arbetet innehÄller en jÀmförelse mellan en klass som ofta jobbar i grupp och en klass som nÀstan aldrig jobbar i grupp. Jag ser pÄ hur deras sÀtt att samarbeta skiljer sig Ät.

Planteringar med Àtliga vÀxter : funktionellt vÀxtanvÀndande i offentlig och privat miljö

Det finns en önskan om att finna bÀttre parametrar för att kunna förutse hur fodret fungerar i kon. Svenska Foder AB redovisar dÀrför mÄtten smÀltbar fiber, ((NDF* EFD)+pektin) och fiberkvot, ((NDF* EFD)+pektin)/ stÀrkelse, i sina kraftfoder. Genom att vÀlja olika sorters kolhydrater kommer foderstaten och dÀrmed djuren att pÄverkas pÄ olika sÀtt. En stor del av kornas foderstater bestÄr av kolhydrater. Arbetet har försökt att belysa om det finns en skill-nad i produktion och hÀlsa pÄ gÄrdar dÀr man har en hög andel smÀltbar fiber i foderstaten jÀmfört med gÄrdar som har en hög andel stÀrkelse i foderstaten.

?Den man masserar slÄr man inte? ? om barnmassage i förskolan och dess effekter pÄ barn, barngrupp och förskolepersonal

Syftet med denna studie Àr att med variationsteorin som teoretisk grund undersöka undervisningen i tvÄelevgrupper i Ärskurs 1 dÀr fingertalen, beskrivna av Dagmar Neuman, introducerades. Studien belyser (i) vilkamönster av variation som presenterades i undervisningen samt, (ii) hur eleverna i de respektive gruppernaeventuellt förbÀttrade sig. Vidare fokuseras (iii) huruvida undervisningen verkade gynna de kunskapsmÀssigtsvaga eller starka eleverna.Studien Àr en kvalitativ experimentell studie inspirerad av arbetssÀttet i en learning study. Eleverna delades upp itvÄ grupper, och utifrÄn studiens lÀrandeobjekt, att förstÄ och kunna anvÀnda sig av fingertal, planerades tvÄlektioner för grupp A. UtifrÄn lektionsanalys och resultat i för- och eftertest reviderades lektionsplaneringeninför undervisningen med grupp B.DÄ eleverna redan i förtestet uppvisade goda resultat kunde endast en mindre förbÀttring av medelvÀrden i bÄdagrupperna pÄvisas.

Yngre elevers anvÀndande av fingertal

Syftet med denna studie Àr att med variationsteorin som teoretisk grund undersöka undervisningen i tvÄelevgrupper i Ärskurs 1 dÀr fingertalen, beskrivna av Dagmar Neuman, introducerades. Studien belyser (i) vilkamönster av variation som presenterades i undervisningen samt, (ii) hur eleverna i de respektive gruppernaeventuellt förbÀttrade sig. Vidare fokuseras (iii) huruvida undervisningen verkade gynna de kunskapsmÀssigtsvaga eller starka eleverna.Studien Àr en kvalitativ experimentell studie inspirerad av arbetssÀttet i en learning study. Eleverna delades upp itvÄ grupper, och utifrÄn studiens lÀrandeobjekt, att förstÄ och kunna anvÀnda sig av fingertal, planerades tvÄlektioner för grupp A. UtifrÄn lektionsanalys och resultat i för- och eftertest reviderades lektionsplaneringeninför undervisningen med grupp B.DÄ eleverna redan i förtestet uppvisade goda resultat kunde endast en mindre förbÀttring av medelvÀrden i bÄdagrupperna pÄvisas.

Kommunikativa handlingsmönster i enskild sÄngundervisning : observationsstudie av tre sÄngpedagoger pÄ gymnasiets estetiska program

Studiens syfte a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt sa?ngpedagogerna kommunicerar med eleven: vilka kommunikativa verktyg anva?nder sa?ngpedagogen och hur kombineras dessa i olika handlingsmo?nster. Studien begra?nsas till att analysera den del av sa?nglektionen som specifikt handlar om o?vningar. Studien analyserar inte kommunikationens effektivitet, utan fokus ligger pa? att kartla?gga kommunikationen i tidigare na?mnda del av lektionen.

Grupp- och kommunikationsprocesser i en online community : En explorativ studie

Syftet med denna studie var att undersöka grupp- och kommunikationsprocesser i en online community dÀr den gemensamma nÀmnaren mellan medlemmarna var intresset för spelet World of Warcraft. Undersökningen utfördes med hjÀlp av en egenkonstruerad enkÀt samt observationer vars syfte var att undersöka deltagarnas grupptillhörighet, vÀnskap, konflikthantering och kommunikation online, samt deras beteenden gentemot varandra. Syftet var Àven att undersöka om sociala anpassningsstrategier, standardroller och in-och utomgruppsfavoritism var applicerbara pÄ en virtuell grupp. Undersökningsresultaten pekar pÄ att mÄnga av de teorier gÀllande grupptillhörighet och vÀnskap Àven Àr applicerbara pÄ grupper formade online samt att kommunikationshjÀlpmedel sÄsom smileys underlÀttar konversationer i skriven form. Resultaten pekar Àven pÄ att de sociala anpassningsstrategierna och standardrollerna Àr applicerbara pÄ en virtuell grupp, dock anses urvalet för litet och observationstiden för kort för att med sÀkerhet sÀga att dessa Äterfinns.

FörÀldrastöd i grupp - nio barnmorskors erfarenheter av att hÄlla förÀldragrupp

Barnmorskor har inom verksamhetsomrÄdet mödrahÀlsovÄrd ansvar att stödja förÀldrapar inför förlossning och förÀldraskap, för att gynna barns vÀlbefinnande. Det regleras utifrÄn nationella styrdokument av förÀldrastöd i grupp. Omfattande forskning finns angÄende förÀldrars upplevelser av stöd i förÀldragrupp och mindre av barnmorskors erfarenheter av förÀldrastöd i grupp. Syftet med denna studie Àr att belysa barnmorskors erfarenheter kring att hÄlla förÀldrastöd i grupp. Intervjuer genomfördes med nio barnmorskor pÄ tre olika barnmorskemottagningar i vÀst Sverige.

Kan vi leka en saga nu?

Syftet med denna studie a?r att underso?ka la?rprocesser kring bera?ttande och gestaltning i fo?rskolan. Den genomfo?rs da? vi upplever ett behov av fo?rdjupad kunskap inom omra?det. Vi anser att de estetiska la?rprocesserna a?r viktiga och o?nskar fo?ra in mer av bera?ttande och gestaltning i den ordinarie verksamheten i fo?rskolan. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r studien a?r utvecklingspedagogik i kombination med Vygotskijs teorier kring fantasi och kreativitet samt den proximala utvecklingszonen.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->